Sista kursgången

Förhandsgjort arbete

Kursens sista och överlägset mest skrämmande test var att göra en karta på egen hand med material och data som samlats.
Hade verkligen svårt att bestämma mig för vilket material jag skulle ladda ner för att kunna producera en karta på egen hand. I ett skede lutade det åt luftkvaliteten i metropoler i USA och jag laddade till och med ner de (superstora) .csv-filer som kunde ha hjälpt mig, men märkte snabbt att de var för svåra att tolka.
Mitt andra alternativ var att se hur utbildningssiffrorna skiljer sig i delstater på olika håll i USA. Jag markerade till och med ut California, New York, North Dakota och Texas för att välja de största städerna inom dem och jämföra mina resultat sinsemellan. Det här visade sig också gå över mina kunskaper och jag tvingades inse fakta – USA var för svårt.
Så jag fortsatte söka och efter en stund slog det mig att jag kanske på något sett kunde hitta data inom ett ämne som intresserar mig. Då valde jag att se på hur olika sjukdomar är utspridna i Afrika för tillfället. Om det här finns det en hel del information på internet, bland annat Unicef och WHO hade bra information. Det svåra var ändå att hitta precis det jag behövde (något som inte är lätt i den oändliga öppna information på internet). TIll sist fick jag fram data och kunde ladda ner det jag ville i .csv-format. Kartan över Afrika hade jag från kursgång 3, så den passade superbra till dagens uppgift.
Jag har under veckoslutet jobbat mycket med QGIS och faktiskt tyckt om det, bortsett från gångerna när programmet craschade för tionde gången.
Tabellerna gav mig ändå lite problem då den .csv-tabell jag laddat ner inte ville formateras rätt så jag kunde genom Join-funktionen sammanföra den information till Afrika-kartan. Tack vare internet och Arttu lyckades jag ändå fixa det och fick gjort en karta över malariautspridningen i Afrika.

Producerat material

Bild 1. Malariaspridningen i Afrika år 2017. (WHO, 2017)

Malariasjukdomen sprids av myggor i tropiska och subtropiska områden och leder ofta i afrikanska länder till döden. Läget har dock blivit bättre tack vare myggnät, bättre behandling och statistik över områden där sjukdomen förekommer (Folkhälsomyndigheten, 2018). Kartan visar tydligt att Burkina Faso, Nigeria och Uganda har stora antal drabbade invånare. (Bild 1).

Bild 2. HIV-smittade i medeltal per land i Afrika 2017. (WHO, 2017)

En annan vanlig, och tyvärr också dödlig, sjukdom i Afrika är HIV som förorsakar nedsatt immunförsvar och sprids t.ex. via oskyddat samlag eller via kontakt med en smittad persons blod (THL, 2016).
På kartan syns att en stor del av Afrika är drabbat av HIV och speciellt i Sydafrika och t.ex. Nigeria kan man se ett högre medeltal (Bild 2). Siffrorna är alltså bara medeltal räknade för varje land och är därför så avrundade.

Bild 3. Dödsfall på grund av kolera 2016. (WHO, 2016)

Den sista sjukdomen jag valde var kolera. Det är en mycket smittsam magtarmssjukdom som förorsakas av en bakterie. Diarré och kräkningar förorsakar farlig vätskebrist som, speciellt för barn, kan leda till döden på grund av bristfällig behandling (Läkare utan gränser, 2018). Kolerautbrott blir dessutom ofta epidemier som sprids speciellt efter katastrofer som skett i områden där hygienförhållandena är dåliga.
På kartan (Bild 3) syns att Somalia, Sydsudan, Kenya och Nigeria haft de flesta dödsfall på grund av kolera. Över lag har koleradödsfallen år 2015 varit ganska koncentrerat  till mellersta Afrika.

Bild 4. Procentandel av invånare med möjlighet till handtvätt i sitt hem år 2015. (WHO, 2015)

Jag hittade intressant data över hur många invånare procentuellt har möjlighet att tvätta händerna hemma (från 2015) och då man jämför de båda kartorna kan man se att procenterna är låga i centrala Afrika som t.ex. i Etiopien (1%). Det förvånade mig att över 50% på Madagascar har tillgång till bas handhygien. Dessutom kan man konstatera att procenterna varierar över hela kontinenten, då Egypten, Algeriet och Tunisien har procenter över 80. Det beror i och för sig antagligen på deras läge närmare Europa och Mellanöstern där förhållanden är bättre och de påverkas av dem.

På kartorna  saknas enstaka länders data då jag antingen missat dem när jag filtrerat data eller så saknas data för just det landet.

Slutsatser om kursen

Den här kursen har varit en av de mest intensiva och krävande, men samtidigt en av de mest lärorika. Jag tycker att det vi lärt oss verkligen är sådant man har nytta av i framtiden och hoppas på att jag kommer kunna uppehålla mina nyinlärda kunskaper med hjälp av QGIS på min egen dator. Knappast kommer jag sitta på min lediga tid och fixa karta efter karta, men ibland kan det vara roligt och kanske till och med aningen avkopplande(???) att bara koncentrera sig på en och samma sak. Plus att det känns roligt att kunna något som antagligen ingen av mina icke-geografiska kompisar kan 😉

Källor:
GHO (2017), http://apps.who.int/gho/data/node.main.A1364?lang=en läst 26.2.2019
GHO (2017), http://apps.who.int/gho/data/node.main.620?lang=en läst 26.2.2019
GHO (2016), http://apps.who.int/gho/data/node.main.176?lang=en läst 26.2.2019
GHO (2015), http://apps.who.int/gho/data/view.main.WSHHYGIENEv?lang=en läst 26.2.2019
Folkhälsomyndigheten (2018), https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/malaria/ läst 26.2.2019
THL (2016), https://thl.fi/sv/web/infektionssjukdomar/sjukdomar-och-mikrober/virussjukdomar/hiv läst 26.2.2019
Läkare utan gränser (2018), https://lakareutangranser.se/vart-arbete/arbetsomraden/kolera läst 26.2.2019

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *