Bakgrund
En komplicerad skolbakgrund kan ha långsiktiga följder för den enskilda individen men också för hela samhället. I Finland har det sedan några decennier tillbaka diskuterats kring de ungas svaga skoltrivsel och negativa attityder gentemot skolgång. Redan under 1970-talet har man funnit att finländska barn hade negativare attityder mot skolan i jämförelse med andra länder. Dessa resultat har upprepats genom åren, vilket också syns i PISA-undersökningarna.
Elever som är oengagerade i skolan och elever som ställer sig negativt till skolan är potentiella skolavhoppare. Som skolavhoppare menas i detta fall de unga som hoppar av grundksolan, inte fortsätter till andra stadiets utbildning efter grundskolan eller unga som avbryter andra stadiets studier redan i ett tidigt skede. Detta kan i sin tur resultera i en negativ utveckling, som enligt flera studier ökar risken till arbetslöshet och ostabilt arbetsliv.
En åtgärd för att motverka skolavhopp är den nya läroplikslalagen. Den 15 december 2020 har Riksdagen antagit den nya läropliktslagen som förlänger läropliktsåldern till 18 år. Den förlängda läropliktsåldern innebär att elever som tar avgångsbetyg från grundskoleutbildningen ska söka sig vidare till en yrkesutbildning eller gymnasieutbildning. Läroplikten har tidigare upphört då personen slutfört grundskoleutbildningen, eller när hen fyllt 17 år. Den förnyade läroplikten kommer att upphöra då personen fyllt 18 år eller då hen slutfört andra stadiet med en examen.
Genomförande
Denna studie antog en kvalitativ ansats med intervjuer som datainsamlingsmetod. Genom intervjuer tog jag reda på vad skolavhoppare upplever vara orsaken till skolavhopp och en bristfällig skolanknytning och hur de anser att skolan kunde ha påverkat deras skolgång mot en mer positiv riktning. Fokuset låg också på vad skolavhoppare anser om den nya läropliktslagen och hur informanterna anser att den kunde ha påverkat deras liv. I studien deltog sex informanter varav alla hade en skolbakgrund innehållande olovlig frånvaro i grundskolan och skolavhopp. Materialet analyserades genom en innehållsanalys.
Resultat och diskussion
Resultatet visar att skolavhoppare hade upplevt prestationsångest, svaga relationer med lärare, bristande stöd från hemmet, enformig undervisning, orättvisa i skolan, svåra kompisförhållanden och avsaknad av framtidstankar som vägande orsaker till skolavhopp. Samtliga informanter upplevde att de inte visste vad deras styrkor var och att de inte hade framtidsdrömmar gällande yrkesväg.
Samtliga deltagare i studien ansåg att stöd till att hitta sina styrkor, en gemenskap i skolan, bra relation till lärare och en positiv syn till lärandet hade hjälpt dem i deras skolgång. Avhandlingen lyfter fram vikten av att stöda styrkor och prata om framtiden med eleverna redan långt före den gemensamma ansökan. Enligt avhandlingens resultat kunde utveckling av lärarrollen, lärarens personlighet, empatiförmåga och även användning av humor i undervisningen fungera som ett hjälpmedel till att minska skolavhopp.
Studien visar att attityden gentemot den nya läroplikslagen var främst bra, men några av informanterna ansåg att den inte hade gjort en förändring i deras liv om inte stödresurserna i grundskolan hade ändrats märkbart. Den förlängda läropliktsåldern ska inte ses som enbart en skyldighet för ungdomarna, utan även som ett delat ansvar med kommuner och skolor att se till att alla får förutsättningar att klara sig så långt som till examen. Informanterna i denna studie visade en oro över att skyldigheten inte kan göra en förändring, men att ökade stödåtgärder och en bättre atmosfär i skolan kan stöda lagändringens syfte. Ingen ska lämnas vind för våg efter grundskolan.
Denise Rannankari
Upplevda orsaker till svag skolanknytning och uteblivna utbildningsval