Ny nätkurs i informationssökning

Den 7 januari kommer vi att öppna en svenskspråkig nätkurs i informationssökning: Informationssökning för avhandlingsförfattare.

Kursen är riktad till studenter som skriver ett självständigt arbete, t.ex. kandidatavhandling eller pro gradu.

Kursen går igenom grundtekniker för informationssökning, bedömning av källor, referenshantering, upphovsrätt och annat nyttigt.

Kursens utgångsnivå är Studentens digitalkompetens (f.d. IKT-körkortet), avsnittet Informationssökning, eller motsvarande.

Registrera dig som studerande på kursen genom att logga in på kurssidan med universitetets användarnamn och lösenord (Haka-inloggning).

Kirjaudu Hakan avulla yliopiston käyttäjätunnuksilla

Alla som studerar vid en finländsk högskola har en Haka-identitet och många andra organisationer använder också Haka-inloggning. Om du inte hör till en sådan kan du också skapa ditt eget användarnamn (e-post) och lösenord på sidan.

Du kan också titta på kursinnehållet som gäst utan användarnamn, men du kan inte göra uppgifter eller genomföra kursen.

Kursen finns också på finska Tutkielman tekijän tiedonhankinta för kandidatstudenter. Det finns också en kurs på engelska: Information Seeking and Management for Thesis Writers, som är tänkt för magisterstudenter.

Bibliotekets kursprogram för våren 2019

Helsingfors universitets bibliotek erbjuder utbildning i informationssökning både på nätet och som kontaktundervisning. Vårterminens nyhet är nätkursen Informationssökning för avhandlingsförfattare (öppnar 7 januari 2019).

Du kan hitta hela kurskalendern på bibliotekets webbplats.

Kuvituskuvassa muistiinpanovälineitä #LearnWithHULib

Workshop i informationssökning

Tid: Måndagar kl. 15-17 under terminen 7.1 – 3.6.
Plats: Huvudbiblioteket Kajsahuset, 5 vån., datorsal 5057.

Kom och fråga om informationssökning, e-böcker eller referenshantering. Ingen förhandsanmälan behövs.

Workshopen är för studerande och forskare vid Helsingfors universitet.

Forskare, sänd dina publikationer till biblioteket för öppen arkivering

Nu finns servicen många hoppats på! Du kan sända dina publikationer för parallellpublicering till biblioteket. Vi utreder publikationsrättigheterna och arkiverar dina publikationer på så sätt att de uppfyller förläggarens villkor. Sänd filen till openaccess-info@helsinki.fi.  Ange också var publikationen kommer att publiceras. (Här hittar du information om parallellpublicering på finska och på engelska.)

Bild: PexelsDen vanligaste parallellpublicerade heltexten är ett godkänt referentgranskat manuskript (post-print, final draft, AAM).  Sänd oss alla versioner du har om du är osäker på vilken version som kan arkiveras och när den får arkiveras. Mera information om olika versioner på finska och på engelska.)

Denna service för parallellpublicering är tillgänglig för både personal och studerande på universitetet. Vi besvarar gärna frågor om vår service, om arkivering och parallellpublicering. Du får kontakt med oss via email: openaccess-info@helsinki.fi.

Bakgrunden

  • Åttiofyra procent av de forskare som svarade på bibliotekets kundenkät våren 2018 sade att de skulle använda en service för parallellpublicering om sådan fanns.
  • Enligt Helsingfors universitets principer för open access publicering (2017) så ska alla vetenskapliga publikationer som produceras vid universitetet parallellpubliceras i universitetets publikationsarkiv HELDA. Publikationers långvariga förvaring och tillgänglighet är garanterade genom arkivering i HELDA.

Mer information: marja.moisio@helsinki.fi

Översättning: Monica Allardt

Helsingfors universitets bibliotek har publicerat anvisningar för licensiering av upphovsrätt

Creative Commons –licenser (senaste versionen 4.0) har blivit standard för publicering av öppet innehåll och bestämmande om ytterligare användning av detta

Helsingfors universitets bibliotek har publicerat instruktioner om licensiering av upphovsrätt inom öppen vetenskap –  i dessa berättas om Helsingfors universitets rekommendationer och om licensiering av publikationer med Creative Commons -licenser i samband med lagring i Tuhat samt om rekommendationer för delning av forskningsdata och källkod med CC-, GNU- och MIT licenser. Dessutom finns i anvisningarna en presentation av de vanligaste Creative Commons licenserna och synpunkter på val av licens. Dessa instruktioner kan laddas ner och även skrivas ut om man så vill.

Licensinstruktioner på finska: http://libraryguides.helsinki.fi/oa/lisenssit
Licensinstruktioner på engelska: http://libraryguides.helsinki.fi/oa/eng/license

Licensinstruktionerna ingår i Helsingfors universitets biblioteks uppdaterade Open Access guide:

På finska: http://libraryguides.helsinki.fi/oa
På engelska: http://libraryguides.helsinki.fi/oa/eng

Aalto universitetets guide om användning av bildmaterial (på finska):

Avoin tiede ja kuvien käyttö -opas http://libguides.aalto.fi/imagoa

 

Planering av hantering av forskningsdata lönar sig

En stor del av forskarna vid Helsingfors universitet som ansökte om finansiering från Finlands Akademi hösten 2016 använde webbverktyget DMPTuuli för att skriva sin datahanteringsplan. 137  forskare beviljades forskningsfinansiering våren 2017.  Av dem hade ca 64 procent registrerat sig i  DMPTuuli som upprätthålls av Helsingfors universitets bibliotek.

Att söka forskningsfinansiering är vardag för forskare. Finlands Akademi har från år 2016 förutsatt  att en datahanteringsplan ingår som bilaga i finansieringsansökan. DMPTuuli,  ett verktyg (tool) för att underlätta skrivande av datahanteringsplaner har skapats genom nationellt samarbete på initiativ av Helsingfors universitets bibliotek.

DMPTuuli grundar sig på idén att webbformuläret och de olika instruktioner man kan välja mellan hjälper forskaren att beakta och dokumentera datahantering i de olika stadierna av ett forskningsprojekt.  Då beaktas frågor gällande upphovsrätt, datasäkerhet och återanvändning.

Få handledning i datahantering

Informationsspecialist Mikko Ojanen i datahanterings workshoppen. Blid: Jussi Männistö

I datahanterings workshopparna som Helsingfors universitets Datastöd ordnar får forskarna handledning i andvändningen av DMPTuuli och information om service och fördelarna med planering av datahantering. Deltagarantalet har varit stort, flera hundra forskare har deltagit i workshopparna. Universitetets Datastöd, som koordineras av biblioteket och där biblioteket också är med som expertis, svarar på forskares frågor om datahantering både under ansökningsperioder och utanför dem.  Datastödets kontaktuppgifter: e-post researchdata@helsinki.fi

Översättning: Monica Allardt

Låt oss fira öppen forskning – Välkommen till Tankehörnan 23.10.2017

Evenemang: Öppen forskning eftermiddag (på finska)
Plats: Tankehörnan, Stage (Yliopistonkatu 4)
Tid: 23.10.2017 kl. 13-14.30

Hur påverkar öppen publicering, öppna läromedel och öppen data forskarens arbete? Förändrar öppen vetenskap på ett fundamentalt sätt  forskning och förlagsverksamhet? Vad är framtiden för öppen forskning och publicering av vetenskapens resultat?

Universitetslektor Mirkka Lappalainen, forskningsadministratör Eeva Nyrövaara, professor Markku Löytönen och Gaudeamus bokförlagschef Leena Kaakinen kommer att inta scenen för att diskutera.

Helsingfors universitets bibliotek delar även ut Öppen Forskning -priset vid evenemanget. Kom med och bli inspirerad!

Evenemanget är en del av firandet av International Open Access Week vid Helsingfors universitets bibliotek, gratis och öppet för alla. Tankehörnas café är öppet under evenemanget.

För mer information om tillställningar under Open Access veckan, besök evenemangs sida.

 

Forskningssamfundet i Finland och Elsvier forsätter förhandlingarna om open access

Högskolorna och forskningsinstituten i Finland har kommit överens med vetenskapsförlaget Elsevier om ett års tidstillägg. Tilläggstiden behövs för att hitta en lösning som främjar open access, vilket är mycket viktigt för Finland.

Förlängningen av avtalet innebär att forskarna vid Helsingfors universitet kan fortsätta använda Elseviers e-tidskrifter under år 2017 medan förhandlingarna fortsätter.

I förhandlingarna representeras de finländska högskolorna och forskningsinstituten av FinELib-konsortiet, som har två centrala mål – att få bukt på de ökande prenumerationskostnaderna för vetenskapliga tidskrifter och att avtalet ska främja finländska forskares möjligheter att publicera artiklar open access så att de är tillgängliga för alla på webben.

Under höstens förhandlingar blev det klart att trots det internationella forskningssamfundets starka gemensamma ståndpunkt, är Elsevier inte villigt att beakta verksamhetsmodellerna för open access i utvecklingen av sin verksamhet, utan håller fast vis den gamla prenumerationsmodellen. Förlaget ser fortfarande open access som en separat marginell verksamhetsmodell, inte som framtiden för vetenskapliga publikationer. Att kräva höga tilläggsavgifter för att artiklarna ska vara tillgängliga för alla är förhalningspolitik eftersom högskolorna och forskningsinstituten redan betalar prenumerationsavgifter som stiger för varje år. Vi förväntar oss att Elsevier under det kommande året visar att man är beredd att förändras i den riktning som forskningssamfundet behöver och förväntar sig”, säger Keijo Hämäläinen, prorektor för Helsingfors universitet och ordförande för förhandlingarna.

Finland styrs i riktning mot open access genom mål som fastställts av Undervisnings- och kulturministeriet, projektet Öppen vetenskap och forskning och Europeiska unionen. Open access ger ökad synlighet för vetenskap och förbättrar samhällets möjligheter att utnyttja forskning som gjorts med skattemedel.

Det finländska vetenskapssamfundet har visat sitt stöd för de gemensamma förhandlingsmålen. Ställningstagandet Tiedonhinta.fi, som publicerades i slutet av november, har redan samlat över 2 700 underskrifter inom forskargemenskapen. Undertecknarna förbinder sig att inte delta i redaktioner för vetenskapliga tidskrifter eller i kollegiala granskningar av tidningsartiklar om FinELibs krav inte tillmötesgås.

Open access och priset på vetenskaplig information är teman som nu betonas i motsvarande förhandlingar över hela världen, t.ex. i förhandlingarna som pågår i Tyskland”, säger Kristiina Hormia-Poutanen, medlem i förhandlingsgruppen och direktör för Nationalbibliotekets Biblioteksnättjänster. ”Endast genom att stå på sig och upprätthålla en enad front kan vetenskapssamfundet påverka stora kommersiella förlag och på ett bestående sätt förändra modellen för vetenskaplig förlagsverksamhet.

Ett års förlängning av avtalet gör det möjligt att hitta en modell som genuint främjar open access utan att öka kostnaderna för vetenskapliga publikationer. Om ett avtal om open access inte nås under år 2017, kan det hända att det finländska vetenskapssamfundet om ett år är i en situation där många vetenskapliga tidskrifter inte längre är tillgängliga.

Mer information:

prorektor Keijo Hämäläinen, ordförande för gruppen för avtalsförhandlingarna, tfn 029 415 0640, keijo.hamalainen(at)helsinki.fi

direktör Kristiina Hormia-Poutanen, Nationalbiblioteket/Biblioteksnättjänster, tfn 050 5523056, kristiina.hormia(at)helsinki.fi

Forskare, har du redan ORCID ID?

Har du bytt namn eller universitet? Finns det andra med samma namn? Måste du fylla i samma uppgifter på flera ställen?

orcid_128x128Hur kan du dra nytta av den internationella forskaridentikationen ORCID (Open Researcher and Contributor ID)?

1) Du får en permanent och unik digital nummeridentifikation, som kan användas i olika tjänster. Du kan länka dina andra forskar ID ( t ex Scopus) till ORCID.

2) Oavsett namnform eller namnbyte förblir dina publikationer, från artiklar till videodagböcker, från böcker till bloggar dina egna och kan inte sammanblandas med någon annans.

3) Hanteringen av dina publikationsuppgifter blir mycket lättare på längre sikt. Överföringen av information mellan olika databaser blir snabbare. Du kan ge pålitliga organisationer, t ex  universitet, bibliotek eller förläggare, möjlighet att se och komplettera dina uppgifter.

4) Du äger dina uppgifter själv. ORCID är en non-profit organisation som är registrerad i USA.

5) Nyttan av att ha ORCID ökar hela tiden: Helsingfors universitet, HUCS och många andra finländska organisationer, har undertecknat ett avtal om att ta i bruk ORCID. Internationellt finns över två miljoner användare av ORCID.

6) Många större forskningsfinansiärer, som Vetenskapsrådet i Sverige och WellcomeTrust i Storbritannien förutsätter att man anger sitt ORCID nummer i ansökningar.

Ditt eget forskar ID skapar du på adressen orcid.org. Om du redan är medlem i ORCID, rekommenderar vi att du sätter ut din nummeridentifikation på din TUHAT-profil, Läs mera om fördelarna med ORCID på Impactstory blog.  På finska hittar du information på https://tutkijatunniste.fi/