Min ursprungliga forskningsplan

Min ursprungliga forskningsplan, som jag hänvisade till i min ansökan om anställning som doktorand, finns här.

Min forskningplan på HU:s Wikiström-område

Hej alla! Det var ett par av er som efterlyste min forskningsplan i lite samma mening som jag önskade att vi jobbade i allmänhet inom ramen för den här kursen. Nu kan jag glädja er! Jag skapade ett wiki-område för min forskningsplan med samtliga kursdeltagare och Taina Joutsenvirta som medlemmar på området. Jag valde HU:s wikiplatform som publiceringsforum av följande två orsaker: 1) det går lätt att skapa användarrättigheter för en specifik grupp inom HU.
2) Verktygen för kommentering och redigering på wiki-området är relativt mångsidiga och lätta att använda. Jag laddade upp tre olika versioner av min text där. Jag hoppas att ni kommenterar det egentliga wiki-dokumentet med min forsknigsplan. Ni bör nå det genom att logga in där med samma användarnamn som ni har för era helsinki.fi-bloggar. Pdf- och word-versionen av min forskningsplan finns där egentligen bara för ett eventuellt behov att skriva ut dokumentet. Pdf- och word-versionerna hittas på min personliga startsida på wikiområdet. En snabbguide för wikiområdet kan hjälpa om ni får problem.

Hemuppgift under nätperioden i kursen ”Tutkijat verkoilla”

Det har gått en månad sedan kursstarten och vi har haft fem givande
föreläsningar. De har varit ganska olika med tanke på ansats och
innehåll. Inför pausen som vi har under vecka 8 (22-26.2010) fick vi som
uppgift att skriva på ett mer allmänt plan om vår kurs. Hittills har
ju våra uppgifter utgått ifrån att sammanfatta och kommentera den
senaste föreläsningen.

Jag vill inleda den här mer allmänna uppgiften med att utvärdera
kursen hittills. Föreläsningarna har varit väldigt olika från
varandra. Det är naturligt eftersom föreläsarna har bytts ut varje
gång. De har alla varit experter på sitt område och presenterat det på ett föredömligt sätt, ibland mer konkret, ibland mer abstrakt. Plus till kursledaren Taina för det. Och plus också för hennes introducerande föreläsning som klargjorde målsättningarna och programmet för kursen relatitv klart.

Det ända som blev oklart för mig är i vilken mån det förväntas att vi publicerar texter i anknytning till vår egen forskning och kommententerar dem på samma sätt som vi hittills har publicerat och kommenterat våra föreläsningsdagböcker om man kalla dem så. Själv önskar jag att vi gjorde det. Då blir det mera på riktigt. Vi vore mera fokuserade på innehållet, så att våra kurskompisar, som inte kanske är så insatta i varandras ämnen, också kan få en inblick i  vad vi sysslar med på riktigt. Och vi skulle få en chans att tillämpa alla fina nya verktyg (t.ex. Zotero, SlideShare, Etherpad, Wiki) för texter som vi håller på med i våra forskningsprojekt. Jag tror inte att de stör att en del av oss är helt i början av doktorandbanan (liksom jag) och en del är på slutrakan. Det är inte heller någon brist att vi representerar en ganska bred skala inom samhällsvetenskaperna. Tvärtom, jag tror att det vore bara bra att också fokusera på det egna innehållet och inte bara det instrumentella, för att få en bättre förståelse av varandra och den digitala sociala Wärld.2.0 vi redan nu jobbar i. Fritt här på webben debattera det vi alla brinner för – eller är åtminstone väldigt intresserade av – alltså vår forskning!

Jag gör det inte ännu (såg just i nedre högra hörnet av datorskärmen att jag missade dead line – klockan blev 00.01 tisdag 23.2). Jag måste få iväg den här texten. Men senare den här veckan, i bästa fall redan på tisdag tänkte jag publicera en bit av min forskningplan, mest bara för att jag i första hand vill läsa vad ni tycker om den, och i andra hand hur den och era akademiska texter kunde bli bättre tack vare allt vi lärt oss i kursen och först i tredje hand vad vi på ett allmänt plan tycker om verktygen som kursen har presenterat.

Hur kommer publicering av akademiska texter att utvecklas och hur beter vi oss på Web 2.0?

Jag har varit för upptagen med jobb och familj de senaste veckorna för att skilt kommentera de ypperliga föreläsningarna 4.2 och 11.2. Därför passar jag på att göra det nu samtidigt. Och jag hade kanske tur i oturen med min brådska, eftersom de här två föreläsningarna har ett klart inbördes samband. Föreläsningarna rörde sig på ett teoretiskt plan om användning av internet anno 2010 i allmänhet och förhållande mellan samhällsvetenskaplig forskning och internet isynnerhet.

De tidigare föreläsningarna i vår kurs ”Tutkijat verkoilla” har också varit bra med tanke på vår inlärning av nya arbetsmetoder för forskare. Men de har kanske haft en mer instrumentell natur. De har beskrivit nyttiga verktyg för att starta akademiska bloggar och för att utnyttja elektroniska bibliotekstjänster.

Raimo Parikka och Jere Majava gav däremot en mer teoretisk inramning för vår kurs. Raimo Parikka beskrev den tekniska utvecklingen som har skett inom publicering av akademiska texter. Enligt honom kommer det här i längden också ha följder för framför allt granskningsprocessen men kanske också hur man skriver och vilka typer av alster man är redo att publicera. Parikkas generella tes angående publicering är att tröskeln blir lägre och att granskningen sker i efterhand öppet på nätet i stället för förhandsgranskning av vissa sakkunniga enligt det nuvarande referee-systemet. Med öppen granskning på nätet menar Parikka en debatt kring publikationens förtjänster och brister som förhoppningsvis utmynnar i konsensus om publikationens vetenskapliga värde.

Jere Majavas föreläsning var intressant ur ett akademiskt perspektiv eftersom den egentligen var den första i föreläsningsserien som byggde på och refererade teorier och forskning i hur användningen av internet har utvecklats. Teorierna kring mångfald på nätet i förhållande till likriktade massmedier var en naturlig fortsättning på Parikkas föreläsning.

Det var intressant att höra om Tim O’Reillys tes om att de bästa nätlösningarna blir bättre och bättre ju fler användare de har. Clay Shirkys påstående om att tekniska verktyg för kommunikation blir spännande ur ett socialt perspektiv först då de känns uttjatade ur ett teknologiskt perspektiv verkar relevant. Här gäller den generella samhällsvetenskapliga teorin om kulturell eftersläpning i förhållande till teknologiska uppfinningar.

Digitala infotek för bibliofiler

Senaste föreläsning i kursen Tutkijat verkoilla handlade om de e-tjänster som Helsingfors universitets bibliotek erbjuder för forskare. Utbudet är imponerande. Nelliportalen är en källa till tusentals elektroniska vetenskapliga journaler.  Därtill diskuterade vi indirekt måttstockar på vetenskaplig framgång. Detta gjordes genom presentationer av olika elektroniska citatindex och impaktfakoter. Hur de används är både spännande och skrämmande.  Det verkar trots allt råda rätt allmän konsensus om att de lämpar sig bättre för exakta vetenskaper än humaniora.  Till sist gick vi igenom olika program för referenshantering. Jag tror att jag vill lära mig använda RefWorks.

Handledning

Idag träffade jag en av mina handledare. Timo Aarrevaara fungerar som forskningdirektör vid Statsvetenskapliga fakulteten och är en av de största inhemska experterna på forskning i högskoleadministration och den akademiska professionen. Mötet var mycket givande framför allt med tanke på två områden som är väldigt viktiga för en doktorand: avgränsning och uppmuntran. Timo gav mig värdefulla tips om hur jag kan avgränsa mitt teoretiska och empiriska material och inte ha för många och vida frågeställningar, men ändå behålla ett fruktbart komparativt perspektiv. Samtidigt var han väldigt uppmuntrande med tanke på mina studier i allmänhet och mitt deltagande i vår kurs ”Tutkijat verkoilla” i synnerhet.

Jag som forskare i förhållande till internet

Under första närstudieträffen i kursen ”Tutkijat verkoilla” fick vi som uppdrag att skriva om vårt förhållande som forskare till internet. Med tanke på insamling av material är mitt förhållande rätt så etablerat. Jag använde tiotals internetkällor för min avhandling pro gradu, som jag skrev 2006. Också flera vetenskapliga arbeten som jag skrev inom ramen för fortbildningsprogrammet ”KOHA” hade digra internetkällor. I KOHA-studierna kommenterade vi varandras essäer över nätet (i en skyddad arbetsgrupp på universitetets intranät Alma). Men att publicera artiklar, essäer eller kortare och mer fritt formulerade vetenskapliga alster samt att interaktivt kommentera kollegors dito på öppna internet är något nytt för mig. Jag vill gärna lära mig teknik och spelregler som har med det att göra.  Att skriva och publicera i en öppen process på nätet tillsammans med kolleger  vore också spännande och nyttigt.

Förändringar i den akademiska professionen

Hej!

Det här är Janne Wikströms forskarblogg. Jag är doktorand i statskunskap/allmän statslära vid Helsingfors universitet. Bloggen handlar om min doktorsavhandling. Den har följande rubrik och underrubrik: Förändringar i den akademiska professionen. Hur ser universitetsanställda på sina karriärvillkor efter universitetsreformen 2010?

Än så länge finns jag i startgroparna med arbetet. Men jag hoppas att den här bloggen och läsarnas kommentarer hjälper mig att komma vidare. Den här bloggen har kommit till som ett övningsarbete inom ramen för kursen ”Tutkijat verkoilla” . Kursen ordnas för doktorander vid statsvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet. Kursen har som målsättning att ge doktorander färdigheter att diskutera sina texter på webben och med hjälp av dessa diskussioner utveckla sitt vetenskapliga skrivande.