Laarinpohja luukku 13: Demografiska exkursioner i 1750-talets Helsingfors

Till mina favorithobbyer hör att plottra med demografisk statistik, men oftast blir det hela på hälft och aldrig färdigt… Så gick det också med min demografiska statistik från 1750-talets Helsingfors. Jag försökte beräkna barndödligheten, men kom egentligen ingen vart eftersom statistiken var för otillförlitlig och det fanns en mängd källproblem, såsom att befolkningstabellerna så vitt jag förstår endast gäller för den civila församlingen i Helsingfors medan de militära församlingarna inte har inkluderats.  Detta var dock på intet vis systematiskt och det verkade ibland inte finnas varken rim och reson i vem som förts vart.

Jag började med att försöka göra en kohortstudie på barn döpta år 1755, men det visade sig vara hopplöst. Av 98 barn kunde jag endast hitta någorlunda uppgifter om 38 st.! Många gånger hade prästen för de avlidna barnen antecknat varken namn eller ålder i kyrkboken, endast faderns namn. Vilket av hans barn gällde noteringen? Av de 98 barnen avled med säkerhet 26 stycken innan de fyllt tre, de allra flesta av dem före de ens fyllt ett.  Ett flickebarn avled vid 14 års ålder och nio verkar ha blivit vuxna. Ytterligare två levde bevisligen till åtminstone tio års ålder, eftersom de finns nämnda i föräldrarnas bouppteckningar. Om de övriga sextio är ingenting känt tills vidare…

Om man förenklar det hela en aning och relaterar antalet döpta barn per år till antalet begravda barn under 1 år bara inom Helsingfors stads församling kan man få fram förskräckande siffror. Åren 1751–57 döptes 561 barn i församlingen medan 241 barn avled före 1 års ålder, dvs. ca 43 %.  Om man överlevde sitt första levnadsår var prognosen bättre, men dödligheten var hög även i intervallet 2–5 år. På grund av den stora inflyttningen till Helsingfors är detta emellertid vanskligt att beräkna, eftersom alla femåringar inte var födda i staden.

Vissa andra intressanta iakttagelser kunde också göras, såsom att den civila befolkningsökningen i Helsingfors på 1750-talet måste ha berott på stor inflyttning. Precis som för många andra städer i Europa under tidigmodern tid var nämligen den naturliga befolkningstillväxten i Helsingfors negativ. Åren 1751–57 begravdes 75 personer fler än det döptes i Helsingfors. Speciellt drabbad var staden år 1756 då en epidemi av koppor eller mässling grasserade bland de yngre barnen samtidigt som en epidemi av brännsjuka härjade bland de äldre barnen och den vuxna befolkningen. Detta år begravdes hela 133 personer i staden, men bara 75 nya helsingforsare döptes.

Det verkar också finnas en lite märkligt könsfördelning mellan de avlidna barnen, de flesta åren dog det fler flickor än pojkar i späd ålder. Under de sju undersökta åren var det bara ett år, 1757, som det avled fler pojkar. År 1751 var hela 71 % av de avlidna spädbarnen flickor och åren 1753–1755 varierade andelen mellan 60–64 %. Det är dock möjligt att det handlar om en statistik missvisning eftersom det undersökta materialet är litet.

Troligen var dödligheten också högre bland barn som föddes utom äktenskapet, men detta går inte att bevisa med befolkningstabellerna. I tabellerna noterades separat barn som föddes utom äktenskapet, men bara bland de döpta och inte bland de begravda. Under åren 1751–64 döptes 82 stycken utom äktenskapet födda barn i Helsingfors, dvs. ca 7 % av samtliga döpta. Denna siffra kan vara missvisande eftersom det är oklart exakt vilka som inkluderats i kategorin. I kyrkböckerna kan man se att prästerna noterat utomäktenskapliga barn på väldigt olika sätt; trolovningsbarn och barn födda av fästefolk var en helt annan sak än barn med okänd far. Ibland saknas t.o.m. uppgiften om att barnen var fött utom äktenskapet, det faktum att föräldrarna inte var gifta framgår enbart av att modern fått titeln fästeqvinna. Vilket skulle ha kunnat leda oss in på ett annat intressant ämne, nämligen frågan om huruvida alla sammanboende par i Helsingfors på 1700-talet faktiskt var gifta med varandra…