Datakällor & bråkar med QGIS

Föreläsningen

Vår andra kursgång handlade om datakällor och hur man på rätt sätt skulle hantera och söka data. Det påpekades att problemet i dagens läge är snarare att det finns för mycket än för lite data tillägänglig för allmänheten. Det mesta är gratis och öppet, men det finns också material som kan köpas – det garanterar ändå inte att materialet är jättemycket bättre än det som är gratis.

Vi gick ändå ganska kort och koncist igenom teorin innan vi satt igång med QGIS. Det fanns färskt i minnet eftersom jag ännu en halvtimme innan kursen satt hemma och bråkade  med kommunkartan som hörde till förra veckans inlägg (fick som tur hjälp av Johanna och Kia!). Den här gången lärde vi oss att vara mer selektiva med datan vi använde och lärde oss en hel del nya funktioner.
Attributtabellen kändes mer bekant och det flöt på ganska bra, men tycker att det fortfarande blev oklart när man ska spara och stänga och när man bara kan fortsätt på samma projekt. Hoppas jag inte är den enda.. 🙂 I alla fall kom det en hel del ny information och vi jobbade med kommunmaterialet från 2015 som skulle ses på och jämföras i olika projektioner. Förutom att man lärde sig om QGIS, var det också en hel del info om olika projektioner från Wikipedia vilket var jätteintressant.

Den här gången var (tyvärr) ganska matematisk stundvis… Inte min starka sida, men jag klarade mig. Som vanligt, tog det en stund tills jag (läs: internet) kom ihåg hur man räknar ut procent, men det fixade sig.

Producerat material

Den första uppgiften var att genom mätinstrument mäta arean på Suomineitos ”mössa” och mäta det bredaste stället i Finland för att sedan se hur olika projektioner påverkar resultatet (Bild 1).

Bild 1. Områden som mättes (Nyland är utmärkt, men inte uträknat).

I den andra uppgiften skulle man jämföra hur stor procentuell skillnad det var på kommunernas area då man såg på en Lambert-projektion (relativt rätt) och Mercator-projektion (förvränger ju längre mot polerna man går). Jag måste erkänna att jag är osäker på om jag satt funktionen för procenträkningen i rätt ordning, så mina procenter kan vara helt fel, hehe. I allafall ser man på kartan att ju längre mot norr man går, desto större blir skillnaderna på kommunernas areor (Bild 2).

Bild 2. Areaskillnader mellan en Lambert- och Mercatorprojektion i procent

Gjorde ännu en jämförelse mellan Lambert- och Robinson-projektionen och man kan än en gång se hur skillnaden växer ju längre mot nordpolen man ser (Bild 3).

Bild 3. Areaskillnader mellan en Lambert- och en Robinson-projektion visad i ETRS-TM35FIN.

Efter en lång, men lärorik tisdag känns det skönt att få skriva av sig lite.
Ha en bra fortsättning på veckan!

Källor:
Hokkinen, Johanna: Introduction till qgis och producering av egna kartor. https://blogs.helsinki.fi/johhokki/2019/01/22/introduction-till-qgis-och-producering-av-egna-kartor/, läst 22.1.2019
Kautonen, Kia: https://blogs.helsinki.fi/kautkia/
Wikipedia.org: https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_map_projections, läst 22.1.2019

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *