Med hjälp av väderprognos- och varningssystem ska Etiopien bättre kunna förbereda sig mot de extrema väderfenomen som tilltagit på grund av klimatförändringen. Utvecklingsprojektets start har planerats in under år 2020.
Genom projektet ska man snabbt kunna bygga upp Etiopiens förmåga att förutspå och förbereda sig för de tilltagande extrema väderfenomenen. Inom dessa delområden är Vaisalas expertis på global toppnivå och företaget kan således främja utveckling i de områden som kräver det.
Klimatförändringen har skapat mer problem som kräver lösning för Etiopien som ligger i det så kallade afrikanska hornet. Landet är beroende av sin odling, som sedan tidigare redan lidit av de långa torrperioderna och oregelbundna regnsäsongerna som förekommer. På grund av klimatförändringen blir vädret mer instabilt och de extrema väderfenomenens, som torkans, förekomst ökar.
Det finländska väderteknologiföretaget Vaisala är med i ett utvecklingsprojekt i vilket även Finlands och Etiopiens meteorologiska institut deltar. Projektets mål är att genom finländsk teknologi och kunskap hjälpa Etiopien att förbereda sig för extrema väderfenomen och dess följder. Förutom Vaisalas teknologi, erbjuds skolning för de lokala meteorologerna av Meteorologiska institutet.
Tack vare projektet kommer även etiopiska bönder få viktig information om väderfenomen som kan ha en stor inverkan på deras skördar och därmed även deras inkomster.
Men på vilka grunder valdes Etiopien av alla afrikanska länder? Vaisalas Head of Meteorological Infrastructure & Capability Development Vesa Koivula berättar att företaget nog har väderverksamhet i hela Afrika och att dessa utvecklingsprojekt som förbättrar infrastrukturen är efterfrågade på hela kontinenten. För Etiopien var tidpunkten ändå passlig och dessutom hade Utrikesministeriet precis tagit i bruk investeringsstödet för utvecklingsländer (Public Sector Investment Facility, PIF), så Vaisala föreslog att finansiera projektet. Koivula betonar ändå att det i Afrika finns många länder där företaget kunde utföra liknande utvecklingsprojekt.
En fastställd tidpunkt har ändå inte presenterats sedan projektplaneringens start förra oktober, men det är tal om en start under året 2020.
– Projektet planeras starta under det här året. Projektplaneringen är klar, men låneavtalet är i det etiopiska parlamentet för att godkännas. Från Finlands del är allting gjort, berättar Koivula.
Då projektplaneringen satt igång förra året visste man ännu inget om den koronapandemin som för tillfället omskakar världen, men för tillfället ser det inte ut att ha en större betydelse för utvecklingsprojektet.
– För tillfället ser det inte ut att påverka desto mer, men vi följer med hur situationen utvecklas i Etiopien. I leveransen kan förseningar tänkas uppstå ifall situationen blir utdragen, men någon direkt påverkan kommer viruset inte ha på projektet, tror Koivula.
De finländska och etiopiska meteorologiska instituten gör tätt samarbete kring projektet bland annat genom att erbjuda en 200 dagar lång utbildning för den lokala National Meteorology Agency. Vaisala levererar alltså instrumenten och skolar personalen inom operation och underhåll, medan Meteorologiska institutet står för skolningen av meteorologerna. Vesa Koivula betonar ändå relevansen av observation och möjlighet till prognos i det här fallet.
Behovet av Vaisalas system har ökat som följd av klimatförändringen. Projekten handlar allt mer om att kunna förbereda sig för extrema väderfenomen och att klara av konsekvenserna.
– Det finns intresse för systemen. Speciellt mycket behov verkar finnas i de utvecklande länderna i Afrika, Asien och Sydamerika, där förmågan att förbereda sig för och förutspå extrema väderfenomen är svagare. Då översvämningar, torka eller en vanlig storm orsakar stora problem är det människorna som lider mest. Exempelvis kunde man inte för ett år sedan förbereda sig för väderfenomen, som översvämningar, i Sri Lanka och man drabbades av stora förluster på grund av kunskapsbrist och saknad av lösningar på problemen, berättar Koivula.
– För tillfället är de extrema väderfenomenen mycket stora – och tilltagande – problem. Det är därför speciellt viktigt för sårbara områden att förbereda sig, fortsätter Koivula. Nederbördsinformation och beredskaps- och prognossystem skulle underlätta mycket. Projekten kräver ändå stora investeringar och ifall de förverkligas hänger därmed på finansiärerna. Det handlar alltså om en mycket värdefull verksamhet och finansieringen är den slutliga frågan, påpekar Koivula.
Med hjälp av grundläggande observationsinfrastruktur – som möjliggör väderobservation – och väderradar förbättras prognosernas pålitlighet och tillräckliga förberedelser kan göras.
– Utvecklade länder har vanligtvis inte behov av infraprojekt eller observations- och prognossystem som på en gång täcker hela landet, fortsätter Koivula. Väderinfrastrukturen fungerar oftast och de länder som befinner sig i en god ekonomisk situation köper observationsinstrument av Vaisala regelbundet årligen. De kompletterar och upprätthåller på så sätt sitt kunnande och sin beredskap.