Orientering till pedagogisk forskning 2019

 

 

Hej kära läsare!

Det är torsdag eftermiddag och vi sitter i Minerva och förbereder oss inför träffen med Harriet. Vi bollar med olika frågor vi kan ställa henne samt vilken information vi ännu behöver för att göra uppgift 4. Vi insåg att en stor del av denna forskningsartikel är baserad på hennes doktorsavhandling så vi dök rakt in i den. Vi hittade specifikare uppgifter om hur hon hade fört sina intervjuer och vem som var del av dem. Men ännu finns det saker som är oklara.

Stämningen är trött och slapp, det märks att det är fredag imorgon. Wilhelm måste mitt i träffen åka till Åbo för att dansa och Emil multitaskar med jobb samt matematikuppgift. Andreas distraherar gruppen med att spexa och sjunga men skapar god stämning. Vi andra har ett starkt behov av kaffe. Samtidigt är vi ganska nöjda med vad vi har åstadkommit.  En mängd frågor till Harriet, och vi identifiera vad vi ännu behöver för information för att få klart lärandeuppgift 4.

Vi kämpar vidare och lämnar er med ett motiverande citat av Werner von Braun!

”Forskning är att se vad alla sett och tänka vad ingen tänkt.”

 

Vi i Segregering hade en väldigt speciell möjlighet förra veckan att få en djupare inblick i ”vår” forskning redan innan vi möter vår forskare nästa vecka. 

Förra tisdagen damp det plötsligt ner ett mail i vår inkorg som var väldigt oväntat men en ack så välkommet. Ina Juva (vår forskare) skulle hålla en disputation om just vårt ämne under fredagen. Det bestämdes snabbt att de som kunde skulle delta och när fredagen kom gav vi oss smått nervösa, men mest förväntansfulla iväg till disputationen. Ingen av oss visste vad vi hade att förvänta oss och kände oss lite som inkräktare då resten av salen verkade rätt hemma i situationen och vi till och med såg en del av våra professorer i bänkraderna. 

Det blev väldigt fort klart att det inte alls var en sorts föreläsning vilket vi felaktigt hade tänkt oss. Så fort Juva, Gunilla Holm och en tredje huvudperson kom in i salen steg alla upp och stod tills de hade slagit ner sig. Juva började med att läsa sin slutrapport och sedan frågades hon frågor av den tredje huvudpersonen, en professor från England. De här frågorna och även kommentarerna är de som gjort resten av vårt arbete lite lättare.

Juva förklarade mycket runt sin slutrapport – själva sammanhanget som gav upphov till hennes forskning var mycket intressant att lyssna på, och gav oss mycket att diskutera och fundera över. Frågorna som ställdes av den engelska professorn var djupgående och krävde goda förklaringar, och Juva förklarade noggrant omständigheterna runt sin slutrapport och runt ämnet hon forskat i.

Vi kunde fort konstatera på måndagen att disputationen gett oss mer än väntat. Att komma på frågor gick fort och enkelt men vi hade gärna fortsatt längre då vi utifrån de frågor vi kunde svara på kom på fler mer djupgående frågor. Vi hade just kommit igång riktigt ordentligt när våra 10 minuter tog slut. Vi hade enkelt kunnat hålla på minst 30 minuter till.

Disputationens top 5:

Det mest oväntade: Att alla steg upp när de tre kom in i salen och hur disputationen var uppbyggd.

Det mest intressanta: Innehållet.

En sak vi funderar på: Ett svårt val – det finns en hel del vi funderar på, men också mycket vi funderar på.

En sak vi har lärt oss till nästa gång:  Att en disputation inte är en föreläsning.

Varför vi känner att disputationen var värt en fredagseftermiddag: Den kommer i längden att spara oss en hel del tid då vi har en sån bra grund att bygga på. Och den var faktiskt väldigt intressant vilket nog var förväntat men det var roligt att den faktiskt var det.

Tjena bloggen! Idag kommer jag berätta och skriva lite kort om hur vår första gruppuppgift gick till och vad vi gjorde i all enkelhet. Trevlig läsning!

Vi valde artikeln: Familjens ekonomi kan bli viktigare än meriterna: privatisering på gång på högskolefälten. Genast samma dag slog vi oss ner för att börja på den första gruppuppgiften. Vi började genom att diskutera och brainstorma om ämnet. Det var inte helt enkelt eftersom vi inte har en så synlig privatisering inom skolvärlden i Finland, men ju mera man öppnar upp ämnet desto flera delar ser man. Vi kom sedan underfund med att vår  forsknings plan skulle gälla skillnaderna mellan privata skolor och allmänna skolors skillnader på elever. Efter att vi hade kommit överens om vad vi ville forska om så var det väldigt enkelt och effektivt arbete som gällde. Alla kom med bra och intressanta ideèr och vi hade en sekreterare som skrev upp det väsentliga. När vi började ha formulerat oss klart så tog vi till pappers och skrev ner allting konkret. Tillslut så gjorde vi en simpel men tydlig powerpoint och kom överens om vad var och en skulle presentera för delar. Eftersom att vi inte behövde genomföra denhär forskningen så var det lätt att man ibland lät tankarna skena iväg. Tyckte trots allt att vi höll oss väldigt realistiska och skulle absolut med några små justeringar kunna genomföra vår egen plan närsomhelst.

Dethär var alltså en kort beskrivning om hur vårt första grupparbete gick till. Jag tycker personligen att gruppen fungerar mycket bra trots några små brister här och där, inklusive mina egna. Hoppas att de framtida föreläsningarna skall vara lärorika och att vår grupp fortsätter att arbeta dynamiskt och osjälviskt.

November. Månaden då största delen av finska folket kämpar mot mörker och depression, eller bara planerandet av alla lillajuls-fester. Under denna samma årstid sker nånting som går omärkt för de flesta, nämligen brottningsmatchen mellan pedagogiska fakultetens första års studerande och kursen orientering till pedagogisk forskning.

Vi, Personalen, är en grupp på 6 studerande. Vi går alla på olika linjer, är i olika åldrar, har olika fritidsintressen, och könsfördelningen är 50/50. För att symbolisera gruppfördelningen kan vi låna ett gammalt begrepp från Kinesisk filosofi, Yin och Yang. Vi hade alltså inte problem med att hitta kemin inom gruppen, som motto har vi att fördelningen mellan pratandet och lyssnandet skall vara jämn, ta utrymme och ge utrymme. Enda vi har haft problem med är att hitta gemensam tid för att hinna träffas, då våra scheman inte går helt hand i hand.

Vi har klarat av tre lärandeuppgifter hittills, men tempot på kursen är ändå snabbt. Vi förstod snabbt att dessa lärandeuppgifter skall fungera som en plattform för oss att lära känna varandra och hur vi arbetar som grupp, samt för att hjälpa oss att nå målet, kursens Eldorado, det vill säga paneldebatten vi skall hålla med forskaren på sista kurstillfället. En verbal fäktningsmatch framför slutsåld publik, en garde!

Nu sitter vi tillsammans och skriver blogginlägget, det är en tidig tisdag morgon i Minervas bibliotek. Personalen har rodnad på kinderna. Rodnaden beror på två saker, nervositeten för lärandeuppgift 4, samt Helsingfors bitande köld. Nervositeten på lärandeuppgift 4 beror på träffen med vår egen forskare. Det är lite som blind-dejten du har blivit tvingad att gå på av dina kompisar. Det vill säga att det är något som intresserar dig, men du vet inte vad du skall förvänta dig. Allt kommer troligen ändå att gå bra.

När ni andra grupper tänker att uppgifterna är krävande, kanske till sin svårighetsgrad eller tidsmässigt, så kan ni fundera att alla andra på kursen hamnar göra samma sak. Allt löser sig i slutändan, och lycka till med träffen med era egna forskare.

-Personalen

 

Kära medstuderande!

Vi tehotytöt är en grupp på fem studerande inom småbarnspedagogik. I vårt första blogginlägg vill vi berätta om hur vår första vecka har börjat.  Vi bestämde att göra vår första gruppträff mer mysig, så vi gick till Espresso house för att skapa en mer avslappnad stämning. Fast vi gjorde grupparbetet på ett café så blev resultat välgjort.

Den löpsedel som verkade mest intressant var den med rubriken ”Jag var ju också här!” Blir barn sedda och hörda inom småbarnspedagogiken? Vi valde detta ämne på grund av att vi alla är intresserade av barn och är blivande lärare inom småbarnspedagogik. Dessutom är ämnet aktuellt i dagens läge och berör oss som blivande småbarnspedagoger. I och med att vi arbetar med detta ämne, så kan vi beakta detta med tanke på hur barn blir sedda och hörda i våra framtida yrken.

Vi är väldigt glada över vårt ämne och vill fördjupa oss i det. Vår forskare är Marina Lundkvist och henne känner vi från tidigare kurser. Artikeln vi läste var skriven av Marina Lundkvist och Jan-Erik Mansikka. I artikeln jämfördes grunderna för planen för småbarnspedagogik från åren 2005 och 2016. Man kan sammanfatta artikeln bland annat med att det finns skillnader gällande begrepp. Begrepp som anknyter till lärande har fått en betydligt större frekvens i den senare planen, men också formuleringar kring samarbete och olika typer av gemenskap. Båda läroplanerna betonar den omgivande miljöns centrala betydelse när det gäller barns lärande.

Vi vill avsluta detta blogginlägg med att vi är nöjda över vår insats i grupparbetet och att vår grupp är väldigt samarbetsvilliga. Eftersom vi blir lediga efter denna dag, så vill vi önska er alla en trevlig helg!

-Tehotytöt 🙂

Hej blivande forskare! 

Vi är en grupp på sex tjejer som studerar allmän- och vuxenpedagogik på Helsingfors universitet första året. Vårt gruppnamn är PED19. Trevligt att just du kikar in här, välkommen att läsa om vår resa. 

I dagens blogginlägg tänkte vi berätta om hur det kändes att möta upp gruppen och planera forsknings arbetet. Vår gemensamma nämnare, förutom samma studieinriktning, var att vi alla öppnade upp ögonen för samma löpsedel. “Den här sortens pojkar har problem i skolan  – är ditt barn ett av dem?” löd den. Vi alla ansåg att ämnet var mycket aktuellt. Under våra tidigare kurser har vi tangerat mångfald och skillnaden mellan könen. Något vi alla funderat över är hur det är möjligt att PISA test visar att flickor och pojkar presterar olika, trots att den finska läroplanen betonar mångfald och individualitet. 

Här kan du läsa mera om grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen i Finland: grunderna för läroplanen 

Här kan du läsa mera om PISA-testen och könsfördelningen: PISA 2015 

Nu ska vi berätta om för hur vi gick till väga för att komma fram till en forskningsplan. Först läste vi ur boken Forskningsmetodikens grunder Att planera, genomföra och rapportera en undersökning skriven av Runa Patel och Bo Davidson, som en sorts introduktion. Efter att ha läst litteraturen fortsatte vi med att “brainstorma”. När vi samlat ihop alla våra ideér efter att ha diskuterat ämnet och våra tankar djupgående, försökte vi bena ut det hela och slutligen komma fram till en forskningsfråga. Vår forskningsfråga blev- Hur sociala normer påverkar pojkars skolprestationer

Då man planerar en forskningsplan finns det många aspekter att komma ihåg och hålla reda på. Vi valde datainsamlingsmetod, hypotes och lade upp en struktur för hela forskningen. Eftersom att forskningsplanen skulle presenteras i samband med en powerpoint var det också något vi fick tänka på. 

Själva processen och planeringen gick bra. Efter vår första träff hade vi en bas klar. Efter träffen läste vi alla pånytt kapitlet i boken och träffades ännu en gång för genomgång efter veckoslutet. En paus var mycket nyttig, då fick hjärnan vila lite och under andra träffen var vi alla på hugget igen. Att jobba i grupp är väldigt intensivt, men att dela upp arbetet i pass är  en taktik vi verkligen rekommenderar. I fortsättningen tänker vi jobba på liknande sätt. 

Även om allting gick bra och vi är nöjda med vår insats möttes vi av utmaningar, vilket är en naturlig del av arbetande i grupp. Att hitta en passande frågeställning till artikel rubriken ansåg vi som en av utmaningarna. Eftersom att det inte finns något rätt eller fel angående t.ex sätt att samla in data var det utmanande att komma fram till en konsensus. Vad som hjälpte oss va en god och tydlig kommunikation och en paus på några dagar mellan våra träffar.

Ha en trevlig fortsättningen på dagen! Hälsningar PED19. 

 

Hej alla! Välkommen till kursbloggen för G 5, Orientering till pedagogisk forskning 2019! Ni som studeranden kommer att ta hand om den här bloggen under kursen. Bloggen handlar om era upplevelser, ideér och erfarenheter gällande pedagogisk forskning och allt som gäller ert lärande under kursen lopp. Det är tänkt att bloggen skapar ett gemensamt forum för att ni erbjuder stöd åt varandra. Det är också tänkt att ni reflekterar och kommunicerar kring ert lärande med varandra, men även åt utomstående läsare.

Hälsningar,

Jenni & Eva