Talängslan

Att känna sig nervös för att tala inför andra människor är helt normalt och hjälper oss att fokusera på uppgiften. Men ibland blir talängslan så stark att den hindrar talaren från att göra bra ifrån sig. Oron inför ett föredrag kan byggas upp under en lång tid och under denna tid skapar vår fantasi allehanda skräckscenarion. Det är dessa negativa föreställningar som blockerar oss mentalt och som vi måste bli uppmärksamma på. Talängslan kan leda till att man börjar stamma, talar för snabbt, blir illamående eller yr, darrar eller svettas, glömmer bort delar av talet, tappar tråden eller börjar skämmas för sitt utseende eller sin dialekt.

När du förbereder ett tal ska du lägga märke till vilka förhandsföreställningar du gör dig. Om du ser framför dig hur du snubblar fram till podiet, glömmer bort inledningen eller hur datorn kollapsar under presentationen så kommer dessa negativa tankar att leda till att du känner dig ännu mer nervös och pressad och i värsta fall kan bilderna bli självuppfyllande profetior. Men om du i stället försöker skapa bilder av hur du klarar av talet med bravur och efteråt får beröm så har du också större chanser att verkligen lyckas. Denna metod kallas visualisering.

Talängslan botas också genom att vara väl förberedd. Om du är säker på din sak och känner ditt tal utan och innan så kan du också vara självsäker och avslappnad inför publiken. Repetera ditt tal flera gånger innan framträdandet, antingen framför spegeln eller inför goda vänner. Ta tid så att talet inte blir för långt eller för kort.

Förseningar och plötsliga fel kan skapa stress, så se till att komma i god tid och kontrollera att tekniken fungerar som du tänkt. Bekanta dig med rummet och prova akustiken. Innan du stiger upp på scenen ska du försöka slappna av och samla din koncentration. Börja inte talet förrän du står stadigt uppe på scenen eller framme i föreläsningssalen och har alla dina papper i ordning och tekniken i gång.

Under talet ska du koncentrera dig på innehållet och inte på dig själv som talare. Om du börjar fundera på hur du låter eller ser ut tappar du lätt tråden. Försök tala extra långsamt då nervositeten lätt gör att du talar snabbare än vanligt. Känn dig inte orolig när du ser publiken titta på dig. Om du har någon bekant bland lyssnarna kan du fästa ögonen på denne och få ett leende till uppmuntran innan du börjar.