Hannah Kaihovirtas artikel

Goddag, det är Barnligan här igen!

Nu har vi läst och analyserat vår forskare Hannah Kaihovirtas artikel och fick därmed en annorlunda syn på att improvisera. Det första vi kom att diskutera med varandra om var att våran ursprungliga löpsedel inte tangerade med Kaihovirtas artikel. Dock kunde vi nu konstatera att forskaren anser improvisation som en viktig egenskap hos lärare.

I artikeln nämner Kaihovirta om att nya lärare i mindre mån än erfarna improviserar, nya lärare följer mer strikt efter läroplanen medan erfarna använder sina egna modeller och improviserar på ett annat sätt. Vi själva diskuterade om det att nya lärare har mera drivkraft att hitta på nya idéer medan äldre erfarna följer sina gamla mönster och sällan förändrar dem.  Det uppstod en livlig diskussion om på hurdant sätt nya och erfarna lärare improviserar, nya och bra insikter tog vi alla åt oss.

Vi har kontaktat våran forskare och bestämt om träff nästa torsdag, tills dess ska vi förbereda frågor. Vi tänkte även lägga upp dem här på bloggen.

Ha ett fint veckoslut

//Barnligan

Barnligans första inlägg

Hej!

Gruppen barnligan består av Emma, Ida, Nelly, Cessi och Emelia. Vi valde löpsedeln ”När lärare improviserar sker lärandet utöver det förväntade”, en rubrik som drog alla våras uppmärksamhet till sig. När vi väl fick uppgiften att skapa en forskningsplan blev våran löpsel mera av en svårighet. Rubriken gick att tolka på flera olika sätt och vi hade flera insikter i hur man kan forska i ämnet.

Vi kom fram till att begränsa våran forskning till ÅK 5 och för vissa specifika ämnen, nämligen historia, omgivningslära och religion. Forskningen skulle alltså vara en fallstudie och utföras genom experiment.

Samma dag som vi skulle hålla våran presentation hade vi det fortfarande svårt att bestämma ifall våran löpsedel ger ett positivt eller negativt resultat för eleverna. Vi behöver därmed mera kött på benen för att slutligen förstå våran löpsedel, nu är det med andra ord dags att äntligen läsa artikeln!

//Barnligan

Att forska eller inte forska?

Tjena kexen!

Här är en dikt som förhoppningsvis piggar upp er vardag!

 

att forska kan vara en rolig grej

om man har lite humor med sig

dock kan det vara krävande ibland

om man inte får en hjälpande hand

alla har olika forskningsobjekt

en egen liten nöt som skall bli knäckt

onsdagen den 19 september vi presentationer haft

som har get oss kunskap och livskraft

”med glädje” vi ser fram emot denna kurs

den kommer vara för oss alla en stor resurs

 

// Smartphones-gruppen

Första inlägget

Hej läsare!
På vår första träff i kursen ”orientering till pedagogisk forskning” fick vi välja en löpsedel i vår smak som vi sedan skulle skapa en forskningsplan till. I samband med val av löpsedeln bildades vår grupp; Nyckelpigorna. En del av oss kunde känna igen sig på löpsedelns problematik, medan andra tyckte att ämnet annars väckte intresse.

Vi möttes genast efter första föreläsningen för att jobba på vår presentation om forskningsplanen. Vi diskuterade mycket och hade olika åsikter, vilket ledde till att det tog en tid att enas om vad forskningen skulle handla om. Det var svårt att begränsa sig till uppgiften och bestämma vilken frågeställning vi skulle ta. Till en början var vi osäkra på vad uppgiften egentligen gick ut på och hur djupt vi skulle gå in på ämnet. Vi jobbade effektivt och fick allt klart under träffen.

Idag (19.9) presenterade vi vår forskningsplan och fick ta del av andras forskningsplaner också. Det var intressant att se hur alla hade tolkat uppgiften på olika sätt. Det var många spännande forskningsfrågor och metoder att ta sig an forskningen på.

Under kurstillfället idag, fick vi som uppgift att bekanta oss med bloggen och komma in i bloggandets värld. Bloggandet är nytt för de flesta i gruppen. Uppgiften känns mer utmanande i en grupp på sex personer än om man bara skulle blogga ensam. En sak som gör skrivandet mer knepigt, är att försöka enas om vad som ska skrivas och få allas synpunkter med. Det blir lätt så att bara en skriver och de andra flyter med.

Alla grupper blev tilldelade en forskare och vi fick Anna Rawlings. Nu ska vi var och en läsa artikeln ”Predictive Effects of Temperament on Motivation” skriven av Rawlings, Tapola och Niemivirta. Vi ser fram emot att träffa vår forskare Anna och jobba vidare tillsammans med henne.

Hoppas er studiestart varit lika bra som vår!

– Nyckelpigorna

 

Välkommen till kursbloggen!

Hej alla!

Välkommen till kursbloggen för G 5, Orientering till pedagogisk forskning 2018! Ni som studeranden kommer att ta hand om den här bloggen under kursen. Bloggen handlar om era upplevelser, ideér och erfarenheter gällande pedagogisk forskning och allt som gäller ert lärande under kursen lopp. Det är tänkt att bloggen skapar ett gemensamt forum för att ni erbjuder stöd åt varandra. Det är också tänkt att ni reflekterar och kommunicerar kring ert lärande med varandra, men även åt utomstående läsare.

KURSBESKRIVNING

G 5 ORIENTERING TILL PEDAGOGISK FORSKNING 5 sp 

Kohti tutkivaa työtapaa/Orientation to research work in education 

Kod: EDUK001 

MÅLGRUPP  

Studieavsnittet är obligatoriskt för alla studerande i kandidatprogrammet i pedagogik. 

KUNSKAPSMÅL 

Efter avslutat studieavsnitt ska studenten  

  • förstå vad forskning innebär och känna till forskningens grundläggande begrepp, 
  • förstå problemställningar inom forskningen och olika metodiska lösningar, 
  • kunna tillämpa sin kunskap i de akademiska studierna 
  • ha utvecklat ett undersökande tankesätt, 
  • ha kännedom pedagogisk forskning inom det egna forskarsamfundet som en del av samhällsvetenskaplig forskning. 

TIDIGARE STUDIER: Grundstudier 

Innehåll: I studieavsnittet granskas pedagogiken som en del av mångvetenskaplig forskning. I studieavsnittet granskas olika metodologiska tillvägagångssätt att närma sig forskning inom det pedagogiska området.   

STUDIEMATERIAL Obligatorisk litteratur: 

Ronkainen, S., Pehkonen, L., Paavilainen, E., & Lindblom-Ylänne, S. (2011). Tutkimuksen voimasanat. WSOYpro. (valda delar enligt anvisning)  

OCH 

Patel, R., & Davison, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning (4. uppl.). Studentlitteratur. 

Referenslitteratur: 

Rinne, R., Kivirauma, J., & Lehtinen, E. (2015). Johdatus kasvatustieteisiin. Jyväskylä: PS-kustannus. 

Siljander, P. (2014). Systemaattinen johdatus kasvatustieteeseen: Peruskäsitteet ja pääsuuntaukset. Vastapaino: Tampere. 

Annat material enligt anvisning. 

AKTIVITETER OCH UNDERVISNINGSMETODER SOM STÖDER LÄRANDET 

Grupparbete, bloggskrivning och gruppens samarbete med en forskare stöder kollaborativt lärandet.  

Studenterna väljer ett forskningstema. Därefter delas studenterna in i grupper och jobbar vidare tillsammans med den forskare, som är expert på det valda området. Gruppen träffar forskaren minst två gånger under kursens lopp för att diskutera och lära sig mer om själva forskningsprocessen. Varje grupp bör även skriva en blogg och kommentera andras bloggar (kamratrespons). Syftet är att studenterna reflekterar över forskningsprocessen och att de synliggör sitt lärande. Bloggen möjliggör att studenterna delar erfarenheter med andra studenter under kursen. Studenten övar i grupp sin förmåga att delta i en akademisk diskussion med en forskare genom att de använder vetenskapliga begrepp. Studenterna för en kritiskt reflekterande diskussion och antar en roll som kritisk och konstruktiv granskare i kursens avslutande aktivitet, forskarkonferensen. 

BEDÖMNINGSMETODER OCH KRITERIER 

Kursbedömning enligt skalan 0–5. 

Studiehelheten bedöms på basis av: 

– skriftligt arbete i form av en kursblogg. Bloggen bedöms enligt godkänt/icke godkänt.   

– uppgift i grupp i anknytning till forskarkonferensen (tidigare forskartenten) enligt på förhand bestämda kriterier (kriterierna sätts på Moodle).  

För att få godkänt vitsord i kursen bör studenterna delta i föreläsningarna, grupparbetet, göra båda uppgifterna i grupparbetet och kommentera tre blogginlägg.  Kursens lärare bedömer bloggskrivandet (godkänt/ icke godkänt).  Gruppuppgiften på forskarkonferensen bedöms (0-5) av forskaren, genom kamratrespons (av en annan studentgrupp) och av kursens lärare.  Kursvitsordet, som ges åt gruppen, baserar sig på forskarkonferensens gruppuppgift. 

STUDIEAVSNITTETS FORM 

Studieavsnittet består av föreläsningar, forskarträffar, grupparbeten, skriftliga uppgifter och kamratrespons. Under kursen är det obligatorisk närvaro i samtliga aktiviteter. 

KURSANSVARIG OCH KURSLÄRARE 

Lektor Pia Mikander (ansvarig lektor) 

Doktorand Solveig Cornér 

Doktorand Jenni Helakorpi 

I kursen är även erfarna forskare verksamma vid Helsingfors universitet engagerade.