University homepage | Suomeksi | På svenska | In English

På svenska

Projektet “Skriftbruk ur ett underifrånperspektiv. Literacy i Norden under det långa 1800-talet i socialhistorisk belysning”, är inriktat på den betydelse som det skrivna ordet hade i vardagen för s.k. vanligt folk under det “långa 1800-talet” (ungefär från franska revolutionen till första världskriget). Med literacy avses inte enbart läs- och skrivkunnighet, utan framför allt de processer och praktiker som samverkar i det vardagliga skriftbruket, t.ex. hur enskilda texter distribuerades och i vilka sammanhang de lästes av andra. I projektet länkas skilda forskningsområden samman såsom historia, etnologi, folkloristik, litteraturvetenskap och språkvetenskap, vilket ger goda förutsättningar för att bidra med ny kunskap om hur människor med ingen eller liten tillgång till formell utbildning tog steget in i skriftkulturen.

Under 1800-talet genomgick samhällen i Norden enorma förändringar på sin väg mot en snabbt ökande välfärd. Idag är utbildning en självklarhet och det skrivna ordet har en stark ställning inom den nordiska kulturgemenskapen. Studiet av det långa 1800-talets skriftbruk kommer att öka förståelsen hos dagens språkbrukare för tidigare generationers erfarenheter av skrift. I arkiv och i privata samlingar finns ett mycket rikt och värdefullt skriftligt material, t.ex. dagböcker, självbiografier, brev, handskrivna tidningar och sångböcker.

Även om projektet är inriktat mot specifika historiska kontexter, så pågår idag jämförbara utvecklingar inom språkgemenskaper som är på gång med att konstruera sina egna skriftbrukskulturer. Vårt projekt är därmed av potentiellt intresse för dessa framväxande litterata kulturer, inte minst genom studiet av framväxten av literacy-komptens på gräsrotsnivå och dess signifikans för demokratin. Det finns också en intressant parallell mellan utvecklingen under 1800-talet och de samtida skriftpraktiker som den pågående informationsteknologiska revolutionen har fört in i människors vardag.

Projektet finansieras genom NORDCORP-bidrag från Nordiska samarbetsnämnden för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning (NOS-HS). I projektet medverkar såväl doktorander som yngre och seniora forskare. För doktorander och yngre forskare kommer resemedel och forskningsmedel att utlysas för att möjliggöra studieresor till arkiv, bibliotek och forskningsinstitutioner i andra nordiska länder och för att knyta nya forskningskontakter.

Projektet leds av Taru Nordlund och koordineras av Anna Kuismin från Helsingfors universitet. I projektets ”advisory board” ingår även Ann-Catrine Edlund, Matthew Driscoll and David Olafsson. Se vidare under “People”.