Category Archives: Aiheeton

Mera mys HBL debatt (ingått 20.3.13) Anna-Lena Lauréns kritik av deltidsarbetande och vårdlediga mammor kommenterades insiktsfullt av Nadja Sundström. Debatten kan sättas i ett ännu bredare perspektiv: de flesta barn som föds i dag kommer att leva tills de är över 100 år gamla. De flesta av dem kommer att få två barn. Problemet i [...]

Vikingen med barnvagnen Hur komma till Norden, och hålla sig där? Det är frågan. Åtminstone enligt affärstidningen The Economist, som nyligen hade ett specialreportage om de nordiska länderna. Vi är framtiden, får man lära sig, här bjuds jämlikhet och uppfinningsrikedom utan att staten blandar sig i för mycket.

Pengarna eller lyckan?  Hbl kolumn 21.1.13 http://hbl.fi/i-dag/2013-01-21/pengarna-eller-lyckan Uttrycket ”den lilla skillnaden” används ofta när det gäller män och kvinnor, kanske oftast av dem som tycker att den där skillnaden är stor. Och handlar om sex. Men hur ska vi veta när skillnader mellan könen är något att bry sig om?

На поводу книги ”Venäläiset perheet ja seksuaalisuus murroksessa” Мы резко откажемся от лживые и искаженные высказания по поводу нашей книги ”Venäläiset perheet ja seksuaalisuus murroksessa” (Väestöliitto, 2007). Мы конечно не cчитаем, и нигде никгода не писали, что Россия – тюрьма для женщин . Цель в 2007 году и гражданской организации (не социальнмими службами) изданной книги: [...]

Tummat silmät, ruskea tukka Neandertalilaiset koristautuivat höyhenillä. Kaikkialla missä he asuivat, ja pitkään ennen kuin modernit ihmiset muuttivat naapureiksi, he irrottivat isoimmat ja värikkäimmät höyhenet varislinnuista tai petolinnuista. Näin voi päätellä linnunluiden määrästä ja niissä olevista kivijäljistä. Kiinnitettiinkö sulkia päähän, tai lannevaatteisiin? Ainakin ne mullistavat jälleen ymmärryksemme ihmisyydestä.

E. Nesbits passioner I Ekenäs bibliotek står den typiska Runebergbysten. När mormor frågar vem det är vet mina barn genast: Edit Nesbit! Då fylls jag av stolthet, för en av de få saker jag konsekvent införlivat i deras uppfostran är Nesbits (1858-1924) romaner, Skattsökarna, Järnvägsbarnen, Det förtrollade slottet, och framför allt den magiska trilogin Fem [...]

Terijoen rannalla  Lapsuuteni kesäiltoina mummo taputti käsiään, pyrähteli ympäri ja huudahti: Miten tylsiä olettekaan! Toista oli Viipurissa! Karjalassa oltiin aina tanssittu ja soitettu, ja vielä neljällä kielellä. Ja siellä oli loputon ranta. Tästä kerrottiin niin usein, että lakkasimme kuuntelemasta.

  Euroopan lama iskee syntyvyyteen Vieraskynä: Antelias ja johdonmukainen perhepolitiikka on toistaiseksi säästänyt Suomen suuremmalta vauvakadolta. HS 14.5.12 Anna Rotkirch Kehittyneissä maissa havaittiin viime vuosikymmenellä yllättävä muutos: pitkään jatkuneen laskun jälkeen syntyvyys kääntyi varovaiseen nousuun. Joissain maissa, kuten Ranskassa, naista kohti syntyi jo yli kaksi lasta, mikä lähestyy väestön uusiutumistasoa. Tästä ehdittiin jo puhua uutena väestöllisenä [...]

 Varför hemvård inte handlar om valfrihet Medan debatten om det finländska hemvårdsstödets vara och inte vara blossade i riksdagen, på demonstrationer och facebook tänkte jag på en situation som inträffade i England för ett år sedan. Jag hade ordnat ett seminarium tillsammans med en professor som på förkroppsligar brittisk konservatism. (Kungligheter är till exempel på [...]

  Saako e-pillereillä kiltimmän miehen? Pillerit ovat kuten tiedämme luotettavia ja turvallisia, sadan miljoonan naisen käyttämä ehkäisykeino. Silti minua on aina arveluttanut ja askarruttanut niiden perusajatus. E-pillerit kun muuttavat hormonitasoja niin, ettei munasolu irtoa.

  Miten  vuoroasuminen vaikuttaa lapsiin? (Seura-lehti viikko 10) Missä lasten pitäisi asua vanhempien eron jälkeen? Omassa tuttavapiirissäni lähtökohta on jaettu vanhemmuus, myös käytännössä. Arki äidin luona, viikonloput ja lomat isällä. Tai vielä tasa-arvoisemmin, viikko siellä, toinen täällä. Järjestelyt saattavat toimia moitteettomasti. Silti monia kalvaa ajatus siitä, luoko vuoroasuminen juurettomuutta lapsen elämään.

Täiden tähden (Seura kolumni joulukuu) Täiden tähden seisomme tuntikaupalla tyttären kanssa kylpyhuoneessa. Niitä on tällä kertaa kauhistuttavan paljon, suurempia tummia ja näkymättömän pieniä.

Eri lailla vailla. Lapsettomien osuus kasvaa edelleen, uutisoitiin  äsken.  Trendi lähti liikkeelle omassa sukupolvessani, 1960-luvulla syntyneillä, ja koskee erityisesti koulutettuja naisia. Olen siis seurannut läheltä numeroiden takana piileviä kohtaloita.

“Fattiga ska inte ha barn” (Ny Tid dec 2010) Ja det sa han faktiskt, fast jag inte trodde öronen först. Vi hade just flyttat till England på ett år och Oxfordshire bävade inför kommande nedskärningar.  Regeringen varnade om att kommunerna, universiteten, militären, alla skulle tvingas spara, också bidragen till familjer måste minska. I det skede [...]

 Kön eller genus? Sedan något år har också Ny Tid talat om ”genus” och den här kolumnen menar att det är ett fånigt och omotiverat mode. Svenskan har ett ord som täcker allt det genus gör anspråk på och mer därtill.

Attityd Alice (Om Tim Burtons film Alice i Underlandet, kolumn i Ny Tid, april 2010) Jag älskar svamparna och skådespelarna i Tim Burtons film om Alice i Underlandet. Men någonstans blir verket platt och förutsägbar på ett oförlåtligt vis och jag tror mig veta varför.

Kirje kierukalle Hyvä Vekotin, pitkään pysyin sinusta mahdollisimman kaukana. Nuorena vihaisena naisena en voinut käsittää, ettei vieläkään ollut täydellistä ehkäisymenetelmää.

Henrietta Lacksin ikuiset solut Vuonna 1951 köyhä viiden lapsen äiti kuoli raivoisasti etenevään syöpään Baltimoressa. Lääkäri otti kasvaimesta näytteen ja toimitti sen eteenpäin tutkijoille.

Kohti Simpsoneita Pyydän puolituttavaa haastateltavaksi. –Meillä on meneillään tutkimus suurperheistä, haluaisitko kertoa kokemuksistasi isänä? Mies hämmästyi suuresti. Hänellä kun oli vain kolme lasta.

Maybe baby. En baby. Nej. En baby. Nej… (Ny Tid, februari 2010) ”–Vårt liv är ganska fint just nu. Jag vet inte om jag vill ha några barn.Reginas ansikte förvreds.

Homous tieteessä ja tunteissa Arvostelu teoksesta Juhani E. Lehto ja Camilla Kovero: Homoseksuaalisuus tieteen näkökulmasta ja miesten kertomana. Osuuskunta Lilith 2010, 358 s., 31,90 e.

Sisarrakkauden resepti Sisarukset auttavat toisiaan enemmän kuin ihmiset yleensä. He myös tuntevat seksuaalista vastenmielisyyttä toisiaan kohtaan. Näiden kahden hyvin erilaisen tunnesiteen on oletettu selittyvän geneettisellä sukulaisuudella: lähisukulaisen auttaminen on ollut geeneille hyödyllistä, mutta sisäsiitos on perinnöllisten tautien riskin takia haitallista. Mutta mistä sisaruksen tunnistaa?

För en odogmatisk prostitutionsdebatt Recension av Petra Östergrens ”Porr, horor och feminister”. Som finländare har jag hittills alltid känt avund inför Sveriges sprakande feministiska debatt, men nu är jag inte så säker längre.

Universitetens skyddsänglar Jag tackar fakulteten för möjligheten att bedöma denna högintressanta avhandling i statsvetenskap. Rubriken, ”Kampen om universitetens frihet i Europa: skurkar, medlöpare, motståndsrörelser och skyddsänglar” är aningen publikfriande och ställningstagande, men avspeglar arbetets innehåll. Författaren går igenom vilka organ som förespråkade drastiska ingripanden i universitetens autonomi, ibland själva deras existens, vem som stödde dessa [...]

Vauvat ja arvot Vauvabuumi on täällä! Näin mediat uutisoivat viime viikolla. Tilastokeskuksen asiallinen ilmaisu ”enemmän syntyneitä lapsia kuin viime vuonna” ei selvästikään riitä.

Liian vanha äidiksi? Ystävä kertoo odottavansa neljättä lastaan.  Tunnen keskivartalossa sitä ainutlaatuista ilon ja kateuden sekoitusta, jota muiden perheenlisäykset herättävät. Kuin pehmeä nyrkinisku vatsaan.

Det första vapnet År 1950, när Elizabeth Marshall Thomas var nitton år, beslöt sig hennes föräldrar för att flytta ut på södra Afrikas savanner (dagens Namibien) och bli bekanta med de så kallade bushmännen. Följden är en rad legendariska antropologiska studier och filmer av samtliga familjemedlemmar. I en fantastiskt känslig och välskriven bok

Sinänsä paha kone Pelata vai eikö pelata? Siinä kysymys. Ainakin meidän perheessä. Ainakin joka päivä, jollei tunti, jollei minuutti.

Liian vanha puolisoksi? Voin paljastaa, miten muiden paheksunnasta pääsee eroon. Vanhenemalla!

Perheen murskaajat. Viime vuosisadalla moni aate vastusti ydinperhettä. Viime syksynä kuulin järkyttävän radiohaastattelun. Keski-ikäinen mies muisteli lapsuuttaan Alma Kartanon perustamassa lahkossa. Johtaja pyysi vanhempiaan antamaan lapsiaan seurakunnan hoiviin. Kun kyseinen poikalapsi