Skoluniformer ur ett normkritiskt genusperspektiv

I de flesta skolor där skoluniformer används finns det skilda uniformer för flickor och pojkar. Ofta hör till flickornas uniform en kjol då pojkarna har byxor eller shorts. Vi anser att det här kan problematiseras eftersom det bygger på en binär syn på kön där alla kan indelas i flickor eller pojkar, och att alla har en könsidentitet som motsvarar deras biologiska kön.

En annan problematik med att tvinga flickor att klä sig i kjol medan pojkar får ha byxor är att det implicit antyder att flickor ska bete sig på ett visst sätt. Medan pojkar kan röra sig fritt och exempelvis klättra i träd, förväntas flickorna att vara lugna och inte riskera att visa någon sina underkläder. Genom att klä barn olika på basis av kön redan från ung ålder ger man barnen en bild av att flickor och pojkar är fundamentalt olika. Idén med skoluniformer är att skapa samhörighet, men istället delar man på eleverna. Varför ska man skapa skillnader mellan män och kvinnor innan barnen ens är män och kvinnor?

Samhället lägger olika förväntningar på män och kvinnor, och det hur skolan skiljer på könen stöder detta redan från ung ålder (olika toaletter, olika gymnastik, slöjd för pojkar och handarbete för flickor).

Även i fall då inte direkta skoluniformer används, utan enbart s.k. klädkoder, vilket är vanligt exempelvis i USA, drabbas flickorna oftare av orättvis behandling på basis av deras kläder. Om flickorna bryter mot klädkoden genom att exempelvis ha en för kort kjol eller bara axlar problematiseras det eftersom de anses distrahera pojkarnas inlärning. Detta kan anses diskriminerande mot sexuella minoriteter, och även som sexualisering av flickorna, eftersom de ställs som ansvariga för att pojkarna distraheras, och att pojkar inte kan kontrollera sig själva.

I Finlands läroplan från 2014 ser man på genus som en egenskap bland andra, någonting som inte ska ges alltför stor vikt i skolan. Därför anser vi att ifall man skulle ta i bruk skoluniformer i Finlands statliga skolor, borde uniformerna vara könsneutrala. Det skulle skapa mera samhörighet och jämställdhet mellan eleverna, och man skulle inte anta någons könsidentitet.

Referenser:

http://www.sbs.com.au/topics/life/family/article/2016/04/22/its-2016-why-are-school-uniforms-gender-specific 15.02.2017

http://www.huffingtonpost.com/soraya-chemaly/school-dress-code_b_2711533.html 15.02.2017

/ Camilla E. och Linda H.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *