Hur förverkligas språkstimulans i småbarnspedagogik och förskola?

Bakgrund:

Barns språkliga färdigheter har stor betydelse för hur sociala, kognitiva och socio-emotionella färdigheter utvecklas. Under de senare åren har det framkommit att barn är mest mottagliga för inlärning under de första sex åren, då hjärnan är mest formbar och tar intryck från olika håll. Miljöns påverkan är då oerhört viktig. Medvetna och inspirerande pedagoger runt barnen har därför stor möjlighet att ge extra stimulans och i denna avhandling är fokus på den språkliga stimulansen. I studien ville forskaren ta reda vad den språkliga stimulansen består av. Avsikten var att ta reda på vilket sätt och med vilka metoder som språklig stimulans sker, men också hur den språkliga miljön ser ut i de olika verksamheterna.

I Finland har det i den senaste utbildningsutvärderingen kommit fram att det språkliga stödet inte alltid räcker till i småbarnspedagogiken. Styrdokumenten beskriver de olika temahelheterna som bör finnas i kvalitativ dagvård. Därför var det också av intresse att se om den undersökta kommunen har uppföljt de krav som styrdokumenten ställer i fråga om de språkliga delarna. I kommunen har det skrivits en egen handlingsplan för språkstödjande verksamhet och därför intressant att följa upp om den haft någon konkret nytta i verksamheten.

Studiens resultat:

Studien genomfördes med hjälp av enkäter och det var en stor del av personal i småbarnspedagogik och förskola som besvarade enkäten. Då det gäller det mera synliga arbetet med material och metoder, visade det sig att personalen i mycket stor utsträckning använder sig av sång, ramsor och böcker i verksamheten. I synnerhet arbetet med bilderböcker och övrig litteratur visade sig ha en betydande roll i arbetet. Pedagogerna beskrev att de diskuterar om böckernas innehåll, om bilderna, låter barnen berätta, gör egna sagor och använder litteratur på varierande sätt. Hälften av personalen använder pek-plattan i språkstärkande syfte. Resultaten i studien visar att det kunde satsas mer på text och bokstäver i miljön, för att barnen skulle få intresse och se dess betydelse.

Personalen är mycket medveten om sin roll som språklig modell och använder sig i arbetet av korrekt och mångsidigt språk, utvidgar med nya ord och förhåller sig positiv i kontakten till barnen. Dokumentation av barnens språkliga färdigheter är ett område som borde effektiveras, enligt studiens resultat. Det betyder att personalen borde dokumentera mera och använda sig av det i det fortsatta arbetet i barngruppen. Var befinner sig det här barnet språkligt och hur skall vi nå upp till följande mål?

Över hälften av personalen tycker att den handlingsplan som uppgjorts i kommunen varit dem till nytta i arbetet. De har blivit mera medvetna om sitt eget förhållningssätt och fått ideèr att förverkliga i vardagen tillsammans med barnen.

Studien bidrar med förståelse för vad det språkliga arbetet består av i småbarnspedagogik och förskola. Den lyfter fram de områden som behöver utvecklas och visar på betydelsen av att det görs satsningar, i detta fall en egen handlingsplan, för att stärka kvaliteten i verksamheterna.

 

Namn: Ingela Mollgren-Gustavsson

Rubrik: Språkstimulans i småbarnspedagogik och förskola

November 2020

Vastaa

Sähköpostiosoitettasi ei julkaista. Pakolliset kentät on merkitty *