Kursgång 1: Introduction till QGIS och producering av egna kartor

I geoinformatiikan menetelmät kursen använder vi oss av programmet QGIS, ett GIS program som är gratis för alla att använda. Jag har använt QGIS under en kurs i gymnasiet, och minns att den samtidigt var den jobbigaste samt mest givande geografikursen dittills. Jag hade lust att ge upp varje gång jag försökte få något att fungera, men efter kursen kändes det som om jag kunde göra vad som helst med programmet.  

Jag hade hoppats på att jag skulle minnas hur man använder programmet, men största delen hade jag nog glömt. Första kursgången gick ändå ganska smidigt när vi fick klara instruktioner av läraren och hade möjlighet att få hjälp när vi stötte på problem, så som också Vilma Pylkkö konstaterade i sin blogg. Resultatet efter lektionen var en koropletkarta över länder som har kväveutsläpp i Östersjön. Kartan syns här under. 

 

Färgskalan och indelningen av värdena i olika klasser blev i min åsikt lyckad, eftersom man klart kan se skillnaderna mellan länderna. En sak jag kunde ha förbättrat med resten av kartan, skulle ha varit att ge djupkurvorna mer färg, och kanske placerat deras förklaring i legenden efter kväveutsläppens förklaring, eftersom det ju är dem kartan fokuserar på. Emilia Ihalainens kartas djupkurvor syntes klart och resten av kartkomponenterna var också fint placerade, så att kartan bildade en fin kvadratisk helhet, utan överlopps utrymme på ena sidan. 

Efter lektionen trodde jag att jag skulle minnas största delen av vad vi hade lärt oss, men när jag några dagar senare skulle göra veckans hemuppgift, förstod jag att jag minsann skulle behöva instruktionerna som fanns på moodle. Som uppgift hade vi att göra en koropletkarta med ett tema som vi själv valde av den statistik som vi hade till förfogande. Jag valde att göra en karta över arbetslöshetsgraden kommunvis i Finland. Den kartan kan man se här under. 

 

Jag hade problem med att hitta var man väljer vilken data man vill att skall synas, eftersom det steget inte stod i instruktionerna. På grund av mina svårigheter läste jag noggrant igenom resten av instruktionerna flera gånger letandes efter lösningen på mitt problem, så nu borde jag åtminstone kunna allt som vi lärde oss på lektionen, och jag bekantade mig också med QGIS olika verktyg bättre. 

Från kartan kan man tolka att arbetslösheten är som störst i norr och öst, alldeles som Riikka Matikainen också har kunnat läsa av sin karta om samma tema. I valet av klasser märkte jag att de flesta indelningarna som QGIS färdigt föreslår inte alls skulle ha fungerat för detta material, eftersom de fick resultatet att se ut som om Finland inte alls skulle lida av arbetslöshet, eller att alla kommuner skulle ha en väldigt hög procent. Det fick mig ännu bättre att förstå hur olika samma material kan se ut beroende på indelningen i klasser. 

Som en sammanfattning kan jag alltså konstatera att för att bemästra QGIS måste man öva sig och använda programmet tillräckligt så att det sitter i ryggmärgen. När man lär sig programmet och orkar spendera tillräckligt med tid på det kan man skapa väldigt lyckade kartor som ser precis ut som man önskar.

Join the Conversation

1 Comment

Leave a comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *