Fall down 7 times, stand up 8

Precis liksom rubriken lyder kändes det efter att jag fått alla uppgifter tillhörande kursgång 5 gjorda. Dock skulle det vara närmare sanningen att skriva “fall down 15 times, stand up 16” för QGIS crashade garanterat minst 15 gånger på vägen vilket gjorde alltihop ännu segare. Utförandet av dessa mer eller mindre individuella uppgifterna gick alltså inte helt smärtfritt, men de blev gjorda efter X antal timmar. Redan i det här skedet vill jag rikta ett ENORMT tack till Johanna, räddaren i nöden, och många andra kurskamrater som satt och bankade huvudet i datorskärmen under dessa timmar.

Ännu tillbaka till Johanna vars förtjänst det är att de sista uppgifterna blev gjorda för mig och Eveliina, som tappert gör uppgifterna tillsammans för att stöda varandra (och så är det roligare så också). Johanna hjälpte gång på gång och förklarade sakerna väldigt bra. Många gånger var det sådant som jag själv inte skulle ha kommit på, så antingen har hon själv lagt sig in väldigt bra i programmet eller så är hon en QGIS-guru. Det gläder mig i alla fall att läsa att Johanna ändå tyckte att det var lärorikt att hjälpa oss andra, win-win.

När det kommer till hur jag själv upplever att jag behärskar QGIS och tillhörande funktioner är det en del funktioner som jag känner att går smidigare än andra. Att behandla data i attributtabellen och skapa nya kolumner och använda field calculator går ganska långt på rutin vid det här laget. Att välja viss data och av dem skapa nya lager går också helt bra. Det som tar längst tid är ofta att lägga sig in i uppgiften och klura ut hur man skall gå till väga för att få fram rätt svar, och vet man inte det är det väldigt frustrerande. Några gånger gjorde jag även vissa kalkyleringar i onödan fast man direkt skulle ha kunnat läsa dem ur statistik panelen. Så vissa gånger gör man det onödigt svårt för sig…
Under den här kursgången blev funktionen Spatial Query mer logisk för min del, och jag tror det beror på att det blev mer konkret eftersom vi själva i vissa övningar gjorde en buffer och sedan använde oss av den.
Att göra en buffer möjliggör att närma sig och kontrollera information som ligger inom ett visst område. Ett exempel syns i bild 1 som hör till en av uppgifterna vi gjorde varifrån man med hjälp av buffer kan granska hur många det bor inom en radie på 500 meter från en tågstation. Det här kan också tillämpas bland annat inom kartering och räkning av arter och man vill gruppera dem enligt hur nära/långt ifrån någonting de är belägna. Buffer kan också användas vid t.ex. områdesplanering då man vet hur långt bebyggelsen måste vara ifrån ett naturskyddsområde exempelvis.

Bild 1. Invånare (med gult) som bor inom en viss radie från en tågstation.

Att använda funktionen Select features by value är en smidig funktion som under arbetandet med uppgifterna kom till nytta och det blev lättare att hantera. Jag känner precis som Sini, att till viss grad tycker man att man behärskar dessa olika funktioner men sen glömmer man ibland att de finns och i vilka fall man ska använda dem. Och det är här som jag tror att skon klämmer som mest; man har inte 100% koll på vilka funktioner man har till förfogande när programmet ännu är så pass obekant.

Nedan i tabellerna 1,2 och 3 syns de svar på uppgifterna som vi skulle lösa efter den femte kursgången.

Tabell 1. Invånarantal och procentuella andelar gällande olika faktorer.

Tabell 2.  Uppgifter om invånare och tätorter i huvudstadsregionen.

Tabell 3. Uppgifter om simbassänger och bastun i huvudstadsregionen.

I bild 2 ser man de områden som har flest simbassänger i huvudstadsregionen både i form av en färgskala och i form av diagram. Jag försökte flera gånger ändra avståndet mellan värdet (siffran) på kartan och stapeln men trots det kom aldrig siffran med på kartan när jag öppnade print composern. Utifrån bilden kan man ändå konstatera att det finns rätt så litet av simbassängerna i stadskärnan, och det beror säkert delvis på brist på utrymme. De områden där det finns mest av simbassängerna är de områden som har mera egnahemshus och där andelen förmögna också är relativt stor.

Bild 2. Utbredningen av simbassänger och dess antal i huvudstadsregionen.

Användningen av QGIS erbjuder en stor mängd funktioner vid analys av data som kan kopplas till en plats. Har man en bra bottenkarta och data som man får att passa ihop genom lämpliga koordinatsystem finns det säkert oändligt med funktioner och analyser som kan genomföras. Det som jag dock själv märkt, en mindre trevlig erfarenhet, är att för stora filer och material har QGIS tungt att genomföra och då växer också risken att programmet crashar. Och för att man skall kunna införa viss data till programmet bör det vara i rätt sorts filformat, och här går vi långt över mitt förstånd, så det här har jag bara apat efter anvisningarna utan att förstå vad ett filformat egentligen lägger för gränser.

Ibland visste jag inte om jag skulle skratta eller gråta när QGIS vägrade samarbeta, så i alla fall kan man konstatera att QGIS också väcker blandade känslor inom en när man jobbar med det. Men lyckan när man får någonting att fungera rätt, den ska man ta vara på!

/Johanna

 

Källor:

Ahtinen, S-M. 2019. Kurssikerta 5 – Ongelman ratkaisua. (Läst 20.2.2019)
URL: https://blogs.helsinki.fi/ahtisini/

Lehtinen, J. 2019. Itsenäistä säheltämistä. (Läst 20.2.2019)
URL: https://blogs.helsinki.fi/johanleh/

Tammisto, E. 2019. Kurssikerta 5: Bufferointia ja analyysejä(Läst 20.2.2019)
URL: https://blogs.helsinki.fi/tammieve/

One Reply to “Fall down 7 times, stand up 8”

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *