Om hur man omformar informationen i källorna till egen text

När du skriver en egen text är det självklart att du inte ”stjäl” andras text, d.v.s. skriver direkt av. Lika viktigt är det att du inte framställer andras idéer som om de vore dina egna. Det räcker inte med att ändra ett ord här och där i en sats, och använda den i din text. Du måste formulera om informationen och göra det till en egen text.

Du måste skapa distans till källorna, du måste ställa dig ”ovanför” dem och göra en syntes av dem. Ta ställning till allt du läser – framställ inte informationen som om den vore en absolut sanning. Din egen syn på ämnet måste komma fram i din egen text.

Gör så här när du läser:

• Ha din problemställning i fokus när du läser! Det gör att du kan välja ut det som är relevant för din text.
• Försök relatera den nya informationen till dina kunskaper i ämnet och ta ställning till den! Tror du på detta – varför, varför inte?
• Gå i dialog med texten! Se det som din uppgift att förklara informationen för läsaren och att övertyga din läsare om att din syn är den korrekta!

Du ska alltså inte betrakta din källitteratur enbart som informationskällor från vilka du kan hämta material till din egen uppsats.

Hur skapar du distans till källorna?

Du bör ställa författarnas olika åsikter mot varandra. Det gör du lättast genom att använda fraser som författare X anser/påstår/hävdar/påpekar att osv. I följande text skapar författaren distans till källorna genom att ställa dem mot varandra:

Mickwitz (2006) påpekar att en stor del av lånorden är mycket etablerade i svenskan i dag, och att de är en naturlig del av vårt språk. Mattfolk (2006) å sin sida framhåller att normbegreppet håller på att lösas upp och att man inte längre kan lägga samma vikt vid om ett lånord kan betraktas som etablerat, som tidigare.

Många studerande formulerar sig i stället på följande sätt. Skribenten radar upp informationen och tar inte ställning till den. Texten blir ointressant – och ovetenskaplig.

En stor del av lånorden är mycket etablerade i dag, de är en naturlig del av vårt språk (Mickwitz 2006). Normbegreppet håller på att lösas upp, man kan inte längre lägga samma vikt vid om ett lånord är etablerat som tidigare (Mattfolk 2006).

Kom också ihåg att det är en stor skillnad mellan att skriva ”Nuförtiden förekommer det mycket lånord i tidningstext (Mickwitz 2006)” och ”Mickwitz (2006) har i en undersökning funnit att det nuförtiden förekommer mycket lånord i tidningstext”. I det senare påståendet distanserar du dig från källan och gör klart för läsaren att det inte handlar om din egen synpunkt.

Litteratur

Olga Dysthe m.fl. Skriva för att lära. Skrivande i högre utbildning. Studentlitteratur. Lund 2002