Kursomgång 3: Karta på karta

Kartan över Afrika

Den tredje kursomgången började med att vi skulle producera en karta över Afrika. Materialet var oanvändbart först, eftersom den räknade varje öpolygon som ett eget objekt. Vi måste alltså lägga ihop (dissolve-funktionen) alla polygoner av ett land, så att materialet fungerade till våra ändamål. En annan sak som var nytt var att hämta data från t.ex. Excel. Utöver detta var mycket av det vi gjorde repetition, vilket är alltid nyttigt.

Slutresultatet blev ganska bra enligt mig. Färgerna och legenden är tillräckligt klara för att vem som helst kunde förstå vad som visas med kartan. Det fanns mycket data över t.ex. diamantgruvorna, där det står när man hittade diamanterna och när gruvan öppnades. Materialet innehåller också data av internet-användare år 2000 och år 2020 i länderna.

Man kunde göra ett flertal av analyser med mängden data som finns. Som exempel kunde man studera, om mängden diamantgruvor och olja i ett land korrelerar med långvariga konflikter. Därefter kunde man bedöma om konflikterna har påverkat ökningen av mängden internet-användare. I flesta fall kan se ett samband mellan konflikter och t.ex. diamantgruvor, men man måste minnas att det finns också andra faktorer som påverkar detta. Jessika Isomeri nämnde detta i hennes blogg, vilket jag tycker är väldigt viktigt att komma ihåg då man gör en holistisk analys.

Hemuppgift

Efter att vi hade gjort kartan över Afrika, skulle vi tillämpa det vi lärde oss pånytt. Uppgiften var att skapa en karta över Finland, som visar den regionala flödesindexen. Kartan skulle också innehålla staplar, som skulle visa, förhållandevis, hur stor andel av ytan var sjöar.

Fastän det var inte länge sedan jag skapade kartan över Afrika, behövde jag läsa intruktionerna om då och då. Efter en timme av repetition och kamp med att få datan att fungera, började kartan ta form. Jag lade märke på att jag börjar kunna bättre och bättre använda QGIS, eftersom jag vet vilka verktyg jag skall använda. Jag stöter inte längre på samma problem, såsom fel i datan, på grund av att jag har lärt mig att undvika dem.

Kartan på bild 2, blev ganska lyckad. Det krävde en del tid, men slutligen fick jag färgerna att passa bra. Jag hade litet problem med sjöarnas andel i legenden, något som jag är inte så nöjd med. Jessika Isomeri hade gjort sin legend bra, eftersom den visade maximala värdet av sjöarnas andel. Utöver detta tycker jag att kartan fungerar bra.

Bild 2 visar olika avrinningsområdens flödesindex, vilket är ett värde som är förhållandet mellan högvattenföringen  (översvämmning) och lågvattenföringen (torrperiod). Kartan innehåller också staplar, vilka förvisar sjöarnas andel av totala arean av avrinningsområdet. Den största andelen har Vuoksi, i östra Finland, med 19,8% procent. Man kan se att flesta områden med de högsta andelarna av sjöar finns i inlandet, speciellt i norra Lappland och östra Finland, med några undantag. Flesta områden kring kusten har en mindre andel sjöar, samtidigt som flödesindexen är allmänt högre. Områden med högsta flödesindexen finns i södra Finland. Detta betyder att skillnaden mellan torrperioden och extrema förhållanden är väldigt stor. Detta berättar dock inte direkt om översvämningsrisken i områden, eftersom man bör ta i beaktande t.ex. topografin och jordmånen. Man kan dock se en korrelation mellan flödesindexet och andelen av sjöar, fastän det inte kan talas om kausalitet.

Källor:

Isomeri, Jessika (2022) Jessikan GIS-hurvittelut, Viikko 3- Tietokantojen tulva (hämtad 11.2.2022), länk: https://blogs-test.it.helsinki.fi/jessikangishurvittelut/