Vecka två började med kartprojektioner, areaförvrängningar och koropletkartor i överflöd. Vi började kurstillfället med att importera material från olika källor (WFS, WMS, WMTS och WCS) jämföra olika projektioner och deras area- och ytförvrängningar, vi jämförde samma område i olika projektioner för att tydligt se skillnaderna.
Först testade vi hur kartan ändras om vi byter projektionen i QGIS, jämförelsen gjordes med ETRS89-TM35 som ”default”. Jag jämförde Mercators projektionen och Lamberts projektionen med ETRS89-TM35, ytan kunde mätas på två olika sätt: ellipsoid och cartesian. Ellipsoid mäts i 3D form, som på en kartboll, medan cartesian mäts på en platt yta, som en 2D karta. Tabellen syns nedan:
| Tabell 1. Areaförvrängning i km² jämfört med ETRS89-TM35 | ||
| Projektion | Area km² (Ellipsoid) | Area km² (Cartesian) |
| Mercator ESRI:54004 | 4858,145 km² | 40171,183 km² |
| Lambert 1993 ESRI:9951 | 4858,011 km² | 4892,418 km² |
Bild 1. Tabell över areaförvrängning
Näst visualiserade vi areaförvrängningen i Mercatorsprojektionen som koropletkartor. Kartorna visar hur mycket ytan förvrängs desto längre mot polerna man går. Vi skulle även testa med olika mängder klasser och färgkombinationer för att framhäva skillnaderna. Mina kartor syns nedan:
Bild 2. Areaförvrängning i Mercatorsprojektionen jämfört med TMS35-projektionen, 7 klasser.
Bild 3. Areaförvrängning i Mercatorsprojektionen jämfört med TMS35-projektionen, 5 klasser.
Bild 4. Areaförvrängning i Mercatorsprojektionen jämfört med TMS35-projektionen, 10 klasser.
Bild 5. Areaförvrängning i Mercatorsprojektionen jämfört med TMS35-projektionen, 5 klasser och svart/vit färgskala.
Sist skulle man välja en valbar projektion och visualisera den på samma sätt som den tidigare projektionen. Jag valde Lambertsprojektinen och resultat blev… snedvridet.
Bild 6. Areaförvrängning i Lambertsprojektionen jämfört med TMS35-projektionen.