Kursomgång 6: Vulkaner och jordbävningar

Datainsamling

I början av kursomgången fick vi gå ut och samla in data med EpiCollect5, vilket är en app, där man kan ladda upp upplägg med geografiska lägen. Iden var att vi skulle bedöma omgivningen med olika kriterier, såsom trygghet, och ge dem vitsord från 1 (väldigt dåligt) – 5 (väldigt bra). Då vi återvände till klassen, laddade vi ner datan och satte den på en karta, vilket vi kunde göra eftersom EpiCollect5 samlade in lägesdata. Sedan interpolerade vi noderna, så att vi fick en karta som visade hur ett fenomen såg ut spatialt, t.ex. var gick det mycket människor och tvärtom. Övningen var givande, eftersom jag lärde mig hur man kan interpolera samt samla in data själv. Nu vidare till huvuduppgiften.

Hasarder

Veckouppgiften den här veckan var att skapa tre olika kartor, med data som vi skulle själv söka och ladda ner från nätet. Kartornas tema var hasarder och syftet var att de skulle användas som läromaterial i skolan. Uppgiften lät intressant, eftersom jag tänker studera till ämneslärare i geografi. Övningen fick mig att tänka ur en annan perspektiv, vilket är något som jag borde lära mig om jag vill bli en lärare.

Det som var krångligast den här gången var att själv ladda ner materialet, fastän vi hade redan länken till nätsidorna. Med tanke på nästa kursomgång, då vi måste självständigt söka det material vi behöver, är detta en bra övning. En annan sak jag märkte var att kartorna skulle både vara informativa men också sådana som eleverna kunde förstå.

Ali Ylikoski hade skapat utmärkta kartor i sin blogg, som t.o.m. innehöll gränserna för litosfärplattorna. Jag tycker också att stilen som Ylikoski använde för att göra legenden var fin, eftersom legenden inte lades direkt på kartan. Jag bestämde mig för att tillämpa samma idéer i mina egna kartor.

 

 

 

 

 

 

 

 

Bild 1. Alla meteoriter som har hittats i världen, OBS. inte meteoritkratrar (data: Nasa, 2018).

Syftet med kartan på bild 1, var att visa eleverna hur meteoriter har hittats från närmare alla ställen på jorden. Som en lärare kunde jag fråga eleverna varför man inte har hittat meteoriter i Amazonas eller Sibirien, medan man har hittat väldigt många i USA samt Europa. Förklaringen skulle vara att man har inte kunnat forska t.ex. Amazonas lika mycket Europa eller USA, p.g.a. terrängen och nåbarheten. Poängen är att förvisa hur meteoriterna är sporadiskt utspridda och att de inte följer några mönster.

 

 

 

 

 

 

 

 

Bild 2. Karta över jordbävningarna (2,5-6,8 magnitud) som har skett under senaste 30 dagarna (data: USGS, 2022).

Bild 3. Jordbävningar (över 5 magnitud) som har skett under första halvan av 2019  (ECHO, 2019).

Kartorna på bild 2 och 3 visar båda jordbävningar. Bild 2 visar jordbävningar, mellan 2,5 och 6,8 magnitud under en månad, samt gränserna för tektoniska plattorna (. Jag tycker att kartan jag skapade kunde fungera bra som läromedel, eftersom den är tillräckligt lätt att förstå. Kartan visar bra hur jordbävningar sker kring gränserna till tektoniska plattor. Jag tycker att plattgränserna är litet för noggranna på vissa ställen, något som kunde förenklas.

Kartan på bild 3 däremot är mera noggrann, men ändå ganska lätt att förstå. Kartan kunde också användas som undervisningsmaterial, fastän den innehåller litet för mycket information. Kartan innehåller t.ex. data om tsunamier och dödsfall, vilka kunde vara nyttigt för gymnasieundervisning. Man kan se att jordbävningarna sker ungefär på samma ställen på bägge kartorna, med några undantag. Båda två skulle fungera bra som undervisningsmaterial, speciellt den som var skapad av ECHO. Man kunde tillägga saker till min egna karta, såsom platsnamn och information av skador.

 

 

 

 

 

 

 

 

Bild 4. Karta över världens aktiva vulkaner (minst ett utbrott efter år 1964) (data: NOAA, NCEI, 2002).

Bild 5. Världens aktiva vulkaner i Google Earth (data: NOAA, NCEI, 2002).

Bild 4 är en karta som visar världens aktiva vulkaner, samt litosfärplattgränserna. Kartan kan bra kombineras med kartan över jordbävningarna, för att visa eleverna hur plattektoniken hänger ihop med båda två fenomenen. Som lärare kunde man fråga eleverna varför det finns aktiva vulkaner på ställen som inte ligger vid plattgränser (t.ex. Hawaii).

Bild 5 visar samma vulkaner som på bild 4, däremot på Google Earth. Google Earth fungerar bra som läromedel, eftersom vulkanerna visas på ett klot, istället för en karta. På det sättet får eleverna en bättre bild av var vulkanerna finns i verkligheten. Google Earth kunde tillämpas till att visa andra fenomen, såsom sjöar och bergskedjor.

 

Källor:

Ylikoski, A (2022) Alin geoinformatiikkablogi, Kurssikerta 6: Sään ääri-ilmiöitä ja maanjäristyksiä (hämtad 2.3.2022) länk: https://blogs.helsinki.fi/alingeoinformatiikka/

European Civil Protection and Humanitarian Aid Operations (2019) Earthquakes Global Overview, 1 January – 5 June 2019 (hämtad 2.3.2021) Länk: https://reliefweb.int/map/world/earthquakes-global-overview-1-january-5-june-2019-emergency-response-coordination-centre

 

 

Vastaa

Sähköpostiosoitettasi ei julkaista. Pakolliset kentät on merkitty *