Runebergssitsen 25.02.17!

Årets runeberssits gick av stapeln den 25 februari i Alina-salen i nya studenthuset med det traditionella runebergstemat. Sitsen var jättekul, maten var suverän och det lilla programmet vi hade var även en succé! Styrelsen tackar och bockar alla som kom och festade med oss, det var mycket lyckat!

Här nedan kommer ett bildgalleri från kvällen, om ni klickar på bilderna så blir de stora!

 

Politicus inledande äventyr är tillbaka!

Nu är det dags för Politicus första evenemang för detta läsåret och det är sannerligen inte något DU vill missa!

Vi lovar er ett oförglömligt äventyr på stan, varefter vi firar kvällen med en sits på Nylle! Vi lovar er mysigt sällskap, god mat, presenter och såklart ett roligt ÄVENTYR!!

Du behöver inte känna någon för att delta, du kan vara i vilket skede av studierna som helst, du måste inte kunna svenska och du måste inte vara ny medlem i Politicus. Avecer är även välkomna. Avecen bör dock anmäla sig skilt.

 

Psst.. Detta är ingen vanlig intagning så oroa dig inte, du behöver inte gå naken på offentlig plats eller dylika obehagliga upplevelser 🙂

 

NÄR? Lördag 8.10 kl. 17 framåtInledande äventyr
VAR? Nylands Nation (Nylle), Kaserngatan 40
Dresscode: Stiligt och bekvämt, dvs. smart casual

Pris: 15 /10 €

Öppen efterfest fr.o.m. kl 23:30 – VÄLKOMNA!

Politicus Runebergssits är här!

Hej politicusare och vänner,

Nu kan ni äntligen anmäla er till årets mest efterlängtade fest: Runebergssitsen!

Anmäl dig HÄR senast onsdag den 3.2!

Vad? Politicus årsfest, även kallad Runebergssitsen
Var? Alinasalen, Mannerheimvägen 5 A, 2 vån
När? Fredag 5.2.2016 (den riktiga Runebergsdagen!), coccare klockan 19.00

 

Politicus resa till Island våren 2015

Den 6 maj begav sig tjugo Politicusare iväg till Island för att lära sig mer om landets miljö och demografi. Resan blev ett spännande äventyr med många nya intryck och erfarenheter. För att alla Politicus medlemmar ska få ta del av vår resa har vi skrivit texter om de studiebesök vi gjorde till finska ambassaden på Island, statistikcentrelan (Hagtofa Islands), rundradion på Island (RUV) och polisen på Island (Lögreglan). VI har även skrivit om våra intryck av turismen på Island.

Skrolla neråt för att läsa mer!

Politicus studieresa till Island våren 2015: Turism på Island

Det är väldigt enkelt att vara turist på Island. Allting fungerar, lokalbefolkningen är trevlig, engelska som kommunikationsmedel fungerar bra, maten är otroligt god och vyerna är ofattbara!

Vår grupp bodde på Kex hostell i Reykjavik i tre nätter. Reykjavik är en mångsidig och intressant stad med mycket livlig restaurang- och barkultur. Fastän prisnivån är ganska hög, får man definitivt kvalitetsprodukter för de pengar man spenderar. Fastän Reykjavik är en relativt liten stan finns det en stor variation på restauranger som alla har sin egen nisch. På de ställen vi åt under vår resa var inte en enda måltid en besvikelse, tvärtom. Vi hann inte fokusera så mycket på shopping p.g.a av att vi hade fullt upp med studiebesök och av att njuta av sevärdheterna. Det som ändå är värt att nämnda är att Island har många lokalt producerade produkter att erbjuda, vilket det lönar sig att ta en titt på. T.ex. de välkända isländska tröjorna kan man se mera som en investering än endast som en trevlig souvenir. Sevärdheterna i Reykjavik kunde man säga är relativt få, men staden i sig är en sevärdhet. De snötäckta berglandskapen och det klarblåa havet som ständigt är närvarande känns som en ny upplevelse varje gång man ser på det, färgerna och atmosfären ändrar mycket beroende på vädret. Man kan lätt säga att i Reykjavik finns något för alla, bara man kommer ihåg att klä på sig tillräckligt, vinden kan vara väldigt kall!

image2.JPG

Vi hikade i national parken Skaftafell beläget vid den största glaciären på Island Vatnajökull och såg vattenfallet Svartifoss.

På söndag flög en del av gruppen hem medan resten åkte iväg med husbilar mot södra Islands kust. Under vår resa upptäckte vi bl.a. regnbågsfyllda vattenfall, kolsvarta stränder och troll-lika bergsformationer. När man ser på naturen i Island behöver man inte fundera många gånger på varför islänningar tror på älvor och troll, naturen är väldigt levande och närvarande och man kan nästan se och känna hur naturen andas och omformas hela tiden. Man känner sig ganska liten och obetydlig då men ändå väldig levande.

image6.JPG

Spår av turister som kastat mynt i bäcken vid det äldsta parlamentet i världen, Thingvellir. 

Dock är ändå inte allting så sagolikt som det på ytan ser ut. Det finns mycket bubbel bakom de finurliga isländska leenden och t.ex. valfångst är ett omdebatterat ämne som delar islänningarnas åsikter för och emot. Turism har blivit en av Islands viktigaste inkomstkällor och det är fint att turisterna hittat den underbara ön som resmål. Turister välkomnas med öppna famnar men om Island fortsätter på detta vis med att ta in turister utan att ha en ordentligt igenom tänkt plan kommer turisterna att ta kål på landet. Redan nu besöker ca 1,2 miljoner turister Island årligen och denna trend är växande. Om turismen ständigt ökar kommer Island inte att ha kapacitet att ta emot så mycket turister. Dessutom förstörs naturen snabbt i och med turismen. Folk har en tendens att skräpa efter sig, nyfikenhet kan leda till ödesdiga  omständigheter både för den intet ont anande turisten som för naturen. Gräs och bergsväxlighet trampas ihjäl, mynt kastas i bäckar och floder i hopp om att få sina önskningar uppfyllda, små godisskräp flyger iväg med vinden. Dessa händelser är inte ett problem då hundratals människor gör det per år, men när siffran stiger upp till miljoner uppstår det problem.

image7.JPG

Vattenfallet Gullfoss.

Island är ändå en av de mest intressanta resmålen jag besök och rekommenderar ser varmt för alla, så länge man har bakom örat att komma ihåg att respektera naturen och de lokala omständigheterna så att landet fortsätter att växa som stat och med positiva följder.

Text och foto: Gabriela Langinauer

Politicus studieresa till Island våren 2015: Studiebesök till polisen på Island (Lögreglan)

Politicus r.f. hade glädjen att besöka Reykjavik Metropolitan Police (eller Lögreglan på inhemska) för att få en inblick i polisens arbete på Island och i brottstrender i det isländska samhället.

Vi mottogs av Jónas Orri, sociolog och forskare vid polisen i Reykjavik. Orri presenterade en sammanfattning av kriminalstatistik för metropolområdet i Reykjavik. På Island bor ca 70 procent av befolkningen i de fem distrikten som utgör metropolområdet på Island, och följaktligen sker de flesta brotten också i området kring Reykjavik med omnejd.

besök till Lögreglan

Sociologen Jónas Orri presenterar kriminalstatistik. 

Trender och våldsbrott på Island

I samband med ekonomiska kriser tenderar brottsligheten att öka, vilket också är fallet på Island. Från att ha stigit från och med år 2008 och 2009 har antalet brott på Island minskat de senaste åren. Ser man på brotten mer specifikt så har narkotikabrotten i landet dock stigit, med 1.716 rapporterade brott år 2014 och 482 fall hittills under år 2015. Narkotikabrotten upptäcks ofta i samband med trafikkontroller. De tyngre drogerna fraktas med båtar eller flyg till Island, medan marijuanan odlas på ön.

Angående sexuella trakasserier rapporterades flera trakasserier än tidigare åren 2012 och 2013. Detta kan enligt Orri ha samband med en pedofilskandal på Island som tog upp ämnet ”på tapeten”, och eventuellt sänkte tröskeln för att göra anmälningar till polisen. I samband med våld i hemmet har Island tagit i bruk ett program från England där två poliser samt en representant från socialservicen ingriper i samband med rapporter om våld i hemmet, vilket lett till goda resultat enligt Orri.

Hur ser det ”typiska brottet” på Island ut och vem utför det? Enligt Orri sker 70 procent av brotten nattetid, i huvudstadsregionen, och utförs av berusade män i åldern 21-25 år då krogarna stänger. Brotten sker främst på huvudgatan i Reykjavik och för att motverka detta strävar polisen efter att finnas på plats efter midnatt.

Könsfördelningen hos polisen då? Från att ha varit en mansdominerad bransch sökte fler kvinnor än män sig till polishögskolan senaste år. Även chefen för polisväsendet på Island är för tillfället en kvinna.

Attityder och tillit

Polisen på Island utför årligen en undersökning angående medborgarnas känsla av säkerhet, attityder gentemot polisen och rädsla för brott. Trenden har varit att ca 70 procent av islänningarna anser att polisen gör ett gott jobb, och att de litar på polisen. I undersökningen framgår också att islänningarna känner sig rätt så otrygga på kvällarna inne i innerstan, men i sitt grannområde känner de sig trygga.

Fängelseväsendet på Island

De isländska fängelserna är gamla och i dåligt skick. Det äldsta fängelset på Island är från 1886 ligger precis bredvid ”bargatan” i Reykjavik. Detta leder till att fångarnas nattsömn lider på veckosluten och att ljuden från frestelserna utanför tränger in innanför fängelseväggarna.
2016 öppnar ett nytt fängelse på Island med både öppna och slutna avdelningar.

Polisen på sociala medier

Polisen på Island började använda sig av sociala medier år 2007 och detta har blivit något av en succé. Idag följer en tredjedel av alla islänningar poliserna på Instagram. En följd av detta är också att fler islänningar än tidigare tar kontakt med polisen.

Text: Christina Holm Foto: Heidi Östling

Politicus studieresa till Island våren 2015: Studiebesök till rundradion på Island (RUV)

Vårt tredje studiebesök i Reykjavik var till RUV, eller Ríkisútvarpið som det egentligen heter, som motsvarar YLE i Finland. Orsaken till att vi valt RUV är för att de kan ge oss värdefull information om hur media fungerar i ett land som är så litet som Island, samt vilka skillnader och likheter detta kan ha i jämförelse med Finland.
RUV har både radio, tv och olika webbtjänster som man kan ta del av. Programmen som de sänder varierar i sitt utbud, men eftersom syftet med RUV är både att informera och underhålla publiken så reflekteras detta i programmen. De tar även del av material som delas av flera nordiska länder genom en server, vilket alltså innebär att RUV kunde på ett omfattande sätt följa med och sända nyheter om exempelvis det finska riksdagsvalet. Överlag så sänder RUV något om de finska nyheterna ungefär en gång i veckan, vilket är mycket eftersom de enbart har två större nyhetssändningar i tv (19.00 och 22.00).

RUV har ett stort ansvar när det kommer till att informera islänningarna om vad som händer på Island. De når ut till en väldigt stor andel av islänningarna, de nämnde på vårt studiebesök att RUV har en av de högsta siffrorna i Europa när det kommer till hur stor del av befolkningen som aktivt tar del av deras medietjänster. RUV har två tv-kanaler, tre radiokanaler och en online plattform. Det finns en annan kanal som utmanar RUV i deras medietjänster, men fortfarande är RUV den största mediekanalen på Island.

Politicus resedeltagare utanför RUV byggnaden.

På studiebesöket hade vi en väldigt informativ och avslappnad värd som visade lokalerna för oss. Han pratade vad som han hänvisade till som “skandinaviska”, vilket i hans fall mest låter som svenska med danska inslag. Vi fick bland annat se deras huvudsakliga tv studio, var de sänder nyheter och även samhällsprogram som exempelvis “kastljus” (“spotlight”). Vi fick också se deras radiostudios och även var nyhetsredaktionen sitter.

Det som fångade vårt intresse mest under detta studiebesök var det nordiska mediesamarbetet, samt svenskans eller “skandinaviskans” viktiga roll för ett lyckat samarbete och samförstånd. I stor mång är den isländska attityden och mentaliteten motsvarande den finska, så vi har enkelt att förstå oss på varandra vilket många islänningar har intygat för oss under våra studiebesök. Vi vet att en del finlandssvenska tv-program finns på den gemensamma servern som nordiska mediehus kan ta del av, och språket är en faktor som binder de nordiska länderna samman i en stor mån. Detta är kanske ännu mera aktuellt ifall man vill fokusera på svenskans nuvarande läge i Finland – ifall svenskan inte längre är ett obligatoriskt språk, räcker det då med enbart med Finlands geografiska läge för att Finland skulle ha en nordisk identitet som delas av de andra nordiska länderna? Lämnar frågan öppen vid detta skede, men det är något fint i att när vi på ett studiebesök på Island får en guide som de fakto talar “skandinaviska” med oss.
Andra saker som fångade vårt intresse var man på ett så “stort” land som Island kan hålla sig uppdaterad om all information som finns att ta del av på glesbygden, eftersom 73% av hela befolkningen bor i huvudstadsregionen. RUV berättade att de har ett antal journalister som är stationerade runt om i Island, och att dessa är viktiga för dem. Vi frågade även om det ekonomiska läget, vilket vi fick som svar på att RUV har genomgått nedskärningar och dessutom i framtiden hyr ut en del av sina lokaler till andra aktörer som ett sätt att spara pengar.

På studiebesöket hos ambassaden berättade de att Island har en ganska liten budget när det kommer till kultur, så av intresset skull så frågade vi på RUV vad som skulle hända om Island skulle vinna Eurovision song contest. Journalisten som guidade oss himlade med ögonen och konstaterade på ett skämtsamt sätt att RUV hoppas att Island inte skulle vinna tävlingen – även om befolkningen självfallet hoppas på en vinst. Som bäst har Island kommit andra i ESC, men eftersom tävlingen blivit allt dyrare de senaste 20 åren så skulle antagligen resurserna inte räcka till för att Island skulle stå värd för ESC. Dessutom saknas en tillräckligt stor lokal.

Studiebesöket på RUV var givande, roligt och informativt – det är inte alltid en grupp statsvetare utomlands får ta del av ett mediehus lokaler, och dessutom på sitt eget modersmål!

Text: Ylva Hellgren Foto: Malin Stenström

Politicus resa till Island våren 2015: Studiebesök till statistikcentralen på Island (Hagstofa Islands)

Andra dagen i Reykjavik besökte Politicus statistikcentralen på Island. Vi medaljerades av statistikern Albert med besökarkortet ”Gestur” dvs. gäster (vilket också är ett isländskt namn bland män). På statistikcentralens övre våning satte vi oss på ett rum där den andra statistikern, Ómar, väntade på att få starta sin presentation om Islands population. Albert presenterade sig arbeta med miljöstatistik på Island och skämtade om att hans kollega Ómar befunnit sig lite längre för att börja likna de gråa möblerna i rummet där vi befann oss. Islänningarna har verkligen läggning för humor och ironi.

Statistik kan verkligen göras intressant. Samma intresse och humor hölls uppe under Ómars presentation. Ómar berättade att det är en utmaning att upprätthålla statistik då folkräkningen i landet baseras på flera register. En annan utmaning är att flera Islänningar inte anmäler var de bor och därmed undviker att följa lagen. Felavkastningen i statistiken är därför höga 8 % i jämförelse med Finland som enbart har ca 1 % felavkastning.

PAINT OMAR rätt

Ómar visar bild på Islands befolknings spridning.

Även andra jämförelser mellan Finland och Island hade Ómar tagit tid att förbereda. Vi fick veta att Islands invånarantal på ca 330 000 ligger mellan Norra Österbottens och Mellersta Finlands befolkningsantal. 63,4 % av befolkningen bor på en 12,5 km radie kring Reykjavik och resten är spridda längs Islands kuster. En stark metropolarisering finns alltså i det mest glesbefolkade landet i världen. Island befolkas av 9-10% immigranter, de finländare som bor på Island är över 45 åringar, medan Islänningarna i medeltal är yngre. Sedan babyboomen efter krigstiden har fertiliteten på Island hållits relativt stabil på ungefär två barn per familj.

På Island växer immigrationen, främst polacker har av någon anledning flyttat till ön efter att gränserna i Polen öppnades 2004. Till Island flyttar utlänningar främst efter arbete. Arbete som bartender inom turismen är populärast eftersom Island årligen besöks av över en miljon turister och antalet växer varje år. Emigrationen bland islänningar och utlänningar sköt i höjderna efter 2008 då finanskrisen slog välfärdslandet hårt. Unga Islänningar har idag börjat återvända till landet efter studier på utländska universitet runtom världen. Främst unga flyttar tillbaka medan äldre emigrerar utomlands vilket också förklarar den unga befolkningen på ön.

Flera tror fortfarande att den största industrin på Island är fiskefångst. I början av 2000 bestod exporten till 75 % av fisk medan den idag är ca 25 %. Idag har aluminiumproduktionen blivit allt viktigare på grund av billig tillgång på geotermisk energi som bubblar under jorden. Denna värme ger inte bara möjligheter till aluminiumproduktion men även energi till att producera grönsaker året om.

Statistikcentralen har även data om Islands hälso-, sociala och ekonomiska frågor. Även miljöstatistik försöker Island producera, men ännu ligger landet i startgroparna då det gäller statistik om ekonomiska beräkningar om färskvatten användning och avfallshantering. Målet är att finna fler indikatorer inom Islands miljöstatistik under de närmaste åren.

politicus på statistikcentralen

En skara av Politicus medlemmar på statistikcentralen. 

Text och bild: Katarina Rehnström

Politicus resa till Island våren 2015: Studiebesök till Finska ambassaden på Island

På torsdagsmorgonen styrde resedeltagarna stegen mot resans första studiebesök, Finlands ambassad i Reykjavik. Klockan 10 var vi på plats och fick ett varmt välkomnande av själva ambassadören Valtteri Hirvonen, attaché Anne Koskinen och Politicus-medlemmen Christa Blomberg, som för tillfället gör praktik på ambassaden. Chauffören Birgir Tómasson var också på plats. Ambassadens sekreterare Jaana Pitkänen var den enda av de anställda som inte var på plats. Med en så pass liten personalstyrka hör ambassaden i Reykjavik till de mindre bland de finländska beskickningarna utomlands. Reykjavik en liten huvudstad med lägst antal beskickningar (14 stycken) i hela världen.

I avslappnad anda redogjorde Hirvonen för aktualiteter i det isländska samhället. På Island är det svårt att undgå diskussion om den år 2008 inträffade globala ekonomiska krisen. Island var nämligen det första landet att ta de hårda smällarna av krisen då tre isländska banker kraschade. Den samhällsekonomiska återhämtningen har dock varit stark och för närvarande finns det knappt någon arbetslöshet att tala om. Fiskeindustringen har traditionellt utgjort den största näringsgrenen, men har nu passerats av turismen.

Gruppbild utanför Finska ambassaden med ambassadören Valtteri Hirvonen.

Efter den ekonomiska krisen infördes kapitalkontroll, vilket innebär att isländska företag inte kan investera utomlands och att utländska investerares kapital är låst på Island. Nya investerare lockas därmed inte till Island. Den isländska kronan är den minsta valutan i hela Europa. Köpkraften är svagare på Island än i Finland – lönenivån är ganska långt den samma som hos oss, men enligt Hirvonen är prisnivån ungefär 30 % högre på Island. Hemmens skuldsättning efter ekonomiska krisen har också vållat problem då få har haft råd att investera. Inkomstklyftorna är däremot väldigt små och hör de facto till de minsta i hela världen. Aktuellt just vid tidpunkten för vår studieresa var att kravet på löneförhöjningar för veterinärer har lett till köttstrejk, med den påföljden att till exempel kyckling tagit slut i butiken. Veterinärer bör nämligen vara närvarande vid alla slakter som görs på Island. Även andra yrkesgrupper från Icelandic Association of Academics (BHM) strejkade till exempel hälsoexperter. Ur ett finländskt perspektiv tog Hirvonen fasta på att Finlands handel med Island överlag har minskat, men upplyste oss samtidigt om att särskilt en produkt har förstärkt sin ställning i handelsutbytet: den isländska kvargen Skyr. Finländarna är världens största Skyr-konsumenter och äter mer Skyr än svenskar, norrmän och danskar tillsammans. Under de senaste åren har exporten stigit med 278 %. På Island finns för övrigt inga finländska företag, endast en Iittala-butik.

En annan fråga som varit på tapeten på sistone är frågan om isländskt EU-medlemskap. I mars i år stod det klart att Island dragit tillbaka den EU-ansökan de lämnat in 2009. En stor stötesten har varit EU:s regler om fiskekvoter. Undersökningar visar att en majoritet av islänningarna motsätter sig ett isländskt medlemskap i unionen. Frågan lär dock aktualiseras igen, och efter att den sittande center-högerregeringens beslut offentliggjorts samlades 7000 människor i Reykjavik för att protestera mot beslutet. Det är den största demonstrationen sedan den ekonomiska krisen.

Till den finländska ambassadens viktigaste bevakningsområden hör säkerhets- och Arktisfrågor. Ambassaden har också en kärnuppgift i att delta i organiserandet av Nordiska rådets session som hålls på Island i oktober i år. I vilken mån det nordiska samarbetet kommer att prioriteras för Finlands del återstår att se då resultatet av de pågående regeringsförhandlingarna står klart

Text: Sandra Ahtola Foto: Malin Stenström