Tjenare mannen!
Veckans uppgifter gick smidigt för mig, och jag anser att jag börjar att få en bra uppfattning kring alla egenskaper QGIS har. Det som för några veckor sedan ansågs som omöjligt och komplicerat, är numera logiskt och går snabbt. Verktyg som QGIS-programmet erbjuder måste man bekanta sig med genom trial and error för att kunna utöka sina kunskaper. Jag håller med Laura Siltala om att själv testa sig fram är bättre än att kopiera av vad som görs framme på skärmen. På det sättet lär man sig snabbare, kommer ihåg bättre och har över lag en roligare upplevelse, trots att det kanske tar längre tid och känns klumpigt.
Tilläggen och verktygen finns flera hundra av, och det känns som om varje sak man gör kan göras på ett lättare sätt med ett annat verktyg. Till exempel i en av veckans uppgifter, där man skulle kombinera olika åldersklasser till en åldersgrupp av skolåldersbarn, var jag osäker på hur man skulle räkna ihop automatiskt så jag valde att via field calculator kombinera alla grupper genom att välja gruppen och sedan addera de andra. Med detta sätt fick jag rätt svar, men det var klumpigt och jag fick känslan av att det nog fanns andra sätt att kombinera dem än genom att ta sjuåringar+åttaåringar+nioåringar osv.
Utöver field calculator så var veckans nästan alla uppgifters stjärna statistics toolbar. Genom den fick man direkt fram de nödvändiga data, och man kunde jämföra dem med olika delar av datan i spalterna. Ifall man i uppgifter som till exempel den man skulle räkna ut människor i ett visst område i arbetsför ålder på skapade sig först en ny spalt via field calculator genom att addera alla åldersklasser, och sedan välja den i statistics toolbar, fick man snabbt fram resultaten man behövde kring summan.
Min favoritfunktion i QGIS är select features by-funktionerna. Jag tycker det är logiska och man känner sig som ett geni då man förstår vilka man skall använda. Det finns inget som känns bättre än då man får en ahaa-upplevelse till hur och varför man skall använda en viss funktion för att få svar på en fråga. Till exempel kan man använda select features by location då man har en buffert till ett område och skall välja alla hus inom den. Då kan man välja dessa, och genom select features by expression få fram vilka av dessa t.ex. är över ett visst tal. I uppgiften där man skulle räkna ut hur många av husen på Malm-flygplats oljudsbuffert var byggda efter att flygplatsen tagits i bruk, använde jag först select features by location där jag valde bufferten, och sedan valde select features by value och skrev in >1936 i byggnadsårsspalten. Jag anser att select features by- funktionerna är lätta att använda och spelar stor roll i nästan alla uppgifter som vi under kursen har kämpat med. Då man använder sig av vilken som helst select features-funktion, gäller det att komma ihåg att kryssa för rutan för selected features only, ifall man vill ha en ytterligare avgränsning på den datan man valt. Jag använde den funktionen i nästan alla uppgifter, till exempel då man skulle räkna ett utvalt områdes befolknings egenskaper.
Mattedelen av QGIS-uppgifterna är de svåraste för mig. Genom field calculator kan man få fram mycket komplicerade uträkningar, men för mig är det svåraste uppgiften. Då man skall räkna ut saker från datan tar det ofta lång tid för mig att förstå först vad man skall räkna ut och sedan veta hur man skall skriva för att få fram rätt svar. Procenträkningen går nog bra, men att förstå nyttan av field calculator är svår oavsett. Till exempel där man skulle räkna andelen utländska medborgare i procent i de olika tätorterna fastnade jag på uppgiften och gav upp efter en stund, eftersom jag inte förstod hur man skulle räkna ut det.
Veckans tema var buffertzoner från polygoner eller linjer. Det var enkelt att få fram buffertzonerna på polygoner, då man sökte på funktionen från processing toolbar och sedan satt in alla värden i tabellen. Att lära sig hur man skapar buffertzoner är bra med tanke på framtida projekt, då man till exempel skall räkna ut påverkningar kring ett bygge, en naturkatastrof eller liknande, och man vill veta hur många som påverkas av det. Buffertzoner kan också användas till nytta då man vill veta pendlingsmönster som förekommer i samhällen. Till exempel då man bygger ett nytt köpcentrum och man vill veta hur många som sannolikt kommer att besöka köpcentret endast på grund av dess proximalitet.
Källhänvisningar
Siltala, L. (2024) Viides kurssikerta. Hämtad 14.2