Allt vanligare extrema väderfenomen är speciellt skadliga för livsmedelssäkerhet

Klimatförändringen hotar det globala målet att uppnå livsmedelssäkerhet – ”de största hoten förekommer i områden som redan lider av kroniska problem med livsmedelssäkerheten”, säger Kaisa Karttunen, en expert på livsmedelssäkerhet

 

Att avskaffa hunger och alla former av undernäring till 2030 är en enorm utmaning. Målet hotas nu även mer på grund av klimatförändringen, vars effekter på livsmedelssäkerheten är väldigt mångfacetterade.

 

Kaisa Karttunen, som är expert på livsmedelssäkerhet och jobbar som forskare på tankesmedjan e2 anser att klimatförändringen är ett stor hot som påverkar alla delar av livsmedelssäkerheten: matens tillgänglighet och kvalitet, människors köpkraft samt livsmedelsförsörjningens stabilitet på längre sikt.

 

Enligt henne har extrema väderfenomenen förstörande effekt på människors försörjning både inom och utanför jordbruket och påverkar på det sättet människors köpkraft. Långsiktiga förändringar kan till exempel inkludera stigande priser och snabba fluktuationer i livsmedelspriser och volymer.

 

Vatten spelar en stor roll

Klimatförändringen har lett till stora förändringar på miljön och allt vanligare extrema väderfenomen. ”Tillgången (till mat) kan minska när produktionen blir svårare på grund av förändrade väderförhållanden. Livsmedlens kvalitet och användbarhet lider till exempel på grund av värmen som ändrar näringsinnehållet i spannmål; dessutom kan förvaring av mat vara svårt på grund av översvämningar och fukt”, säger Karttunen.

 

Det förändrade klimatet påverkar regn, skördar och därmed kvaliteten och tillgängligheten på mat. Enligt Karttunen varierar de mest betydande förändringarna som gäller livsmedelssäkerheten regionvis; t.ex. Afrika har hittills drabbats hårdast av torka och Asien av översvämningar, vilket har försämrat ekosystemens beständighet i områdena.

 

Karttunen betonar vattnets avgörande betydelse i miljöförändringarna: ”Vanligtvis sker de största förändringarna genom vatten: det finns för mycket eller för lite eller vid fel tid på fel ställe.” Hon anser att värmeböljor är speciellt skadliga, men också trendökningen i medeltemperatur påverkar vattenmängden.

 

Samtidigt blir såväl kraftiga regn och översvämningar som långa torra perioder allt vanligare. Tidpunkten för regniga säsonger kan till och med förändras så att de inte sammanfaller med naturcykeln på samma sätt som normalt hittills, beräknar Naturresursinstitutet.

 

De fattiga speciellt utsatta

Klimatförändringen försämrar livsmedelssäkerheten speciellt i utvecklingsländer, där garanterandet av den är redan utmanande i sig. Också Karttunen är av den åsikten. ”Tyvärr förekommer de största hoten i områden som redan lider av kroniska problem med livsmedelssäkerheten. Det här gäller särskilt Afrika söder om Sahara och vissa asiatiska länder”, berättar hon.

 

”De fattiga har inte råd att ha tillräckligt med mat, vare sig kvantitativt eller kvalitativt, särskilt om priserna stiger på grund av klimatförändringar.”, fortsätter hon. ”Fattiga stater saknar resurser för att tillhandahålla livsmedelssäkerhet för deras befolkningar, t.ex. genom att importera den saknade mängden mat från utlandet.”

 

Utöver småbrukare betonar Karttunen att kvinnliga jordbrukare är mest sårbara för klimatförändringen eftersom de saknar medel för att göra sin produktion mer och motståndskraftig.

 

Kvinnor säljer sina produkter på en marknad i Lilongwe, Malawi för att generera inkomst för sina familjer. Australien använder sin expertis och sin erfarenhet för att förbättra livsmedelssäkerheten i afrikanska länder.
Stephen Morrison/Africa Practice for AusAID

 

Spridning av information är viktigt 

Olika sätt att förbereda sig och öka jordbrukets anpassningsförmåga till klimatförändringar inkluderar ökad mångfald, organisering av vattenförsörjning för att förbättra skördarna genom t.ex. dränering och bevattning, samt förberedelse för nya typer av skadedjur och sjukdomar som kommer på grund av förändringar i miljön och klimatet.

 

Karttunen betonar vikten av att sprida information till jordbrukarna om klimatförändring samt olika metoder för att förbereda sig för den, men säger att det kräver fortfarande mycket arbete speciellt i utvecklingsländerna.

 

Det som är gemensamt för alla jordbrukare är oregelbundenhet och starka fluktuationer i vädret. ”I utvecklingsländerna är problemet fattigdomen bland bönderna – att införa något nytt (medel) är en risk, liksom att stanna kvar i det gamla”, konstaterar Karttunen. ”Därför måste medlen ofta byggas på grundval av det befintliga, t.ex. genom att plantera träd mellan grödorna.”

 

En kvinna håller upp några av de grönsaker som hon har odlat i en trädgård i Kapstaden, Sydafrika, möjliggjort genom Albalami Bezehkaya frivilliga förening, stödd med finansiering från Australien. Trädgården hjälper till att förbättra livsmedelssäkerheten genom att förbättra produktionen och generera inkomst för odlarna. Kate Holt/AusAID

Leave a Reply