En cirkulär ekonomi är nödvändig för framtiden, men vad är det och hur skall den nås? Samuli Laita från Sitra förklarar hur företag kan leda vägen.
Samuli Laita, ledande expert inom kommunikation och samarbetsrelationer på Sitra, berättar att Sitra har jobbat med projekt inom ämnet cirkulär ekonomi sedan 2015, då målet var att skapa diskussion och uppmuntra innovationer inom cirkulär ekonomi i Finland. Projektet fortsatte tills slutet av 2019, med företagsfinansiering för att ge mera fart till utvecklingen mot cirkulär ekonomi. Laita berättar att ett nytt projekt startat det här året där fokuset ligger mera på att göra Finland till en föregångare inom cirkulär ekonomi på internationella planet.
Framtidshuset Sitra publicerade år 2016 en vägkarta för Finlands väg till att vara världens ledande land inom cirkulär ekonomi tills 2025. Vägkartan presenterar hur ett avfallsfritt, ansvarsfullt och hållbart Finland uppnås. Genom samarbete mellan kommuner, företag och konsumenter skall Finland övergå till en cirkulär ekonomi där uthyrning, lån och delning av produkter och utbud av tjänster skall ersätta vår nuvarande slit-och-släng-kultur.
Företag har en viktig roll i övergången till cirkulär ekonomi, eftersom de producerar varorna vi använder. Laita beskriver fem steg mot så hållbara produktionsmodeller som möjligt. ”Första steget har redan ganska bra fotfäste i vårt samhälle, nämligen att förbättra resurseffektivitet och återanvändning i slutet av produktens livscykel”, förklarar Laita, och fortsätter ”andra steget är att förlänga produktens livslängd, bland annat genom att erbjuda service och reparation eller att möjliggöra återanvändning av materialen.” Laita ger ett exempel på traktor företaget Valtra, som använder ett slags pantsystem på sina växellådor, vilket uppmuntrar kunderna att returnera söndriga växellådor, av vilka Valtra kan göra nya fungerande växellådor igen.
”Det tredje steget mot cirkulär ekonomi är främjande av delningsekonomi, som till exempel tjänster som Uber eller uthyrning av verktyg. . . . det fjärde steget är förnybarhet, alltså att ersätta fossila och nya råvaror med återanvänt och förnybart material. Ett bra exempel är Kotkamills, som tillverkar vätskekartong som inte har ett plasthölje. . . . vilket gör produkten fullt kompostbar och den minskar användningen av fossila råvaror” fortsätter Laita. Laita påpekar också att det är viktigt att införa återanvändningstankesättet redan i produktens planeringsskede, för att effektivt kunna återanvända den.
Avslutande beskriver Laita det femte steget mot cirkulär ekonomi, nämligen att ändra på vårt tankesätt om produktion och värde. Länge har måttet på framgång och utveckling varit hur mycket man producerar och säljer av produkten. Men Laita förklarar: ”sällan vill vi äga en produkt bara för att äga den, utan vi äger produkter för att få resultatet av deras funktion. . . . det femte steget mot en hållbar produktionsmodell är alltså att sälja produktens funktion istället för produkten. . . . till exempel har ett lampföretag i Kajanaland börjat sälja ljus istället för lampor.”
Övergången till cirkulär ekonomi kräver en systematisk förändring och samarbete mellan alla samhällets delar. Genom att följa dessa fem steg och genom samarbete mellan samhällets alla olika delar ändrar produktions- och värdekedjor till produktions- och värdenät. ”Om någon del av nätet hamnar i kris, kan resten av nätet fortfarande fungera vilket höjer dess resiliens. I motsats till en kedja som bryts när en del går sönder” beskriver Laita.
Laita tror att Finland har väldigt bra förutsättningar för att gå över till cirkulär ekonomi, och det är till och med den ändå möjliga riktningen för Finland att utvecklas. Avslutande konstaterar Laita: ”Finland hade redan i mars konsumerat naturresurserna som borde räcka hela året, och vissa av våra naturresurser börjar redan vara i kritiska tillstånd. För vårt eget bästa skulle vi borda börja stöda utveckling mot cirkulär ekonomi.”