Under första föreläsningen i kursen MAA-202 fick vi bekanta oss med QGIS-programmet. Tidigare har jag använt programmet i en annan kurs, men eftersom mitt minne är dåligt var det som att upptäcka en ny värld. Föreläsningen gick åt till att slaviskt kopiera det som gjordes framme på skärmen, och det gällde att inte blinka eftersom man på så sätt lätt kunde tappa tråden. Jag fick en vag grundlig uppfattning gällande programmet, som jag senare skulle komma att glömma bort igen.

Kväveutsläppen i Östersjön

Jag fick skapat en temakarta över kväveutsläppen i Östersjön under den första föreläsningen. I bild 1 syns den färdiga kartan. Jag är nöjd över resultatet, men jag skulle ha kunnat satsa mer på färgerna och själva utseendet på kartan.

Polen är ett land som sticker ut, med över 33 % av all kväve som släpps ut. Detta beror på den polska kolindustrin som genom förbränning av de fossila bränslena för att få energi släpper ut ämnen i naturen, bland annat kväve. Polen har också höga utsläpp på grund av dess agrikultur. Diagram 1 är taget ur en rapport gjord för HELCOM, där de skriver om utsläppen i Östersjön. På diagrammet syns polens utsläpp och dess olika komponenter. De största utsläppen kommer ifrån agrikulturen, förbränning av fossila bränslen samt transport. (Bartnicki, J. & Benedictow, A. 2017)

 

Procentandelen svenskspråkig i Finlands kommuner

Som hemuppgift skulle man skapa en temakarta över Finlands kommuner. På grund av mina bristfälliga kunskaper i QGIS valde jag därmed att göra den lättare versionen av uppgiften. På bild 2 syns den färdiga kartan som visar andelen personer i kommunerna i Finland som har svenska som modersmål. Klustren i materialet hittas vid kusterna i söder och väst. Som material använde jag mig av den färdiga kommunkartan från moodle, där jag sedan relativt enkelt och snabbt borde ha fått fram filtrerat den data jag ville ha synlig. Dock var detta inte mitt fall.

För mig tog skapandet av kartan flera timmar, eftersom jag hade svårt att komma ihåg hur man skulle välja de olika kategorierna för materialet. I den tekniska världen måste man vara uthållig och envis för att lyckas. Efter många om och men fick jag eventuellt kartan skapad, och valde färgerna i en röd skala för att matcha min första karta. Inspirationen till min motivation fick jag genom att läsa igenom mina kurskamraters bloggar. Till exempel i Lauran opiskelublogi fanns det bevis på att även andra som hade det svårt med uppgiften fick den färdig till slut.

 

På kartan ser man mörka kuster och ljusare inland. Då man skapar en temakarta är klassificeringen extremt viktig, och då man ser närmare på den klassificeringen jag har valt att framställa på kartan kan man förstå varför så många kommuner är färgade röda. Jag valde på flit att göra klassificeringen så här, eftersom jag ville få en mer intressant karta. Då jag valde klassificeringen av materialet till natural breaks var hela kartan vit, vilket i själva verket kanske speglar verkligheten mer än min karta, men som visuellt material i en blogg är en vit temakarta ganska tråkig att se på. Genom att ändra klassificeringen på material kan man mycket drastiskt påverka slutresultatet, som alla som tar del av kartan inte kanske tänker på.

 

Källor:

Vitikka, L. (2024): Oppimispäiväkirja ja tehtävät 17.1. Hämtad 20.1.2024

https://blogs.helsinki.fi/viclaura/ 

Bartnicki, J. & Benedictow, A. (2017) : Contributions of emissions from different countries and sectors to atmospheric nitrogen input to the Baltic Sea basin and its sub-basins

https://helcom.fi/wp-content/uploads/2019/08/Contributions-of-emissions-from-different-countries-and-sectors-to-atmospheric-nitrogen-input-to-the-Baltic-Sea.pdf