ARKIV: EVENEMANG 2015

4.12.2015 Helsinki Lectures on Intersubjectivity: Leelo Keevallik
Non-lexical sounds and the embodied action
Årets sista föreläsning i serien Helsinki Lectures on Intersubjectivity hölls av professor Leelo Keevallik (Linköpings universitet). Rubriken för föreläsningen var Non-lexical sounds and the embodied action. Keevallik illustrerade med exempel ur sitt material hur ljud och kroppsliga handlingar samverkar t.ex. på danskurser. Med ljud avses här icke-verbala uttryck, som wiuu. Genom att använda ljud kan man skapa rytmer och kontraster mellan olika kroppsliga handlingar och på så sätt organisera dansundervisningen.

Titta föreläsning i Flamma
6.11.2015 Helsinki Lectures on Intersubjectivity:
Jyrki Kalliokoski
Intersubjectivity across norms, genres and linguistic resources
Höstens andra föreläsare i föreläsningsserien Helsinki Lectures on Intersubjectivity var professor Jyrki Kalliokoski (Helsingfors universitet). Rubriken för Kalliokoskis föreläsning var Intersubjectivity across norms, genres and linguistic resources. Kalliokoski visade hur talare med olika språkliga och kulturella bakgrunder utnyttjar språkliga resurser när de utför olika aktiviteter. Han reflekterade också över normativa uppfattningar om språkbruk, t.ex. idealiseringen av ”rätt” och ”korrekt” språk och modersmålstalare, och frågade om det är dags att uppdatera våra normer om vi ska uppnå intersubjektivitet.

Titta föreläsning i Flamma
2.10.2015 Helsinki Lectures on Intersubjectivity: Riikka Stewen
Intersubjectivity in Art History: Addressing the Viewer
Professor Riikka Stewen (Konstuniversitetet) inledde höstens föreläsningsserie Helsinki Lectures on Intersubjectivity. Hon presenterade en konsthistorisk infallsvinkel på intersubjektivitet. Genom exempel från både renässansmålningar och installationer och performance-föreställningar i samtidskonsten visade hon samspelet mellan konstverket, konstnären och åskådaren.
Stewen förde särskilt fram konstnärernas intresse för vardagens möten, något som framhävs i samtidskonsten. Konstens synlighet och påverkan begränsas inte bara till gallerierna, utan åskådaren kan upptäcka sig vara mitt i ett konstverk t.ex. när hon eller han promenerar på en på gatan. Stewen resonerade också om hur åskådarens sociala och kulturella bakgrund påverkar uppfattningarna om ett konstverk. Som exempel använde hon Yoko Onos Cut Piece (1965) där tolkningarna av verket varierar enligt föreställningskontexten. I Japan kopplas Cut Piece till atombombens offer i Hiroshima, medan den i USA har setts ur ett feministiskt perspektiv.

Titta föreläsning i Flamma
8.5.2015 Helsinki Lectures on Intersubjectivity: Rose McCabe
Empirical Correlates of Intersubjectivity in Interaction: What are the Symptoms?
Professor Rose McCabe (University of Exeter) fortasatte serien ”Helsinki Lectures on Intersubjectivity” med föreläsningen Empirical Correlates of Intersubjectivity in Interaction: What are the Symptoms?
McCabe är professor i klinisk kommunikation och en av de få som förknippar samtalanalys med olika tekniskt avancerade metoder som 3D motion capture och datalingvistik. I sin föreläsning diskuterade hon några verbala och icke-verbala mekanismer som kan hjälpa till att förbättra relationen mellan läkare och patient i psykiatrisk behandling. Särskilt fokuserade hon på frågornas roll och på hur olika inställningar kan skildras av olika frågetyper. Vidare föreställde hon några övningar som kan hjälpa läkare till att förbättra sin mellanmänskliga kunskap.

Titta föreläsning i Flamma
12.3.2015 Helsinki Lectures on Intersubjectivity: Sanna Vehviläinen
Understanding and critical feedback in academic supervision
Vårens andra föreläsning hölls av docent Sanna Vehviläinen (Arbetshälsoinstitutet) och hade rubriken Understanding and critical feedback in academic supervision. Vehviläinen inledde med en översikt av hur förståelse behandlas i litteraturen inom olika vetenskapsdiscipliner. Hon tog bland annat upp distinktionen mellan hävdad och uppvisad förståelse.
I Vehviläinens eget material framgick denna distinktion på ett intressant sätt. Som exempel hade hon ett handledningssamtal, där handledaren gav kritisk feedback på studentens avhandling. Studentens gensvar avslöjade vissa underliggande problem med förståelsen. Vehviläinen frågade om något i interaktionen eventuellt leder till att problemen intensifieras och eskalerar och får handledaren att upprepa sin negativa feedback.
6.2.2015 Helsinki Lectures on Intersubjectivity: Peter Auer
Interaction with people suffering of severe cerebral palsy who use a computer to ’speak’
Professor Peter Auer (Universität Freiburg) inledde vårens föreläsningsserie med sin föreläsning Establishing intersubjectivity when it seems unlikely: Interaction with people suffering of severe cerebral palsy who use a computer to ’speak’. I början av föreläsningen jämförde Auer skillnaderna mellan de traditionella teorierna om intersubjektivitet och den nya approachen: istället för att granska fenomenet med utgångspunkt i kognition och statiskhet, behandlade Auer det ur ett kroppsligt perspektiv med betoning på att betydelsen byggs upp från stund till stund.
Auer lyfte under sin föreläsning fram hur interaktionen påverkas av att ena parten använder en dator som hjälp i kommunikationen. Han har forskat om personer med cerebral pares som använder dator för att kommunicera med andra. Auer presenterade med hjälp av sitt material observationer av hur den andra parten antingen kan rikta sig till hjälpmedlet eller till samtalspartnern som använder hjälpmedlet för att kommunicera. Enligt Auer blir kroppsligheten och kroppens rörelser speciellt viktiga i en sådan interaktion: med hjälp av dem kan man skapa intersubjektivitet.