Klasslärares uppfattningar av flerspråkighet

Vad hör man för språk i Finlandssvenska skolor? Är det tillåtet att tala annat än svenska i skolan? Beaktar vi elevers flerspråkiga bakgrund i finlandssvenska skolor?

Här är några av de frågor som jag bollat med under min process med att skriva min pro gradu avhandling. Nu kan jag säga att jag har fått fram en början till ett svar.

Flerspråkighet har intresserat mig länge och jag valde att inkludera till flerspråkighetsbegreppet alla elever som använder sig av ett eller flera andra språk hemma, i tillägg eller till skillnad med skolspråket svenska. Detta innebär elever som har svenska som andra språk och elever som har svenska som hemspråk, men också använder sig av andra språk hemma. När jag bekantade mig med tidigare forskning fick jag reda på att flerspråkighet borde beaktas som det normala utgångsläget i undervisningen och ses som en resurs. Detta väckte genast mitt intresse om att höra hur klasslärarna verkligen tänker.

Syfte

Varför jag valde detta fenomen och forskningsområde var att studera flerspråkighet och den språkliga mångfaldens roll i undervisningen. Jag ville särskilt vet hur det ser ut i en finlandssvensk skolkontext, eftersom det är ett mindre forskat område i Finland jämfört med den finskspråkiga sidan. För att nå syftet formulerade jag följande forskningsfrågor. Vad påverkar klasslärares uppfattning av flerspråkighet i skolan? och Vad har klasslärare för uppfattning av flerspråkighet, som en del av undervisningen?

Metoder

I avhandlingen användes en kvalitativ forskningsmetod med fenomenografisk ansats. Som materialinsamlingsmetod användes semistrukturerade intervjuer. I forskningen deltog fem klasslärare ur tre olika svenskspråkiga skolor, i två olika medelstora kommuner i södra Finland. Under intervjuerna arbetade informanterna med årskurserna ett till två och fem till sex. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ analys. Med hjälp av den kvalitativ analysen lyftes fram klasslärarnas röst om hur flerspråkighet uppfattas i dagens skola och som en del av undervisningen.

Resultat

Flerspråkighet som en del av undervisningen uppfattades höra ihop med läraridentiteten, inlärningen och språkmedvetenhet. Klasslärarna beskrev att flerspråkighet kan vara en källa för kunskap och fungera som ett stöd för inlärningen. Resultatet visade att det är viktigt att stöda elevers flerspråkiga bakgrund för att stärka elevers självkänsla och kulturella identitet. Klasslärarnas språkmedvetenhet beskrevs som en relevant faktor, som påverkade hur flerspråkighet uppfattas i samband med undervisningen.

Reflektion

Flerspråkighet visade sig vara ett brett fenomen, fastän jag slutligen fick en inblick i en liten del av Svenskfinland och detta behöver granskas och medvetandegöras ännu mera i fortsättningen. Men hur var det med mina ”början till svar på frågorna”? Här kommer de:

Vad hör man för språk i Finlandssvenska skolor? Svar: Mera än jag hade väntat mig. Finska språket var på självklar första plats. Efter detta kom det en variation på språk som estniska, engelska, ryska, spanska, mandarinkinesiska, ukrainska, arabiska och turkiska.

Är det tillåtet att tala annat än svenska i skolan? Svar: Ja! Vad härligt! Det visade sig finnas en godkännande och öppen atmosfär när det gäller flerspråkighet. Under lektionstid kunde klassläraren beroende på lektionen ge anvisningar om vilket språk som gäller just då, utanför lektionstid var alla språk öppet tillåtna.

Beaktar vi elevers flerspråkiga bakgrund i finlandssvenska skolor? Svar: Det gör vi. Här finns en stor variation beroende på resurser och klasslärarens egen erfarenhet och utbildning. Men man kunde se en stark vilja att hjälpa och stöda alla elevers skolgång, oberoende bakgrundsfaktorer.

Ann-Mari Pohjola
”Jag är ju ingen språklärare”, klasslärares uppfattningar och erfarenheter av flerspråkighet i den grundläggande utbildningen

Vastaa

Sähköpostiosoitettasi ei julkaista. Pakolliset kentät on merkitty *