Av Alisa Roselius
Internationell definition för fattig är at en har mindre en 1,9 USD /dag för att använda. I dag lever över miljard personer i extrem fattigdom. Hur som helst defenitionen för fattigdom är inte så enkelt. Till exempel där finns många “fattiga” personer i Finland också even om dom har mycke mera pengar en bara 1,9 USD. Fattigdom leder till många olika problemer och vanligen det ska leda till ond cirkel. I den här bloggtext ska jag observera fattigdom fron olika perspektiver och jamföra solutioner.
Mesta av den fattiga lever i landsbygd var det är omöjligt eller svårt at förfoga till hälsovård och utbildning. Den fattigaste har också vanligen dålig position i samhälle och dom är okunlig av deras rättigheter. Det kan vara nästan omöjligt för fattiga personer att bli hörd och det görs det även svårare att hålla reda på och erbjuda hjälp för den fattigaste. Fattigdom är något som är social ärftlig och därför är det jätteviktig att koncentrera till grund sakerna som leder till det.
Program assistent Janika Valtari från Finlands World Vision berättade att vara fattig i u-lander vanligen menar att dom lever i så kallat “absolut fattigdom”. Dom som lever i absolut fattigdom har så lite pengar att det är omöjligt att uppfylla livets grund förutsättningar. Dom också lever ofta i platser utan infrastruktur. I praktiken det menar att där finns inga hälsåvord och vattenledningsnäter. Många individer i fattiga platser har inte så monga möjligheterna därför att de har dålig utbildning eller där finns inga job som dom kan göra. Utbildning kan också kosta så mycket att alla har inte råd. Valtari också lyftar fram att fattiga kvinnor, barn och handikappad har vanligtvis inte möjligheter att påvera för deras livsituation eller deltag till lokal beslutar. Valtari sa att “västerlander kan påverka till u-länders situation genom utvecklingsarbete, och genom att försoka påverka attitude och informera i västlanderna om till exempel hur företags, staters och enskilda privatpersoners verksamhet kan påverka globalt. “
Jag frågat Valtari vad är skillnad med att vara fattig i U-länder och att vara fattig i Finland. Hon berättade att I Finland finns inte absolut fattigdom men här finns “relative fattigdom” (något har mindre i jämförelse med medelmåttig).
Där finns många olika projekter som driver att påverka u-landers ekonomi och ge hjälp. Till exempel FN har projekter i Indien som organiserar kurser för
den fattiga, gör “career counselling” och hjälper med rättighet sakerna. Där är också många andra organisationer som har till exempel fadder projekter och olika pengainsamling kampanjer. I fattiga länder finns vanligen mycket korruption osv. och därför är det viktigt att ta reda på att organisationer är pålitlig. Också om något land ska bli beroende av utländska hjälp, kan det faktisk fördröja utveckling.
I många platser skillnaden mellan den rika och den fattiga är stor och det ska leda till ojämlighet. Jag tror att det är kanske det största problemet. Problemet är också att ofta där finns skillnad mellan olika etniska grupper. Even om landets ekonomisk tillväxt utvecklas, menar det alltid inte att fattigdom har minskat ocså.
Hur fungerar den ond cirkel? Fattigdom ska leda till hunger och dålig hälsa och hungriga och sjuk personer orkar inte att studera eller jobba. Människor som har inte studerat har vanligen dålig kunskap av alldaglig sakerna och det leder till situationen var det är omöjligt att erbjuda bra livet eller studieplats för sitt barn till exempel. I Finland hunger är inte problemet men fattigdom brukar härröra fron generation till generation och det är svårt att hoppa över socioekonomiska ställningar. I Finland största problemet är kanske fakta att där finns stora ekonomiska skillnad mellan stader och landet och det reflekterar med skillnad i till exempel hälsa i olika bostadområdena.
Anton Långbacka som har studerat Energi och miljöteknologi för 2,5 år på Yrkeshögskolan Arcada sa att teknologi har jätteviktig rol i u-landers utveckling. Han sa att till exempel surfplattar kan användas av utbildings verktyg i avskild platser var det är andras omöjligt att skaffa utbildning. Solceller kan också producera elektricitet för byar som är inte kopplat till elnät. Han också omtalat att ju bättre energibehållingsmetoder där finns desto bättre ska u-landers livskvalitet vara.
Långbacka också tänkar att roboter ska hålla vikig rol i framtiden och till exempel läkare-roboter som kan vara styrat från bortifrån kan förbätta hälsa i omroderna var finns inte medicinsk kunnande. Roboterna skulle även göra kirurgiska operationer.
En av UN:s Agenda 2030 målerna är att “Avskaffa fattigdom i alla dess former överallt”. Målet är kanske den viktigaste av målerna därför att det är no.1 av 17. Janika Valtari från World Vision tänkar att levnadsstandard i U-länder ska öka generellt men där finns en risk att folk ska bli oliksställda och några omroderna ska bli utomstående från utveckling. Hon också sa att situationen av kvinnorna, barn och handikappade måste öka. Jag personligen tänkar att det är möjligt att uppnå målet om alla ska förfara hållbarligvis och betänka konsekvenser i alla situationer. Jag tror att även målet skulle inte uppnås tidigare än 2030 ska det vara uppnås någon gang i framtiden.
källor:
https://ourworldindata.org/extreme-poverty
http://www.theworldcounts.com/stories/Poverty-in-the-World-Today
http://www.worldbank.org/en/topic/poverty/overview
http://global.finland.fi/public/default.aspx?nodeid=15802&contentlan=1&culture=fi-FI
https://thediplomat.com/2013/11/the-dark-side-of-foreign-aid/