ANDRA PROJEKT

FiDiPro

Med multimodalitet avses en mångvetenskaplig approach där man utgår från att interaktion består av mycket mer än talat språk. FiDiPro-projektet som forskar i multimodalitet ställer följande frågor: Hur kombineras olika multimodala dimensioner i social interaktion och hur samordnas de? Hur kan man begreppsliggöra en temporal modell för mänsklig verksamhet, som beaktar talets och den kroppsliga interaktionens samtidighet, flexibilitet och dynamik. Hur kan man förevisa sådana komplexa förhållanden och hur kan man visa deras struktur?
Projektet gäller interaktion ansikte mot ansikte, eftersom det är en väsentlig miljö för kroppslig och språklig interaktion. Projektets mål är att producera betydande akademiska insatser inom forskningen i mänsklig interaktion.

Lorenza Mondada, Kimmo Svinhufvud, Katariina Harjunpää
IVIP

Pluricentriska språk är språk som talas i fler än ett land. Projektet IVIP (Interaktion och variation i pluricentriska språk) undersöker hur svenskan används i två olika länder. I projektet jämförs samma typer av samtal i liknande miljöer i Finland och Sverige, med fokus på domänerna service, lärande och vård där en stor del av samtal utanför den privata sfären utspelar sig. Projektet bidrar till den internationella utvecklingen av forskningen i pluricentriska språk och den s.k. variationspragmatiken. Dessutom upprättas i samarbete med Språkbanken en databas som kan användas i framtida undersökningar.

Ledande forskare: Catrin Norrby (University of Stockholm), Jan Lindström (University of Helsinki), Camilla Wide (University of Turku), Jenny Nilsson (Institutet för språk och folkminnen i Göteborg)
Lancook

Språkkökprojektet Lancook har producerat nya material för språkinlärning och utvecklat användningen av digitala sensorer som reagerar på sin miljö i uppgiftsbaserad språkinlärning. I metoden som utvecklades i projektet fästes sensorer på köksutrustning och råvaror. Sensorerna känner av när språkinlärarna som jobbar i köket rör föremålen och användarna får omedelbar språklig respons. Deltagarna lär sig vokabulär och grammatik som hör samman med aktiviteten. I klassrummet övar sig språkinlärarna oftast bara på språket och utför inte vardagliga sysslor. Det kan också vara svårt att ta in en främmande kultur i klassrummet. I språkköket lär sig språkinlärarna finska samtidigt som de utför meningsfulla uppgifter och får uppleva den finska matkulturen. Projektet var en del av det europeiska projektet LanCook, där man utvecklade funktionerande mobila kök där man kan lära sig sju olika språk och bekanta sig med deras matkultur. I språkkökena finns bärbara datorer och köksutrustning med sensorer.

Projektets mål var att främja livslångt lärande, yrkes- och högskoleutbildningen, språkinlärningen i sju olika språk och den språkliga mångfalden. Forskningen påverkar språkkökens användare och den fritt tillgängliga teknologin kan också utnyttjas i andra sammanhang.

Mania

(tulossa)

Ari Alamäki, Markku Haakana, Pia Hautamäki, Mari Holopainen, Suvi Huovinen, Timo Kaski, Heidi Kock, Teemu Kokko, Kristiina Laine, Jarkko Niemi, Hanna Timonen, Tiina Tuominen, Martina Roos-Salmi
PECII – Parallel European Corpus of Informal Interaction

Den komparativa forskningen om språk och social interaktion har blivit allt mer omfattande de senaste åren. Det är framför allt gemensamma och olika drag i naturlig interaktion i olika kulturer som har väckt intresse. Forskningsområdet har kallats pragmatisk typologi och komparativ samtalsanalys. Den senaste forskningen har gett upphov till innovativa metoder och nya, inspirerande forskningsresultat. I och med att forskningsområdet växer ökar också behovet av systematiskt och jämförbart forskningsmaterial på olika språk och från olika kulturer.

I detta projekt samlar vi in en korpus som består av videoinspelningar av vardagliga interaktionssituationer på flera olika europeiska språk. Samtidigt utvecklar vi allmänna anvisningar om hur man samlar in jämförbart material. Anvisningarna gäller såväl val av interaktionssituation (t.ex. plats, verksamhet, deltagare) som tekniska krav. Anvisningarna kommer att distribueras och göras tillgängliga för andra forskare. Målet är att främja insamlingen av en internationell materialdatabas och komparativ forskning om språk och social interaktion globalt.

Giovanni Rossi, Marja-Leena Sorjonen, Anna Vatanen, Lorenza Mondada (Centre of Excellence & University of Basel), Jörg Zinken (Institute for the German Language, Mannheim), Matylda Weidner (Kazimierz Wielki University, Bydgoszcz)
Prosodi

Projektet behandlar prosodi och pragmatisk funktion i turer där den tidigare turen upprepas. Vi granskar prosodins betydelse när det gäller att identifiera den pragmatiska funktionen av upprepande turer. Vi undersöker samma fenomen i fem olika språk: engelska, finska, franska, italienska och finlandssvenska. Att delvis eller helt upprepa föregående talares tur är ett vanligt fenomen i samtal. I detta projekt koncentrerar vi oss på turer som pekar på att det material som upprepas är problematiskt och som den ursprungliga talaren svarar på, och ofta i sitt svar försöker åtgärda problemet. Tidigare forskning har visat att sådana upprepningar kan fylla flera olika pragmatiska funktioner. Hur känner deltagarna igen de olika funktionerna? Och hur vet den som svarar vad den ska svara? Målet med projektet är att utreda vilken roll prosodin spelar (vid sidan av andra resurser i interaktionen) i identifikationsprocessen. Vårt perspektiv är jämförande och våra metoder är språkvetenskapliga, t.ex. samtalsanalys och multimodal analys. Vi tillämpar både en kvantitativ och en kvalitativ approach.

Giovanni Rossi (koordinaattori), Elizabeth Couper-Kuhlen, Rasmus Persson (Lundin yliopisto), Anna Vatanen, Melisa Stevanovic, Auli Hakulinen, Martina Huhtamäki, Jan Lindström, Anne-Marie Londen
Stöd för studier i finska i en mångspråkig och mångkulturell arbetsmiljö

I projektet försöker vi hitta sätt att stöda språkinlärning i arbetet. Vi undersöker självständig språkinlärning, men där inläraren får stöd från omgivningen, i normala, autentiska arbetssituationer. I delprojektet är miljön där forskningen utförs ett sjukhus, eftersom social- och hälsovården är ett område som sysselsätter många invandrare.

Syftet med delprojektet är att kartlägga de metoder som redan används och utveckla konkreta verktyg för att stöda språkinlärningen i vardagen på en mångspråkig arbetsplats. Målet är att arbetstagarna får verktyg som de kan använda för att stärka sina språkkunskaper och sin motivation för språkstudier på egen hand. De finskspråkiga arbetstagarna får metoder att hjälpa sina kolleger lära sig språket. I syfte att utveckla nya modeller analyseras autentisk interaktion på arbetsplatsen och de möjligheter till språkinlärning som den ger.

Units

The question of units in language and interaction är ett forskningsprojekt som finansieras av Finlands Akademi och Japans vetenskapsstiftelse. Projektet forskar i språkliga enheters roll i interaktionen. Den senaste forskningen visar att när människor använder språk i samtal förlitar de sig inte endast på grammatiska strukturer utan också på etablerade uttryck, gester och kontextuell information. Man har nyligen t.o.m. börjat ifrågasätta om språkliga enheter så som de traditionellt har definierats i lingvistiken är valida för alla språk. Man har också frågat sig om de har någonting att göra med hur deltagarna i samtal agerar i verkligheten. I detta projekt granskar och jämför vi samtal på olika språk och försöker hitta svar på frågan om de språkvetenskapligt definierade enheterna verkligen är relevanta för deltagarna i samtal, och i så fall i vilken mån.

Forskningsgruppernas ledare: Ritva Laury (Helsingin yliopisto), Marja-Liisa Helasvuo (Turun yliopisto), Ryoko Suzuki (Keio-yliopisto)
URB

Taide työnä ja työvälineenä (konst som arbete och arbetsredskap) är ett treårigt samarbetsprojekt mellan interaktionsforskare och konstnärer. Projektet undersöker och utvecklar ett sommarjobbsprojekt för unga vuxna som Kiasmateaterns URB-festival genomför tillsammans med Helsingfors stad. Projektet undersöker bl.a. vad man kan lära sig genom att skapa konst, hur konsten påverkar utvecklingen av samhörighet, hur sommarjobbsprojektet påverkar dem som deltar, deras liv och val och hur professionella konstnärers arbetssätt bygger upp och reflekterar konstens mål och konventioner. Resultaten presenteras med hjälp av både vetenskapliga och konstnärliga metoder. Projektet producerar vetenskapliga och populärvetenskapliga publikationer och en dokumentär om deltagarna i sommarjobbsprojektet.

Liisa Raevaara, Elina Izarra Ollikainen, Sauli Sirviö, Sara Pathirane, Ilkka Arminen, Mikael Aaltonen, Marjo Savijärvi, Tomi Visakko, Laura Ihalainen, Jonna Malaska, Katja Orpana