Mikroplast – ett makroproblem?

På den senaste tiden har användning av plast och dess problem varit ett aktuellt ämne, och många är medvetna om de problem som plast medför. Mikroplasternas existens och medföljande problem är dock inte lika kända, trots att de utgör en stor andel av allt plastskräp som finns i haven.

I dag finns plast överallt. Du hittar plast i telefoner, förpackningar, leksaker, golv, kläder och rör. Men plast finns även där den inte borde finnas, nämligen i haven.

Förutom makroplast, som är den plast som vi kan se, finns det även mycket plast i haven i form av små partiklar som kallas för mikroplaster. Denna plast som vi inte kan se kan dock förorsaka stora problem för natur och miljö, såväl i världshaven som i Östersjön.

Plast nedbryts väldigt långsamt, för en plastflaska beräknas tiden ligga på runt 400-500 år. Förutom den långsamma nedbrytningen grundar sig problemen för mikroplast även på att plast inte är bionedbrytbart.

Ett föremål som är bionedbrytbart nedbryts till de ursprungliga beståndsdelarna. Plast å andra sidan påverkas av solens ultravioletta strålning samt slitage, som leder till att plasten istället faller sönder till allt mindre plastbitar. Dessa plastbitar innehåller alltså fortfarande alla kemikalier som används för att tillverka plasten. Makroplasten förvandlas således långsamt till mikroplast.

Mikroplasten påverkar marina djur

Bild: Pinja Näkki

Pinja Näkki, forskare vid Finlands miljöcentral, har jobbat med och forskat om mikroplast samt marint skräp sedan år 2014. Näkki poängterar att trots intresse för ämnet och forskning om mikroplast ökat nästan exceptionellt under de senaste åren så är mycket av mikroplastens effekter fortfarande delvist oklara.

”De problem som man i nuläget är medvetna om handlar främst om negativa effekter på djur. Mikroplasten som finns i haven kan nämligen bli uppätna av djur i tron att det är föda”, berättar Näkki. I djurens matsmältningsorgan bryts platspartiklarna inte ner vilket kan orsaka fysiska problem.

Förutom att plast i sig innehåller olika gifter kan mikroplasterna även knyta till sig andra miljögifter som finns i haven. Detta kan möjligtvis drabba både de djur som råkar äta dem samt de som står högre upp i näringskedjan.

De plastpartiklar som är mindre än 5 millimeter i diameter räknas som mikroplaster. Ju mindre plastpartiklarna är, desto större är risken att de tas upp i de marina djurens vävnader. Musslor och andra djur som filtrerar vatten för att få i sig mat riskerar därmed även att få i sig plastpartiklar.

Näkki berättar att man i Belgien har gjort forskning på blåmusslor för att se hur mycket mikroplast de innehåller. Grundat på forskningsresultatet räknade forskarna ut att människor som äter mycket musslor via dem kan få upp till 10 000 mikroplastbitar på ett år.

”I princip kan mikroplast indirekt även nå människor på det här sättet, men vad effekterna är och om det överlag har någon effekt på människor vet man inte ännu”, säger Näkki.

Omöjligt att få bort mikroplasten från haven

Ett av FN:s globala utvecklingsmål går ut på att bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt. Ett att detta måls delmål handlar om att till år 2025 förebygga och avsevärt minska all slags förorening i havet, inklusive marint skräp. Marint skräp består till stora delar av plast som sedan riskerar att sönderfalla till mikroskräp.

Det sägs vara omöjligt att få bort mikroplasten som redan finns i haven, och även Näkki anser att det skulle vara väldigt osannolikt. Orsaker till detta är att mikroplasten är så liten och finns väldigt brett utspritt i haven, om man till exempel skulle försöka få bort det med håvar skulle det påverka negativt på djurlivet då många små djur också skulle fastna i håvarna.

Eftersom plats bryts ner så långsamt ansamlas det ständigt mera plast i haven hela tiden, och dessutom kommer mikroplastens andel i naturen snarare öka.

”Det har beräknat att fast mänskligheten skulle kunna sluta med alla nedskräpning så att ingen plast mera skulle hamna i haven, varken som mikroplast eller som större plast, så skulle den plast som redan finns fortsätta falla sönder så att mikroplastens andel på så sätt skulle öka”, säger Näkki. Hon tycker att det något man måste lära sig att leva med men att man också kan försöka hitta någon slags av gränsvärde vilken vi ska försöka hålla oss under innan effekterna blir större.

Något som därmed kan hjälpa situationen är självklart att reglera på det större marina skräpets andel.

”En stor del av mikroplast uppstår när större bitar av plats faller sönder, om man skulle minska på andelen makroplast skulle det indirekt påverka mikroplastens andel. Till exempel genom att effektivisera återvinning och återanvändning av plast”, poängterar Näkki.

Mikroplaster uppstår från det människor gör

Förutom de mikroplaster som kommer från större plastbitar som bryts ner finns det också andra orsaker till att mikroplast uppstår. De kan till exempel komma från slitage på bildäck, konstgräsplaner, tvätt av fleeceplagg, skönhetsprodukter samt båtskrov. Mikroplast sprids sedan till hav genom avloppsvatten, regnvatten, smältvatten, dikesvatten, snötippning samt via atmosfären. Näkki påpekar att förutom att mikroplasten till slut hamnar i haven är det ett problem även för sjöar och andra vattendrag.

Näkki förklarar att det ändå är svårt att veta hur mycket mikroplast som uppstår från dessa olika källor.

”Informationen är fortfarande väldigt utspridd och innehåller stora hål, vilket leder till att det även är svårt att specificera olika åtgärder, eftersom man inte vet varifrån den största mängden mikroplast kommer ifrån”, säger Näkki. Det är dessutom viktigt att också ta i beaktande att de största källorna för mikroplasten kan variera på olika områden.

Trots detta finns det ändå olika åtgärder som kan göras för att minska på andelen mikroplast som släpps ut i haven. Förutom att återvinna och minska på användningen av plast kan det du väljer att köpa i butiken även påverka mikroplasternas andel i vårt eget hav. Som konsument är det därmed viktigt att vara medveten om vilka produkter som innehåller mikroplaster.

Hudvårdsprodukter och smink kan innehålla mikroplast

Mikroplast finns i många hudvårdsprodukter så som ansiktsrengöring, peelingkrämer, tandkräm, raklödder, hudkrämer, tvål och smink. Mikroplaster används ofta för att skapa en rengörande eller skrubbande effekt. När du till exempel duschar eller borstar tänderna spolas mikroplasterna ut i sköljvattnet och går därefter vidare till reningsverken.

Näkki berättar att åtminstone Viks rengöringsverk är väldigt effektivt på att få bort mikroplast, över 90 % fås bort och hamnar då inte heller i haven. Dock är vattenvolymen som reningsverket behandlar så pass stora att det ändå är frågan om en hel del mikroplast som inte fås bort.

En del sminktillverkare har dock börjat använda till exempel aprikoskärnor i peelingkrämer istället för plast och runt om i världen har man även försökt förbjuda mikroplasten som finns i kosmetika. Trots att det långt ifrån löser alla problem är en sådan lösning i praktiken ganska enkel.

”Att förbjuda mikroplasten i kosmetika är en av mikroplastkällorna som man försöker få stopp på. Samtidigt uppstår mikroplast från så många källor att det är svårt att få stopp på alla. I många fall uppstår mikroplast omärkligt, men i smink har mikroplasten med flit lagts till och då är lätt att få bort”, påpekar Näkki.

Mikroplast kan dock finnas i kosmetika här i Finland. Det kan vara svårt att läsa innehållsförteckningar på skönhetsmedel och produkter då ämnena de innehåller ofta har facktermer, okända namn eller förkortningar. För att enklare hålla koll på om det du köper innehåller plast tipsar Näkki om gratisappen CosmEthics som varnar ifall en produkt innehåller till exempel plast.

Kläder gjorda av konstfibrer innehåller ofta mikroplast

Vid klädinköp är det viktigt att tänka på att konstfibrer innehåller
bland annat plast, och därmed lönar det sig istället att välja kläder tillverkade av naturfibrer. Naturfibrer bildas i naturen och kommer från frön eller hår från pälsdjur, så som bomull, ull, silke och lin.

Mikroplast kan också finnas i tvättmedel, till exempel i skurmedel. Därmed är det viktigt att försöka använda så mycket naturliga produkter som möjligt.

Ett sätt att minska på andelen mikroplast som lossar från kläder är att försöka undgå att köpa kläder som innehåller konstfibrer. Konstfiber är till skillnad från naturfiber artificiellt tillverkat, så som akryl, elastan, nylon och polyester. En av den värsta mikronedskräparen är fleece och under en enda tvätt lossnar det tusentals av mikroplastfibrer.

Det kan även vara bra att tvätta kläderna gjorda på konstfibrer mindre och istället till exempel vädra dem, eller tvätta någon mindre fläck för hand.

Näkki berättar att det även på senaste tiden har uppfunnits olika saker som ska hjälpa till att minska på mikroplasten som kommer vid klädtvätt. Det finns till exempel en tvättboll som läggs bland tvätten som suger åt sig mikroplasten som finns i tvättvattnet. Ett annat exempel är en tvättpåse som man lägger klädesplagget gjort av konstfiber i, som samlar upp mikroplasten eftersom maskorna är tillräckligt stora för att vattnet ska gå igenom det, men inte mikroplasten.

Mikroplast påverkar alla

Enligt Näkki har mikroplast hittills hittats runt hela världen från ekvatorn till polerna och från ytvattnet till världshavens djup. Detta är alltså ett väldigt brett spritt problem som berör oss alla som lever på denna jord.

Dock vet vi inte ännu vilka alla problem som uppstår på grund av det och hur mycket det påverkar på oss människor. En sak att tänka på är dock att det åtminstone kan påverka oss indirekt. Förändringar i ekosystem kan slutligen synas i våra liv även på överraskande sätt, till exempel kan förändringar i organismers tillväxt
eller mängd påverka på ekosystemtjänster som är viktiga för oss, så som livsmedelsproduktionen, påpekar Näkki.

Den största saken man själv kan göra för att påverka sitt eget plastskräp är att försöka undvika det så mycket som möjligt. Ett annat sätt är att hjälpa till på strandstädningsdagar, med hjälp av dem försöker man få folk aktiverade och få bort skräpen från stränderna.

Mikroplasthalterna i Östersjön har hittills inte visat sig vara speciellt stora jämfört med forskning gjord på andra ställen i världen. Dock har det inte ännu gjorts en storskalig kartläggning för att veta exakt hur mycket som finns och var.

Näkki påpekar att det är viktigt att tänka på att forskningsmetoderna varierar lite på olika ställen i världen,
vilket försvårar jämförandet av resultat. Det är också viktigt att tänka på att ju mindre mikroplast man forskar i, desto mer hittar man också

Ett förändrat tankesätt kan leda till mindre plast

Det är viktigt att förebygga nedskräpning av haven, få mera information om källorna samt identifiera och genomföra åtgärder som behövs. Det viktigaste handlar dock om medvetenhet och attityden gentemot plast och mikroplast.

”Jag tror att man i hela världen borde ta mer hänsyn till miljöaspekterna i allting vi gör, människor borde ändra sina levnadssätt så vi inte skulle vara så konsumtionscentrerade. Självklar är ändå mycket av det ändå styrt av industrin och handeln”, säger Näkki.

Många av miljöproblemen som finns idag hänger ihop med varandra. Därför skulle minskning av konsumtionen också påverka på plastskräp, naturresursernas förbrukning, användning av naturtillgångarna, försvinnandet av livsmiljöer samt klimatuppvärmningen på jorden. Det skulle dock kräva en stor förändring i människors och samhällets tankesätt.

Trots allting ställer sig Näkki relativt positiv till saken.

”Jag tror att detta är ett sådant problem som vi har möjlighet att påverka. På bara några år har det hänt mycket positivt för den här saken”, tycker Näkki. Något som på senaste tiden varit aktuellt är att återvinna plast och använda återvunnen plast istället för att hela tiden tillverka nytt. Man försöker även hela tiden hitta och utveckla material så att man skulle kunna ersätta till exempel plast som används som förpackningsmaterial.

Kunskapen ökar hela tiden och allt fler blir medvetna om problemet som plast och mikroplast kan orsaka. Näkki påpekar dock att vi inte ännu vet tillräckligt för att kunna utvärdera hur stora problem plastskräp och mikroplast som finns i haven nu medför, samt hurdant problem det kommer utveckla sig till i framtiden, till exempel om några årtionden. Därför forskas det om ämnet och det är viktigt att vi försöker påverka på det redan nu, innan det kan vara för sent.

Östersjön


Källor

Intervju med Pinja Näkki, forskare vid Finlands miljöcentral, 12.4.2017

Ympäristötalolta – Helsingin kaupungin ympäristökeskuksen blogi: Mikroroskat meressämme
http://www.ymparistotalolta.fi/mikroroskat-meressamme/

Naturskyddsföreningen, Rapport: Raklödder till fiskarna: Om skräp i havet – källor, problem och lösningar http://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/rapporter/marint_skrap_rapport.pdf

Finlands natur, natur och miljö: Den osynliga plasten
http://finlandsnatur.naturochmiljo.fi/artiklar/ostersjon/article-93367-36522-den-osynliga-plasten

Bild på mikroplast av Oregon State University: Microplastic
https://www.flickr.com/photos/oregonstateuniversity/21282786668

Leave a Reply