Projektet SAVE

SAVE – Bättre vattenkvalitet i Skärgårdshavet med gips

Gipsspridning är en lovande metod för att minska på jordbrukets fosforbelastning. Kan man minska övergödningen av Skärgårdshavets kuster genom att sprida gips på åkrarna? Det undersöker Helsingfors universitet och Finlands miljöcentral i ett gemensamt projekt där man testar gipsspridning på åkrar i stor skala. Försöket genomförs i Savijoki ås avrinningsområde i Lundo och Pemar i samarbete med jordbrukarna. Man vill utreda hur gipset påverkar fosforbelastningen, organismerna i åarna och jordmånen.

Klarare Skärgårdshav med gips

Projektet SAVE för bättre vattenkvalitet i Skärgårdshavet med hjälp av gips samlar in erfarenheter av gipsspridning på åkrar som en metod för att minska jordbrukets forsforbelastning. Ett så enhetligt åkerområde som möjligt längs Savijoki ås lopp behandlas med gips och effekterna på vattnet och åkrarnas näringsnivåer följs upp. Man förväntar sig att fosforbelastningen och erosionen ska minska betydligt, vilket leder till att vattnet i ån blir klarare och åns rekreationsvärde stiger. Om man utvidgar gipsbehandlingen till Skärgårdshavets hela avrinningsområde kan man uppnå samma resultat i havet.

Finansiärer och samarbetspartner

Helsingfors universitet ansvarar förRegerings spetsprojekt logo sv lila RGB gipsspridningen och Finlands miljöcentral (Syke) för vattenundersökningarna. SAVE är ett av regeringens spetsprojekt och finansieras av miljöministeriet (2016–2018). Gipsprojektet ingår också i projektet NutriTrade (NutriTrade – Piloting a Nutrient Trading Scheme in the Central Baltic) med finansiering från EU-programmet Interreg Central Baltic (2015–2018). I NutriTrade-projektet skapas ett system för att erbjuda och finansiera frivillig näringsutsläppshandel och minska näringsutsläppen i Östersjön. NutriTrade har utsetts till ett flaggskeppsprojekt av EU:s Östersjöstrategi och leds av John Nurminens stiftelse. SAVE samarbetar med Baltic Sea Action Group (BSAG), Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter (MTK) och Egentliga Finlands NTM-central. YARA donerar hälften av gipset som används.

Omfattande gipsförsök

Projektet SAVE testar gipsspridning som ett sätt för jordbruket att skydda vattendragen. Projektet genomförs på stor skala i samarbete med jordbrukarna. Försöket är unikt i fråga om omfattning både i Finland och internationellt. Målet är att sprida ut gips på ett cirka 2 000 hektar stort sammanhängande åkerområde i Savijoki ås avrinningsområde. Pilotprojektet kommer att ge information om hur väl gipsspridning lämpar sig i jordbruket och erfarenheter av användningen av gips som vattenvårdsmetod.

Vertailualueen mittapato Savijoen latvoilla (Kuva: Eliisa Punttila)

Effekterna på vattendragen undersöks

Forskningen som bedrivs inom ramen för projektet ger en ingående bild av gipsets effekter på urlakningen av fosfor och på vattenorganismerna. Vattenkvaliteten följs upp med hjälp av kontinuerliga mätningar och prov som ger information om mängden fosfor i vattnet och mängden fosfor bundet till markpartiklar, mängden fast material i vattnet, vattnets grumlighet samt mängden sulfat från gipset i vattnet. Gällande vattenorganismerna undersöker man t.ex. effekterna på vattenmossor och den tjockskaliga målarmusslan.

Planer på mer omfattande användning

På basis av jordbrukarnas erfarenheter och forskningsresultaten gör man upp en plan för en mer omfattande användning av gipsspridningsmetoden på lämpliga områden i södra Finland. Man undersöker också om metoden lämpar sig för andra länder i Östersjöregionen. Vidare utreder projektet hur användningen av gips kan införlivas i lantbrukets miljöersättningssystem. Erfarenheterna från pilotprojektet tillämpas också i projektet NutriTrade som utvecklar system för att frivilligt minska näringsutsläppen i Östersjön.

Ny lovande metod för vattenskydd inom jordbruket

Gipsspridning har potential att bli en ny och betydande metod för att minska jordbrukets urlakning av fosfor i Östersjön, eftersom det är en metod som är snabb och effektiv och lätt för jordbrukarna att använda. Tidigare forskningsresultat har visat att användningen av gips kan minska fosforbelastningen från åkrarna med cirka hälften, utan att det förutsätter förändringar i odlingsmetoderna och utan att minska varken odlingsarealen eller skörden. För att sprida gipset används samma utrustning som när man sprider kalk. När det gäller att minska fosforbelastningen är gipsspridning billigare än alla andra metoder som används för att skydda vattnen i dag.

Fosfor till växterna, inte i vattnet

Genom att blanda gips (CaSO4 • 2H2O) i marken binds fosforn lättare. Gipset ökar jonstyrkan i marken, vilket leder till att det bildas större markpartiklar och det frigörs mindre fosfor i vattnet. Fosforn stannar i marken och kan utnyttjas av växterna, erosionen minskar och markens struktur förbättras. Gips minskar både belastningen av fosfor som finns i vattnet och fosfor som är bundet till markpartiklar. Gips minskar också urlakningen av organiskt kol i vattnet. Gipset ger effekt genast när det har lösts upp i jordmånen och effekten varar i flera år.

Gips stöder återvinning

Det gips som sprids ut på åkrarna i SAVE-projektet är rent gips från YARAs fabrik i Siilinjärvi. Gipset är en biprodukt från gödselindustrin och kan bearbetas så att det kan användas inom jordbruket för att förbättra marken. Det gips som används i projektet innehåller inga tungmetaller eller uran och är därför tryggt att använda på åkrarna.

Siilinjärven kipsiä