Afrika-övning och översvämningsindex

Föreläsningen

Så gott som genast satt vi igång med QGIS, vilket kändes behövligt. Under föregående vecka hade jag ett love-hate-förhållande med QGIS för att det imellan gick superbra, men imellan så kom jag ingenstans och satt bara och klickade som en galning på alla knappar för att hitta rätta funktioner. Det positiva var ändå jag lärde mig vissa saker utantill för att jag måste göra om dem så många gånger…

Den här veckans kursövning gick i alla fall ut på att fortsättningsvis lära oss att hantera olika data och nu också sätta ihop dem till en och samma. Vi arbetade med en karta över Afrika där attributtabellen skulle städas upp och olika polygoner skulle sammanföras. Som tidigare gick det ganska bra att apa Arttu som en robot, men på något sätt tror jag att en del också fastnade.
Förutom shapefiler med konflikt- och oljeborrningsområden och diamantgruvor , fick vi också en Excel-tabell över internetanvändare som exporterades till en csv-fil för att  kunna utnyttjas i QGIS. I det här skede förstod jag i praktiken hur det fungerar med en gemensam faktor mellan data som ska sammanföras (vi lärde oss det här i MAA-104) och i detta fall kunde man se att namnkolumnerna kunde fungera som den faktorn.
När all information var presenterad på karta, kunde man analysera den. Precis som Saaga, tror jag att man kan se sambandet mellan konflikter och mängden internetanvändare genom analysering och dessutom se områdets utveckling i förhållande till konflikterna. Det finns antagligen också ett samband mellan diamantgruvorna eller oljeborrningarna och konflikterna eftersom både diamanter och olja är eftertraktade varor runt om i världen. Diamanterna fungerar dessutom som ett finansieringssätt för både arméer och rebellorganisationer i Afrika och på det här sättet bidrar de till att konflikterna i Afrika fortsätter (Britannica, 2011).
Övningen gick helt okej, mot slutet kändes den lite mer oklar men över lag hängde jag med. Annat kan man säga om vår självständiga övning…

Producerat material

Som tur gjorde jag och Tuuli tillsammans den självständiga uppgiften där vi skulle använda material över Finland. Vi skulle genom att sammanföra data producera en karta där vi hade räknat ut ett översvämningsindex för sjöarna i Finland. Med hjälp av hög- och lågvattenföringen kunde vi räkna ut den data som fattades och sedan sammanföra dem så de kunde visualiseras.
Uppgiften kändes ganska invecklad och det mesta måste jag be Tuuli förklara för att jag tyckte det verka så oklart. Till sist (efter att QGIS kraschat ett antal gånger) fick vi ändå producerat det vi skulle (Bild 1), men precis som Amelia och Kirsi, kändes det som att kartan inte blev så visuellt bra trots att man försökte pröva många olika färgkombinationer. Kan ha berott på att strandlinjematerialet inte skilde sig från havet, så bakgrunden blev mer bara som en enda råddig färgklimp som inte kunde vara för svag eller för stark. Jag tycker alltid att det bästa med uppgifterna är att få välja färger till kartorna, men den här gången kändes det mer som en börda.

Bild 1. Översvämningskänsliga områden i Finland. Staplarna visar sjöprocenten.

Eftersom det kändes så osäkert den här gången, tänker jag försöka självständigt göra båda uppgifterna pånytt med hjälp av våra instruktioner för att se ifall det går bättre den här gången. Jag känner ändå att det ibland också känns svårare för att min QGIS hemma skiljer sig från den på universitets dator och då blir det ännu mer oklart. Ska ändå ge det en chans!

Källor:
Encyclopedia Britannica; Blood diamond. https://www.britannica.com/topic/blood-diamond, läst 1.2.2019.
Laapotti, Saaga: Kovaa hermojen koettelua. https://blogs.helsinki.fi/saagalaa/2019/01/30/kovaa-hermojen-koettelua/, läst 1.2.2019
Cardwell, Amelia: Viikko 3: Tulvaindeksejä, järvisyysprosentteja sekä pettyminen teemakarttaan. https://blogs.helsinki.fi/amca/2019/01/30/viikko-3-valuma/, läst 1.2.2019
Ylinen, Kirsi: Sinä lähdet ja tulvii Pohjanmaa. https://blogs.helsinki.fi/yxkirsi/2019/01/30/sina-lahdet-ja-tulvii-pohjanmaa/, läst 1.2.2019

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *