Kunskap i religion kan vara en viktig färdighet för att motverka rasism, fördomar och stereotyper

Inledning

Det religiösa landskapet i Finland och Europa befinner sig i snabb förändring. Å ena sidan, på grund av bland annat sekulariseringen har intresset för religion länge minskat och religion har ansetts tillhöra historien och vara irrelevant för det ”moderna”, ”sekulära” samhället. Detta syns i den offentliga debatten samt i grundskolan genom att antalet elever som väljer livsåskådningskunskap framom religion har ökat.

Å andra sidan har religion samtidigt fått förnyad relevans och den religiösa mångfalden i Europa växer. Detta har att göra med bland annat globaliseringen och den ökade invandringen till Europa som pågått under 2000-talet. Med den religiösa mångfalden växer även behovet av religiös läskunnighet, det vill säga allmän kunskap i religion. Globaliseringen har också gett upphov till utbildningsperspektivet global fostran, vilket innebär utbildning för framtiden och för en mer rättvis, jämlik och hållbar värld.

Trots att religion onekligen har ett enormt inflytande på vår värld och dess befolkning, tas religion eller religiös läskunnighet inte i beaktande inom global fostran. Min pro gradu avhandling bidrar därför med en inblick i hur religionslärare uppfattar religiös läskunnighet och och hur det tar sig uttryck på högstadiet, där detta enligt läroplanen är ett kunskapskrav, samt hur de upplever att religiös läskunnighet är relaterat till global fostran och världsmedborgarskap (ett mål inom global fostran).

Material till studien samlades in med hjälp av Zoom-intervjuer med sju lärare som undervisar i religion på årskurserna 7 – 9. Intervjuerna transkriberades och analyserades sedan med hjälp av tematisk analys.

Resultat

Resultaten visade att religionslärarna hade en bred uppfattning av religiös läskunnighet vilken inkluderade både teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter – med betoning på det praktiska. Att vara religiöst läskunnig innebar för lärarna bl.a. att visa respekt för personer med annan religiös bakgrund än ens egen och att uppfatta religion som relevant och legitimt.

Utvecklingen av religiös läskunnighet beskrevs av lärarna som en lång och komplex process som ofta inte slutförs i grundskolan, trots att detta är ett kunskapskrav för slutet av årskurs 9. Lärarna betonade vikten av sociala möten med personer med annan religiös bakgrund – något som ofta är bristvara i ”den finlandssvenska bubblan”.

Relationen mellan religiös läskunnighet och global fostran uppfattades av lärarna så att religiös läskunnighet kan främja arbetet med global fostran och hållbar utveckling, eftersom en religiöst läskunnig person har bättre förutsättningar att utföra detta arbete. De menade att en religiöst läskunnig person bland annat har förmåga att ta andras perspektiv, förstår kulturer och mänskligt beteende, känner igen och kan motsätta sig stereotyper, fördomar och rasism samt är mindre benägen att hamna i ”kulturkrockar”.

Lärarna framhävde också relevansen av religiös läskunnighet i framtiden och pekade på många potentiella konsekvenser av religiös analfabetism (avsaknad av religiös läskunnighet). En slutsats av studien är att inkluderandet av religiös läskunnighet inom ramarna för global fostran, kunde bidra till att stärka den allmänna religiösa läskunnigheten, vilket i sin tur kunde främja konfliktförebyggande och fredsbyggande arbete.