Anställ mig som lärare! vecka 6

Veckans hemuppgift var att lägga på lärarstövlarna och skapa utbildningsmaterial i form av katastrofkartor. Jag valde att göra en karta på vulkaner, en på jordbävningarna på 2000-talet och en karta där jag kombinerade vulkanism och jordbävningar över 8 på richterskalan. Då man skapar material som är gjort i utbildningssyfte, är det viktigt att tänka på att kartan skall vara lättläst och lättförstådd. Genom att till exempel rensa datan, så att kartan endast avbildar ett fenomen i taget, kan man rätt simpelt visualisera fenomen så att alla förstår.

Karta om vulkanism

Då jag skapade min första karta om vulkanismen tänkte jag främst på att få en så simpel karta som möjligt. Datat jag använde var stort, och då jag satt in vulkanerna på kartan i punktformat blev det svårt att visualisera större system. Då jag även hittade ett verktyg i QGIS där man lätt kunde ändra punkterna till värmefläckar, beslöt jag mig att skapa en värmekarta i stället. Värmekartor, eller heatmaps, är bra att använda då man vill visualisera fenomen som sprider sig runt hela världen och som det finns mycket av. I kartor som dessa är inte tanken att få fram exakt information om vulkanismens förekomst, men i stället att skapa en helhetsbild över det vulkaniska systemet i världen. Genom min vulkanismkarta (bild 1) kan man få en uppfattning över ställen där det förekommer mycket vulkaner. Denna karta kan anpassa sig till utbildningen på flera olika nivåer, från lågstadiet till gymnasiet. Kartan kan även användas då man vill lära ut om plattektoniken, hotspots och andra typer av endogena processer. Vulkanism uppstår ofta vid tektoniska gränser, där det även förekommer mycket jordbävningar och andra typer av katastrofer.

Bild 1: Vulkaniska områden i världen. Data från NOAA.

Saara Torvi hade i sin blogg gjort en karta över Indonesiens vulkanism, vilket var en mycket bra idé då man vill skapa sig en mer exakt bild över vulkanernas spridning i ett land. Under min process tänkte jag inte alls på att man skulle ha kunnat centrera kartan över ett mindre område, och på så sätt få in mer exakt information. Jag gillade även att hon lagt in vulkanerna som trianglar, så man lättare får en uppfattning om kartans innehåll även utan att läsa legenden.

Karta om jordbävningar

I min andra karta (bild 2) har jag använt mig av jordbävningsmaterialet för att skapa en karta över alla jordbävningar över 6 på richterskalan mellan åren 2000–2024. I det här fallet använde jag mig av punkter, där jag gjorde olika färg och storlek på basen av jordbävningens styrka. Jag tycker att kartan är relativt lättläst och ger en bra helhetsbild. Jag funderade på att endast använda mig av jordbävningar över 7 på richterskalan, men beslöt mig sedan att använda mig även av de lite mindre jordbävningarna eftersom det var många viktiga områden som skulle ha uteblivit från kartan i så fall. Från kartan kan man läsa av de tektoniska plattorna, och därför passar sig den för utlärandet av plattektoniken. Jordbävningar följer rätt exakt alla plattektoniska gränser.

Ifall jag skulle göra dessa två kartor på nytt, skulle jag kanske göra tvärtom: laga en heatmap över jordbävningar och en punktkarta över vulkaner, eftersom jordbävningar påverkar på ett större område än vulkanerna, som står stilla. Då man jämför dessa två kartor med varandra, kan man även dra slutsatsen om att det finns områden där det förekommer vulkanism men inga jordbävningar, till exempel i Östafrika. I samband med detta skulle man även kunna prata om riftdalar och andra typer av divergens och konvergenszoner.

Bild 2: Jordbävningar i världen 2000-2024. Data från USGS.

Video som material

Videomaterial är mycket aktuellt i dagens pedagogik. Jag hittade på youtube en video av Insider tech, som avbildar tektoniska rörelsemönster på ett mycket bra sätt. Videon handlar om hur jorden kommer att se ut om 250 miljoner år, och den visar hur kontinentalplattorna rör sig och hur de kommer att kollidera och glida i från varandra. Enligt mig är videon mycket intressant och välgjord, och passar sig till utbildningssyfte kring kontinentalplattornas rörelser. Att visuellt avbilda rörelse är det lättaste sättet att skapa en helhetsbild och förstå fenomen som härstammar sig i rörelsemönstren. I samband med videon skulle man även kunna prata om tidsuppfattning, jordens ålder och människans förhållande till jorden.

Kombinationskarta

På min tredje karta (bild 3) har jag kombinerat de två fenomenen från föregående kartor. Jag valde att behålla vulkanismens heatmap, och lägga över de största jordbävningarna världen haft sedan år 2000. Detta var en simpel uppgift, eftersom jag redan hade de två lagren från de andra kartorna. Jag valde att kombinera dem eftersom man på så sätt kan lära ut förhållandet mellan vulkanisk aktivitet och jordbävningar. Eftersom de båda katastroferna härstammar från plattektoniken och endogena processer, är det viktigt att lära ut att allting hänger ihop. Genom att kombinera olika fenomen på kartor, kan man skapa sig en grund för ett holistiskt och systematiskt tänkande i de som tar del av materialet. Från kartan kan man avläsa att de största jordbävningarna och områden med mest vulkanism finns på samma områden. Kartan kan man även använda då man pratar om naturkatastrofers påverka på samhället, där man till exempel kan ta upp hur Japan måste bygga hus på ett visst sätt för att de skall hålla under jordbävningar och hur samhällen anpassar sig till dess geografiska läge. Det är även viktigt att utbilda barn om hur vi människor, trots alla teknologiska framsteg, fortfarande befinner oss under naturens starka lagar.