Vanliga frågor

Vad är SAVE?
Finns det några risker med att använda gips?
Hur påverkar gips urlakningen av fosfor?
Påverkar gipset skörden?
Innehåller gipset svavel?
Var kommer gipset ifrån?
Hur transporteras gipset till gårdarna?
Vilken utrustning kan användas för gipsspridning?
När sprids gipset ut?
På hurdana åkrar kan man använda gips?
Inverkar gipsspridningen på andra åtgärder som man har tänks utföra på gården?
Kan gipsspridning bli obligatorisk?
Hur ofta genomförs gipsbehandlingen?
Påverkar gipsspridningen EU-stöden?
Varför forskar man igen en gång om gipsspridning?

Vad är SAVE?

SAVE är Helsingfors universitets och Finlands miljöcentrals (SYKE) gemensamma forskningsprojekt. Målet är att utreda om gipsspridning lämpar sig som vattenskyddsmetod i stor skala. Det undersöker man i ett pilotprojekt för gipsspridning som genomförs i Savijoki ås avrinningsområde i samarbete med jordbrukarna. Projektet samlar in jordbrukarnas erfarenheter och undersöker effekterna på vattnen och markens näringsnivåer. SAVE finansieras av miljöministeriet (2016–2018). Gipsprojektet ingås också i projektet NutriTrade (2015–2018) med finansiering från EU-programmet Interreg Central Baltic.

Finns det några risker med att använda gips?

Eftersom gips innehåller kalcium lämpar sig metoden inte för åkrar där kalciumhalten redan är hög i jämförelse med andra katjoner (Mg, K, Na). En obalans av katjoner i åkermarken kan försämra bördigheten. Man utreder för varje åker om metoden passar den genom att kontrollera åkrarnas katjonhalter utgående från bördighetsvärdena. Ofta förbättrar kalciumet i gipset markens struktur och bördighet genom att balansera förhållandet mellan katjoner i marken. Gipset påverkar inte åkerjordens surhet.

Eftersom gips är lättlösligt sköljs det snabbt bort med vattnet som rinner från åkrarna. Kalcium orsakar ingen skada i vattnen, men höga halter av sulfat kan skada vattenorganismerna. Det är osannolikt att sulfathalten på grund av gipsspridningen stiger till en nivå som belastar organismerna i bäckarna och åarna. Projektet följer ändå upp sulfathalterna i vattnet och testar hur motsvarande halter påverkar den stora näckmossan (en vanlig mossa i åar) och den tjockskaliga målarmusslan (en utrotningshotad art som kan förekomma i Savijoki å).

I sjöar kan en ökad sulfathalt leda till att mer fosfor frigörs från botten (s.k. internbelastning), men det finns inga sjöar i pilotområdet. Havsvattnet innehåller naturligt mycket sulfat och inte ens en omfattande gipsspridning påverkar Skärgårdshavets kemi. På åkrar som befinner sig i ett område där det kan bildas grundvatten vidtas särskild försiktighet och om marken är mycket genomsläpplig sprider man inte ut gips där.

Hur påverkar gips urlakningen av fosfor?

Gips förebygger urlakningen av både upplöst fosfor och fosfor som är bundet till markpartiklar. Det kalcium och sulfat som gipset innehåller höjer markens jonstyrka, vilket leder till att det bildas större markpartiklar som inte lika lätt sköljs ut i vattnen med regn och smältande snö. Kalcium är en särskilt effektiv ”marksmulare”. Gipset främjar också fosforns bindning i marken, så att växterna kan använda sig av den, och gips förebygger också urlakningen av organiskt kol. Gipset ger effekt genast när det har lösts upp i jordmånen och effekten varar i flera år, uppskattningsvis 4–5 år.

Påverkar gipset skörden?

Användningen av gips sänker inte skördenivån, utan kan i vissa fall t.o.m. höja den. Bland annat kan korsblommiga växter ha nytta av det sulfatsvavel som gipset innehåller. Gipset för med sig knappt 8 kg fosfor per hektar som en ”orenhet”, men det är ändå en liten mängd eftersom gipsspridningen inte genomförs varje år. Å andra sidan kan växternas förmåga att ta upp selen försämras tillfälligt (första året efter gipsspridningen) på grund av den ökade sulfathalten. Det måste man beakta om skörden året efter gipsspridningen ska användas som djurfoder.

Innehåller gipset svavel?

Gipset innehåller cirka 18 procent svavel. Om man sprider ut 4 000 kg gips på en hektar, tillförs samtidigt 720 kg svavel. Gipsspridning kan vara bra om marken innehåller för lite svavel. Det lönar sig att beakta det svaveltillskott som gipsspridningen ger om man planerar att gödsla åkern med svavel.

Var kommer gipset ifrån?

Det gips som används i SAVE-projektet kommer från YARAs fabrik i Siilinjärvi. Gipset är en biprodukt av fabrikens gödselproduktion. När apatit (eller apatitsten) behandlas med svavelsyra bildas det fosforsyra och gips (kalciumsulfatdihydrat, CaSO4   2H2O). Apatiten som kommer från Siilinjärvi innehåller inga tungmetaller eller radioaktiva ämnen. Därför är också kalciumsulfatet som bildas, dvs. gipset, fritt från skadliga ämnen och kan användas på åkrar. För närvarande känner man inte till andra lika stora källor till ren gips, men målet är att under projektets gång utreda tillgången på gips som kan användas på åkrar från andra källor.

Gipset från Siilinjärvi innehåller cirka 15 procent vatten och det väger 1 500 kg/m3. Gipset innehåller 23 procent kalcium, 18 procent svavel och som orenheter högst 0,2 procent fosfor och cirka 0,2 procent fluorid, som kommer från den fluorapatit som används som råvara.

Gipsets varudeklaration och ett meddelande om användarsäkerheten hittar du under Material (på finska).

SAVE kipsinlevitys, käyttöoikeus hankkeen loppuun saakka hankkeen henkilöstöllä
Rent gips direkt från Siilinjärvi. Foto: Janne Artell.

Hur transporteras gipset till gårdarna?

Gipset transporteras till gårdarna med långtradare direkt från Siilinjärvi. Målet var att använda tågtransport, men det visade sig att det skulle ha blivit dyrare, krävt flera omlastningar och man skulle ha varit tvungen att bygga lagerlokaler. Mängden gips som används i projektet är stor, men inte tillräckligt stor för att det skulle ha varit lönsamt att använda tågtransport. Om man i framtiden använder gips på större områden kan det bli lönsamt att transportera gipset till ett tillfälligt lager med tåg.

SAVE kipsinlevitys, käyttöoikeus hankkeen loppuun saakka hankkeen henkilöstöllä
Movere ansvarar för logistik. Foto: Janne Artell

Vilken utrustning kan användas för gipsspridning?

Gipsspridningen genomförs i praktiken på samma sätt som kalkspridning, endast tidpunkten är en annan. Gipset kommer i pulverform, precis som kalk. Gipset sprids ut jämnt på åkern, 4 000 kg per hektar. Man kan använda utrustning för spridning av fuktig kalk eller fastgödsel och som är försedd med spridartallrikar. Gipsspridningsutrustning har testats bl.a. i Arbetseffektivitetsföreningens undersökning hösten 2008 (Levityskoneet kipsin peltolevitykseen).

När sprids gipset ut?

Gipset sprids ut på hösten efter skörden och före eventuell bearbetning av åkern. Det lönar sig att sprida gipset så nära inpå andra åkerarbeten som möjligt (plöjning eller reducerad jordbearbetning) så att gipset löser upp sig och snabbare blandas in i marken. Man kan också använda gips på åkrar som direktsås, om man sprider gips på hösten och sår på våren. Gipset kan tidigast spridas ut direkt efter skörden. För att undvika att marken blir för kompakt är det bra att sköta gipsspridningen när det är torrt. Gipset ska inte spridas ut på vintern, eftersom det då finns en risk för att gipset inte löses upp i marken utan sköljs bort när snön smälter.

På hurdana åkrar kan man använda gips?

Gips kan användas på åkrar som används för växtodling och som plöjs eller bearbetas reducerat efter tröskningen, och på direktsådda åkrar där man odlar vårsäd.

Mångåriga gräsåkrar har inte tagits med i projektet. Man kan sprida gips på gräsåkrar om de förnyas (och bearbetas) i samband med spridningen. Gipsanvändning på gräsåkrar har inte testats i tillräckligt stor utsträckning, därför ingår de inte i undersökningen. Projektet testar hur effektivt gips är som vattenskyddsmetod, varför man i första hand vill testa det på åkrar med stor risk för näringsurlakning.

Gipset som används i projektet uppfyller inte kraven på produkter för ekologisk odling, därför sprider man inte gips på åkrar som odlas ekologiskt. Gips som kommer från naturen kan användas i ekologisk odling, men det kan vara svårt att få tag på naturgips. Under projektets gång kommer man att utreda användningen av gips i ekologisk odling närmare.

Eftersom gips innehåller kalcium kontrollerar man för varje åker om den passar för gipsspridning. Om en åker t.ex. är överkalkad passar den inte för gipsspridning.

Gips sprids inte heller på åkrar som direktsås med höstsäd. Om gipset inte tillräckligt snabbt löses upp ordentligt i marken, kan salthalten på markytan tillfälligt stiga till en nivå som kan skada brodden. Hur länge det tar för gipset att lösa upp sig beror på nederbörden efter spridningen. Gipsspridning kan testas på åkrar som direktsås om spridningen sker på hösten och sådden på våren.

Inverkar gipsspridningen på andra åtgärder som man har tänkt utföra på gården?

Gipsspridningen är inget hinder för andra planerade åtgärder på gården. Man intervjuar jordbrukarna och tar reda på hur de har bearbetat åkrarna, så att åtgärderna kan beaktas när man analyserar forskningsresultaten och man får en så tillförlitlig bild av gipsets effekter som möjligt.

Det rekommenderas att marken bearbetas (plöjning eller reducerad jordbearbetning) efter gipsspridningen. Då löses gipset snabbare upp och blandas in i marken. Man kan också använda gips på åkrar som direktsås, om man sprider gips på hösten och sår på våren.

Både gips och kalk innehåller kalcium, vilket man måste beakta om man planerar att sprida ut båda på åkrarna. Om åkerns pH-värde inte behöver åtgärdas, kan gips vara ett bättre kalciumtillskott än kalk. Gipsspridningen är ändå inget hinder för att kalka åkern, om gipset har hunnit lösas upp (gipsspridning på hösten, kalkning på vintern).

Kan gipsspridning bli obligatoriskt?

Det är möjligt att gipsspridning i framtiden kan bli en del av lantbrukets miljöersättningssystem, men det är mycket osannolikt att metoden blir obligatorisk och att lantbrukarna måste stå för spridningen. Metoden kan inte göras obligatorisk, bl.a. därför att gips inte passar alla åkrar.

Hur ofta genomförs gipsbehandlingen?

Under projektet behandlas åkrarna med gips endast en gång, hösten 2016. Om hösten 2016 är mycket blöt kan en del av gipsspridningen flyttas till våren 2017. Gipsets effekt varar 4–5 år. Efter gipsspridningen följer man upp effekterna, åtminstone under projektets gång fram till utgången av 2018.

Påverkar gipsspridningen EU-stöden?

Nej. Även om gipset innehåller högst 0,2 procent fosfor beaktas detta inte i miljöersättningssystemet: ” Fosfor som sprids med kemiska ämnen avsedda att binda fosfor räknas inte.” (Jord- och skogsbruksministeriets förordning om miljöersättning 327/2015, 3 § Fosforgödsling).

Varför forskar man igen en gång om gipsspridning?

Tidigare forskning och mindre experiment har visat att gips är en effektiv metod för att minska jordbrukets fosforbelastning. Man uppskattar också att metoden är mer kostnadseffektiv och snabbt verkande än någon annan vattenskyddsmetod som används i jordbruket i dag. Men det finns fortfarande flera frågor och utmaningar gällande det praktiska genomförandet av en omfattande gipsspridning. De måste lösas innan man kan rekommendera metoden i större utsträckning. SAVE är ett storskaligt pilotprojekt för gipsspridning som ger information om hur användbar metoden är på stora avrinningsområden. Man har aldrig tidigare undersökt gipsanvändning i lika stor skala.

Med det omfattande pilotprojektet samlar man in information om praktiska frågor, t.ex. tillgången på gips, logistiken, gipsspridningen och avpassningen av gipsanvändningen till det övriga arbetet på lantbruken. Man kartlägger också gipsets inverkan på jordmånen och bördigheten. Pilotområdet består främst av lerjord, men det finns också andra jordarter. Vattenkvaliteten i åarna i avrinningsområdet följs upp. Man undersöker också hur sulfat påverkar vattenorganismerna, vilket det inte finns tidigare forskning om. Undersökningen ger en ingående bild av gipsanvändning på olika typer av gårdar.