brafanny's blog

Sista kursgången skulle vi ha förberett med eget data och självständigt göra kartor, jag hittade mitt data på gapmider.com och beslöt mig för att göra kartor på koldioxidutsläpp per person. Jag beslöt att göra kartor med 10 års mellanrum från 1974–2014.

Man kan se att industriländerna har högre koldioxidutsläpp jämfört med utvecklingsländerna som i Afrika.

2014

2004

1994

1984

1974

Det som först förvånade mig var att kina och Indien hade väldigt låga koldioxidutsläpp även efter 2000 talet. Men då kom jag på att det beror på befolkningsmängden, eftersom datat är beräknat per person och inte länders totala utsläpp. Så även om kina har ett högre utsläpp än exempelvis Finland så är Finland mörkare på grund av de stora skillnaderna i befolkning. En intressant fråga är att när man mäter koldioxidutsläpp borde man räkna vad landen släpper ut eller vad landet släpper ut per person. Som man har hört mycket om att det inte spelar så stor roll vad Finland gör gällande koldioxidutsläppen på grund av att länder som kina är så mycket värre. Men är det rättvist att tänka så? Klart det är svårare för kina att ha ett lika lågt koldioxidutsläpp som Finland eftersom kina är ett större land med flera miljoner mer människor. Så västvärlden tycker om att skylla på länder som Kina och Indien Men enligt denna kartserie är det självklart att länder som USA, Kanada, Ryssland och Australien borde se över sitt koldioxidutsläpp.

Den här kurs gången så började med att vi själva skulle gå ut och samla vårt data och sätta in det i epicollect appen, för att senare göra en karta av det. Vi skulle bedöma tryggheten på de olika platserna vi besökte. Och efteråt fick vi in material som skapade en karta.

Denna karta är kanske inte så tillförlitlig eftersom det är bara en persons åsikt, på en tid på dygnet och tid på året. Allt detta kan förändra känslan av trygghet snabbt. Trygghet är även subjektivt och påverkas av personers tidigare erfarenheter.

Sen gjorde vi kartor på olika naturkatastrofer. Som jordbävningar, vulkaner och meteoritnedslag.

I jordbävningskartan kan man se tydlig att jordbävningarna sker på samma ställer och följer ett visst mönster, på den kartan kan man även se att det är väldigt få jordbävningar som når en väldigt hög magnitud.

Vulkan kartan visar alla världens vulkaner och alla dom är inte mera aktiva och det finns ingen risk för utbrott. Dock kan man se ett samband mellan vulkan förekomsten och. Jordbävningar, båda finns på samma ställen. Därför är det vanligt att områden som drabbas av jordbävningar även kan drabbas av vulkanutbrott. Detta beror på jordens tektoniska plattor.

Meteoriterna har ett mer slumpmässigt mönster men ändå ett mönster som att världsdelarna har mer nedslag på sin ”nedre del”.

Den här veckan fick vi på egen hand gå igenom vårt data och få fram olika resultat, vi kulle främst titta på antal personer och procent delar av personer som bor inom vissa områden. som malms flygfält, Vanda- Helsingfors flygfält och stationer. Jag tyckte om det här nar man fick i lugn och ro titta igenom sitt data och det man skulle göra för att få fram data, var väldigt repetitivt så det kändes som man fick ganska snabbt koll på vad man gjorde och hela lektionen kändes inte lika förvirrande och man förstod vad man höll på med i tredje uppgiften valde jag skoleleverna inom sitt distrikt.

Och i tabellen nedan så kan man se resultaten, jag blev förvånad över att det ändå var så pass många som bodde inom flygområdena med höga decibel värden. Jag visste att det fanns många hus i närheten men inte att det va så bebyggt ändå så nära. Dock så förvånades jag inte av stations resultaten. Efter son det känns som att det finns en hållplats efter vartenda hörn.

Skoldistrikt och skolbarns resultaten var svårare att få fram jämfört med de tidigare och det kändes som ett bakslag när man trodde att man hade förstått hur man skulle göra, så även fast Qgis programmet blir lättare att använda för varje gång så känner jag att jag fortfarande inte har ett stadigt grepp på hur man ska använda programmet

Denna kurs gång lärde vi oss om rut och raster data, och hur man gär upp kartor med hlälp av punkt data. Datat vi fick tillgång till var om befolkningen i Helsingfors, och under lektionen gjorde vi en karta av helsingsfors bygnaders byggnings år. Detta tyckte jag var lättare att först än de tidigare lektionerna och det löpte på bra.

Här kan man tydligt se när husena är byggda och vilka områden i helsingfors regionen är älde.

I hemuppgift skulle vi göra en karta av något som fanns i vårt data och när jag såg att det fanns skilt svensksprågiga somm ett av vårat data. Så var det ganska naturligt för mig att att göra en karta på var svenskspråkiga i helsingfors bor

Jag hade lite svårigheter med att ta bort onödigt data för ibland så bestämde sig pogrammet för att cracha. Så dett vinns vissa onödiga saker med. Men i övrigt hade jag inga problem att skapa en liknande karta som vi gjorde på lektionen.

Man ser tydligt att svensk språkiga tycker om att bo nära varandra, det områden jag lägger främst märke till är Grankulla.

Det är svårt att säga varför svenskspråkiga koncentrerear sig på vissa ställen. Men i alla fall i Grankulla är det relativt lätt att hitta servis på svenska. Är det därför det bor många där eller är det för att många svenskspråkiga bor där och med det kommer det lätter servic på svenska.

Senare så fortsatte vi med en ennan karta och gjorde bland annat höjd kurvor på den och tillsist så ritade vi ut vägar och hus. Vet inte riktigt vad som hände men jag har inte fått de kartorna sparat. Även fast jag är ganska säker jag gjorde de. Men dom finns ingen stans.

Denna veckas lektion hade vi ingen föreläsnings del utan började direkt med genomgång i Qgis-pogrammet, den här gång hade vi material om afrika med bland annat diamanter, olja och konflikter. Vi lärde oss hur vi skulle kunna använda data från exempelvis en exell fil och hur vi skulle göra faör att ”join” datat med vår karta. Vare gång vi har lektion blir grunderna lättare men jag har fortfarande lite svårt med det nya som tillkommer.

Denna veckas hemmuppgift ham vi börja med på lektionen och som Michelle sa i sin blogg om att det var mycket hjälpsammt att han var där stämmde mycket bra, för att få hjälp när man fastnar och inte vet hur man ska komma vidare, tappar man snabbt intresset och lusten att lösa ett problem om man stampar på stället i flera timmar som jag gjorde förra veckan.

På lektionen skapade vi en karta om översvämnings risk och sjöhets grad, det rullade på och allt gick förvånatsvärt snabbt, och det var oerhört skönt att kunna fråga någon om hjälp, men tyvärr hann läraren åka före jag märkte att min sjöhets grad inte fanns med. Jag försökte på egenhand men lyckades inte komma på hur jag skulle göra.

Programmet crachade även mitt i min karta så hamnade och börja om från början.

Staplarna sympoliserar sjöhetsgraden i området (prosentuellt antalet sjöar i avrinningsområdet). Och de färgade områden symboliserar översvämmnings risken, desto rödare desto högre risk, jag tycker det kan vara svårt att tyda staplarna eftersom de känns som dom tar över kartan och det är svårt att direk se översvämnings indexet tillskilnad från översvämnings risken.

Men man kan se att sjöhetsgraden är större inne mot landet, medans översvämningsrisken är högst i österbotten, detta kan jag av egen ärfarenhet stämmer, eftersom det är mycket platt i österbotten med inte loka många sjöar som kan lagra vattnet blir dett lätt översvämmning spesiellt på våren när all is och snö smälter vilket gör det svået för jordbrukarna eftersom det ska sås den tiden och en hel åker kan vara under vatten.

I min familj är vi jordbrukare så det ha börja hända lite oftare att såtiden påverkas av översvämmningarna.

På andra kursgången lärde vi oss mera om Qgis och fokuserade på projektioner och hur utseende på kartan förändras mellan dessa projektioner. Och att den projektion som som vi tidigare använt inte är korrekt om man mäter area. På lektionen framställde vi denna karta som representerar Finlands kommuners areal. Och för att arean ska vara rätt använde vi oss av mecator. Finland ser lite förvrängt ut mot vad man är van med. Men det är för att den typ av karta fokuserar inte på areal. 

Under lektionen hade jag väldigt svårt att förstå vad det var vi gjorde och varför. Och det har till stor del med att göra att jag inte förstår finska så bra. Och när en stor del av koncentrationen går åt för mig att följa med hur och var jag ska klicka så förstår jag inte riktigt vad vi går igenom.

Och när jag skulle göra hemuppgiften, gjorde jag den på min egen dator och Qgis programmet är inte lika, vet inte om det är för att jag har en mac eller om jag har fel version. Men jag hade problem att hitta samma funktioner och jag fick inte WFS linjen och fungera i programmet.

Jag vet inte favör jag inte fick hemuppgiften att funka antigen är det mitt Qgis program eller så är det något jag missar eller glömt att man måste göra.

Känns lite jobbigt att ha så dåligt grepp om kursen som jag har i nuläget. 

Första veckan gick vi egenom grunderna i Qgis, som är ett kartpogram. På lektionen gjorde vi en en karta beserat på kväve utsläpp, och pogrammet verkar vara mer logiskt än vad jag hade trott jag har inte så stor erfarenhet i kartpogram eller hur man bygger upp kartor. Men Qgis förstår man i alla fall när man får hjälp.

Till hemläxa skulle vi göra en temakarta av valfritt ämne. Jag valde svenskspråkiga i Finland. Man kan tydligt se på kartan att svenska är en minoritet. Men den är stark konsenteread till kusten. Främst i österbotten, Helsingfors regionen och Åland. Den tydligt starkare koncentratioen vid kusten beror på att för länge sedan migrerade människor mellan svergie och finland och de svenska migranterna bosatte sig vid kusten. Svenskan har levt klar och bildat samhällen av Finlans svenskar och vissa komuner är helt svenskspråkiga. Ålad har en svensk marioriten och däe pratas det främst endast svenska. Även i Helsigforsregionen är svenskan koncentrerad, det finns många svenska familjer men dom räknars kanske främst till den tvåspråkiga delen.

Finlandsvenskar kanske intee försvinner, men i den grad resten av samhället påverkas av svenskan sjunker. Och det blir bara svårare och svårare att få servise på svenska.

Welcome to Blogipalvelut. This is your first post. Edit or delete it, then start blogging!