Den sjätte kursgångens tema var att överföra punktdata från cvs-filer till QGIS. Jag missade faktiskt kursgången, och gjorde uppgifterna självständigt, vilket betyder att jag inte gjorde den första delen av lektionen, nämligen att samla data med Epicollect-applikationen för att göra en karta över hur olika områden i Helsingfors upplevs. Jag läste ändå andras bloggar som deltog på kursgången, och kan konstatera bland annat av bild 1 på Susanna Kukkavuoris blogg, att området bakom Arabias köpcentrum upplevs som det mest otrygga, medan kampusområdet upplevs som ett väldigt tryggt område. Jag undrar om det nyliga mordet i Arabiastranden (Siironen & Myllyoja, 2018) som fått mycket publicitet har påverkat uppfattnigen om området. Speciellt för människor som inte haft en klar bild om området kan denna nyhet starkt forma sinnebilden. Kursdeltagarna använde sig också av interpolering, som skulle hjälpa till att analysera bristfälligt material. Interpolering går ut på att datorn räknar ut möjliga värden för områden mellan två punkter, så att det inte finns tomma områden.
Som den självständiga delen av kursgången hade vi som uppgift att göra tre kartor av ett av tre valbara teman. Jag valde att göra kartor över jordbävningar och vulkaner. Jag skapade kartorna genom att samla materialet till dem från nätet och förde det till excel var jag ändrade datat till en csv-fil så att det gick att öppna i QGIS. När jag första gången öppnade csv-filen i QGIS hade det hänt något fel då inga av punkterna träffade min bottenkarta. Efter att ha undersökt problemet märkte jag att excel hade multiplicerat mina longitud värden med tio, vilket betydde att alla koordinater var fel. Men efter att ha fixat detta problem fungerade allt smidigt. Jag letade upp från nätet litosfärplattornas gränser som jag tillade till kartorna, för att lättare visualisera korrelationen mellan gränserna och vulkanernas och jordbävningarnas läge. På bild 1 och 2 ser man mina kartor på jordbävningar med magnituden 8 och uppåt, och 7 och uppåt från 1980 till 2012. Som läromaterial tycker jag att kartorna skulle vara ganska bra, även om ett storskaligare karta skulle ha visat datat tydligare eftersom en så stor del av jordbävningarna nu placeras på varandra. För dessa kartor är det inte heller nödvändigt att ha en så beskrivande bakgrundskarta, utan landområdena kunde ha presenterats enfärgat, likaså havsområden, så som till exempel Edvin Väänänen har valt att göra på bild 2. På hans karta kan man skilja punkterna från bakgrunden bättre än på mina kartor.
På bild 3 och 4 är en karta över världens vulkaner och en karta över jordbävningar med magnituden 7 eller mera och vulkanernas läge. Kartan på bild 4 är ganska fullproppad, vilket kan försvåra dess läsning, ett bättre alternativ skulle också här ha varit att att begränsa materialet som undersöks mer och att fokusera på ett mindre område. Annars tycker jag att den ger en bra helhetsbild över vulkaners och jordbävningars korrelation i läge. Det är dock synd att eldringen runt Stilla Havet blev delat på olika sidor av kartan. Oula Inkeröinen löste det problemet genom att redigera kartan i CorelDraw, resultatet blev väldigt snyggt.
Det nyttigaste med denna kursgång var nog att lära mig att ändra excel filer så att de fungerar i csv format, eftersom jag troligen kommer att behöva den kunskapen med den sista kursgångens uppgift.
Källor:
Inkeröinen, O. (2019). Maastohommista maanjäristyksiin. Hämtad 22.3.2019 från https://blogs.helsinki.fi/inkeroul/
Kukkavuori, S. (2019). Paikkatiedon luomisesta ja hyödyntämisestä. Hämtad 22.3.2019 från https://blogs.helsinki.fi/kukkasus/
Väänänen, E. (2019). Kurssikerta 6: Hasardikarttoja. Hämtad 22.3.2019 från https://blogs.helsinki.fi/edvaanan/
Siironen, S. & Myllyoja, M. (2018, 25 december). Alakouluikäisen pojan epäilty murha järkyttää Helsingin Arabianrannassa – “Tässäkö tämä meidän pieni lintukoto nyt sitten on?”. Yle. Hämtad från https://yle.fi/uutiset/3-10571133