Introduktion & QGIS

Föreläsningen

Vi fick en kort introduktion till kursen och gick igenom vad målen för kursen är och hur vi kan uppnå dem. Rätt snabbt efter det satte vi igång med teorin för den gången.
I och med att jag gått MAA-104 – en introduktionskurs för geoinformatik – var det mesta vi gick igenom repetition, men jag tycker ändå det satt bra att gå igenom saker på nytt. I prof. A. Paarlahtis presentation påpekades att platsinformation består av både lägesdata och attributdata. Det första handlar om en plats position och kan anges till exempel med hjälp av koordinater eller geometri, men genom att tillägga attributdata får man en bättre helhet. Det finns olika former av attributdata. Den kan vara individuell (namn), lokaliserande (gatuadress), tidsmässig (byggnadsår) eller beskrivande (skogstyp). Attributdata presenteras ofta i tabellformat där den är indelad i kolumner och rader. Information som kan läsas från platsen, t.ex färg eller annan visuell egenskap, kallas fototeknisk information.

Platsinformation sparas i antingen vektor- eller rasterformat. Vektorformat är baserat på flera lager som gör det att man kan undersöka materialet närmare och fortfarande se det tydligt, medan rasterformat finns på ett och samma lager och syns mer otydligt ju närmare man ser. Det visas i små pixlar (rutor) som innehåller information om just det ställe pixeln representerar. Vektorformat material tar dock mer utrymme än rasterformat vilket kan skapa problem för de som inte har tillräckligt bra utrustning för att hantera det. Rasterformat används inom bland annat flyg- och satellitbilder.

Efter den teoretiska delen fick vi bekanta oss med vår kurskompis på datorn – QGIS.

QGIS

QGIS är ett öppet geoinformationssystem som uppehålls av frivillaga runt om i världen (qgis.0rg, 2018). Jag har läst om QGIS, men aldrig använt det, så det var helt nytt för mig. Kände att det fanns många funktioner att utforska, men konstaterade snabbt att jag inte skulle lära mig dem under den första kursgången. Tror ändå, precis som Elina, att jag har nytta av det jag lärde mig om CorelDraw förra perioden. Så lite blandade känslor kring QGIS, men hoppeligen känns det bättre med tiden.
Efter att vi laddat ner den ZIP-fil från Moodle som innehöll det komprimerade materialet, skulle vi öppna mappen för att nå det material vi behövde för uppgiften. Det bestod av shapefiler med bland annat administrativa gränser till länder runt Östersjön, sjöar, djupkurvor i Östersjön och utsatta punkter för kvävekällor i området. Genom att använda dessa skulle en karta skapas som visade vilka länders kväveutsläpp påverkar Östersjön.

Först lärde vi oss om hur programmet fungerar och gick igenom funktionerna kort, tills vi tillsammans gjorde uppgiften från början så att vi skulle (försöka) lära oss funktionerna i praktiken.
De olika shapefilerna fanns i olika lager och eftersom de presenterats av QGIS i automatiska färger, var de inte så estetiskt som man önskat. Då fick man välja färger för de olika lagren tills de var bättre och tydligare. Själv valde jag en färggrann men tydlig ljusröd färgskala. I efterhand känns den eventuellt lite för färgstark, men tjänar sitt syfte att visa vilka länders utsläpp som bidrar till övergödning av Östersjön genom kväveutsläpp.
Attributdata från en tabell användes för att genom en funktion kunna räkna ut de olika kvävekällornas andel av de totala kväveutsläppen. Först gjorde vi tabellen redigerbar och skapade en ny kolumn dit de nya uträkningarna skulle sättas. Programmet räknade skönt nog själv ut svaret efter att vi skrivit in funktionen. De olika andelarna gjorde att de olika länderna med kväveutsläpp skulle få olika färg enlig hierarkisk ordning. Det land med störst andel (Polen), fick den mörkaste färgen och den ljusaste färgen symboliserade det land med minst andel kväveutsläpp.

Bild 1. Länder, vars kväveutsläpp påverkar Östersjön.

Till sist skapade vi en legend, skala och satte in en nordpil. Innan vi avslutade sparades kartan som ett projekt, där de förändringar jag gjort på shapefilerna fanns registrerade. Kartan sparade jag dessutom som bild i PNG-format och den är bifogad i detta inlägg. Att spara ett arbete enligt projekt-principen blev ännu oklar för mig och hoppas att mitt arbete sparats på något sätt i QGIS…

Jag väntar med spänning på att se vad jag kommer lära mig av kursen. Efter dagens paket är jag övertygad om att den kommer vara intensiv men lärorik 🙂

Försökte efter några dagar återvända till QGIS hemma, men märkte snabbt att jag kom ihåg lite från kursgången och försöker fortfarande idag (tisdag 22.1) kämpa med kommunkartan. Får inte fältkalkylatorn att räkna ut rätt värden så har fastnat där. Jag har i alla fall sett fina exempel, som Emilias och lyckas hoppeligen lika bra med min egen (om jag får den klar………..).

EDIT: Wihuu! Äntligen någon slags koropletkarta över kommunerna i Finland.
Kartan visar hur barn (0-14-åringar) i Finland är utspridda. I södra och mellersta Finland syns det ett större antal än t.ex. i Lappland och i östra Finland. Det beror till en viss del på att det bor färre människor i norr än i söder.

Bild 2. Andelen 0-14-åringar i kommunerna, 2015.

Källor:
QGIS.org, https://qgis.org/en/site/about/index.html, läst 18.1.2019
Huhtinen, Elina: Viikko 1 – QGIS-ja siihen perehtyminen, https://blogs.helsinki.fi/huhelina/2019/01/16/viikko-1-qgis-ja-siihen-perehtyminen/
Ihalainen, Emilia: QGis:in alkeet, https://blogs.helsinki.fi/ihem/2019/01/18/qgisn-alkeet/

3 svar på ”Introduktion & QGIS”

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *