Som näst talade professor Anssi Peräkylä som presenterade hans kommande forskningsplan under rubriken Facing narcissism: grandiosity and vulnerability of the self in the social world. Han önskar att den uppkommande forskningen kunde öka förståelsen till exempel om personlighetsstörningar och interaktionella dysfunktioner.

Som sist talade professor Marja-Leena Sorjonen. Temat för hennes anförande var On the temporal flexibility of progress. Hon presenterade interaktion i fiktion med exemplar från TV-serien Raid. Sorjonen ville betona att vi alla har olika pågående verk (work in progress) och man måste låta dem alla blomstra.

Masha Khachaturyan behandlade deiktiska metoder relaterade till identifiering i sin presentation Recognitional deixis in interaction: Between context presupposing and context creating. Först behandlade hon ämnet teoretiskt och sedan med hjälp av två demonstrativ från språket mano.

Katariina Harjunpää och Kimmo Svinhufvud presenterade interaktion i bagerier i seminariets sista framträdande under rubriken Low morals, weak self-control and altruism at the bakery. I materialet som behandlar finska bagerier kan man se hur frågor om moral, självdisciplin och altruism kan uppstå under ett köpbeslut.

Som näst talade Pentti Henttonen med rubriken Experimental investigations of ambivalent storytelling. Han diskuterade kognitiv ambivalens, hur ambivalens mäts och vare sig man känna både positiva och negativa känslor samtidigt.

Som sist talade Jarkko Niemi, som presenterade sin forskning under rubriken Building customer trust in business-to-business sales interaction. Niemi diskuterade hur vissa specifika metoder försäljare använder sig av leder till större förtroende mellan försäljaren och kunden oberoende av hur välkänt försäljarens företags brand är.

Som näst talade spetsforskningsenhetens doktorand Aurora Guxholli om ämnet Therapist’s non responses to patient’s emotional talk och om empati i psykoterapi. Guxholli diskuterade empatins universalitet och vare sig det finns sociala och kulturella implikationer som påverkar uttryckandet av empati. Hennes case study var en albansk psykoterapisession. Guxholli använder sig av konversationsanalys, etnografi samt intervjuer som forskningsmetoder.

Den sista som presenterade sin forskning var spetsforskningsenhetens postdoc-forskare Mika Simonen. Hans nya fyra år långa forskningsprojekt går under namnet Greetings in dog-human interaction. Simonen presenterade videomaterial från en genetikforskning om hundar och pratade om hur hundar är aktiva deltagare i människors interaktion. Med hjälp av videomaterialet visade Simonen hur hälsningar mellan människor och hundar är emotionellt accentuerade stunder för hundar, och talade om hur hälsningar är ritualer mellan olika arter.

Seminariet fortsattes av Liisa Raevaara som presenterade sin forskning under titeln Enacting participants and enacted characters on stage. Forskningen behandlar interaktion i teaterövningar. Raevaara diskuterade hur deltagarnas epistemiska och deontiska position uppvisas när man diskuterar rollfigurerna samt om vem som äger rollfigurerna. I sin forskning granskar Raevaara hurdana språkliga och kroppsliga resurser som används när man hänvisar till rollfigurerna.

Som sist presenterade Kimmo Svinhufvud, Katariina Harjunpää och Lorenza Mondada sin forskning under rubriken Openings in shop encounters. Forskarna har delat inledandet av kundens och försäljarens sammanträffande i affärer in i tre olika kategorier: friktionsfria (smooth), fördröjda (delayed) och avvikande (deviant). Svinhufvud, Harjunpää och Mondada visade exempel på friktionsfria och fördröjda inledanden. Fördröjningen av sammanträffandets inledande kan till exempel bero på att försäljaren håller på med något annat då kunden stiger in i affären. I friktionsfria fall förlöper inledandet koordinerat.