All posts by S Tommi K Kivikko

Toalettlösningen i Malawi visar gott exempel för indiska slummen

Det är mycket problematiskt att bygga vattenspolande toaletter till områden som lider av brist på rent vatten. En niondedel av människor saknar tillgång till rent vatten, och det finns till och med tre gånger mer människor som saknar tillgång till någon typ av toalett. Toaletter är ändå ytterst viktiga: de hindrar sjukdomar från att sprida sig och de förbättrar jämlikheten och intimiteten. Men man behöver inte slösa eller förorena vatten för att märkbart förbättra livskvalitet i utvecklingsländer.

Emil Ehnström är min svenskspråkiga studiekamrat från avdelningen för geografi vid Helsingfors universitet. Han jobbar nu för Röda Korset i Malawi, men jag har intervjuat honom via Whatsapp. Ehnström har också besökt i Indien och har sett hurdant är det att leva där.

Enligt Ehnström var läget mycket dåligt i indiska slummen liksom Dharavi inom Mumbai. I Dharavi fanns inte fungerade avloppssystem, men på några ställen hade man byggt allmänna toaletter. De brukade ändå vara mycket icke-hälsosamma ställen. Ehnström har märkt att läget är bättre i två malawiska städer, Blantyre och Mwanza. Där är den vanligaste typ av toalett ett utedass med ett hål i golvet som leder till en djup grop. Men i Indien slösar man vatten på grund av där är det vanligt att toaletterna har vattenspolade hål i golven.

Det är väl känd att många områden i Indien lider av allvarlig brist på vatten och vattnets kvalitet är ofta mycket dåligt. Enligt en rapport från Niti Aayog dör varje år cirka 200 000 indier på grund av förorenat vatten. Ehnström har också märkt att även i Malawi finns det många ställen där vattnet är förorenat. Till exempel rinner igenom staden Blantyre en flod som är helt full med plast och andra skräp. Malawi har även lidit av koleraepidemi och hög barnmortalitet som konspirerades mest av översvämningar men de kan även vara relaterad i svag hygien och sanitation.

Utvecklingsarbetare skulle förbättra läget i slummen genom att bygga torrklosetter som kan tryggt och hälsosamt användas av alla människor oavsett kön, ålder och rörelsekapacitet. Året 2014 ansåg många experter att omfattande interventioner och subventioner kan ge bättre sanitation och livskvalitet för många människor i u-länder. Huvudansvaret för att stödja upptag av toaletter är hos regeringar och icke-statliga organisationer. Tyvärr glömmer man enligt många forskningar ofta en viktig sak att rikta utvecklingsarbeten till fattiga eller isolerade områden. För ofta riktas förbättring av infastruktur till städer och områden som bosättas av rikare människor.

 

Källor:

The toilet tripod: Understanding successful sanitation in rural India (2014). Health & Place. <https://reader.elsevier.com/reader/sd/pii/S1353829214000768?token=DFF7B4033FB662CE6D072AD8EEC3D643BB743C2DE5FEA566B0E704AFACD7200462B7181A8E50AC2B5F3539F84F3D5CA3>

Composite Water Management Index (2018). Niti Aayog. <http://www.niti.gov.in/writereaddata/files/document_publication/2018-05-18-Water-index-Report_vS6B.pdf>

The Water Crisis (2019). Water.org. <https://water.org/our-impact/water-crisis/>