Kontakter, nätverk och innovationer.
Sjöfästningen Sveaborgs grundande, ekonomisk-sociala konsekvenser och roll som centrum för innovationer, ca 1730-1809.
Forskningsprojektet (2010-2013) finansieras av Finlands Akademi och forskar i militariseringens betydelse för samhällsutvecklingen i 1700-talets Sverige och Finland. Forskningen fokuserar på att analysera vilka konsekvenser byggandet av sjöfästningen Sveaborg (1748-1809) hade på Östersjöområdet. Speciell uppmärksamhet ägnas åt, att rekonstruera det ekonomiska influensområdet och följderna av fästningsbyggets stora efterfrågan på byggnadsmaterial och arbetskraft, såväl i Helsingfors stad som på landsbygden. Samtidigt fördjupas bilden av militärsamhället Sveaborgs sociala och kulturella inflytande på Helsingfors och på landsbygden. Både i egenskap av en enorm byggarbetsplats och som bas för skärgårdsflottan, kom Sveaborg att fungera som ett viktigt centrum för innovationer; fästningen spred sin tids modernaste europeiska teknologi till Östersjöområdet.
Sveaborg var ett av de största byggnadsprojekten i Sverige, i arbetet deltog under den intensivaste byggperioden upp till 8000 man samtidigt. I slutet av 1700-talet hade Sveaborg utvecklats till en garnisonsort med ca 4000 invånare (dvs. ungefär lika många som Helsingfors) och dess inflytande på stadens framtida utveckling var av avgörande betydelse.
Projektets anställda:
- Docent, FD Panu Pulma, projektledare
- Docent, FD Mikko Huhtamies (Sveaborg som innovationscentrum)
- FM Sofia Gustafsson (Sveaborgs ekonomiska influensområde)
- FM Juha-Matti Granqvist (Helsingfors borgerskap under Sveaborgs byggnadsperiod)
- FM Sampsa Hatakka (Befolkningen på Sveaborg år 1806)
- FM Sophie Holm (Stormaktspolitiken och diplomatin bakom Sveaborg)
Med i projektets vetenskapliga samarbete:
- Professor Markku Kuisma
- Docent, FD Seppo Aalto
- Docent, FD Henrika Tandefelt
- FD, informationsspecialist, Jessica Parland-von Essen
- FM Magdalena af Hällström