Den första kursveckan

Kort beskrivning

Under den första kursveckan lagade vi två kartor. En gjorde vi tillsammans under föreläsningen och den andra gjorde man självständigt på egen tid. Den karta som vi gjorde gemensamt visualiserar länders relativa utsläpp av kväve i Östersjön (Bild 1). Medan den andra, som jag gjort självständigt, i sin tur visualiserar invånarnas valdeltagande i kommunvalet 2017 för varje kommun i Finland (Bild 2).

Svårigheter/Vad jag lade märke till

Under föreläsningen verkade allt relativt simpelt och logiskt på grund av att man kunde se på och följa med varenda steg. Men när man sedan försökte göra den egna kartan, samt modifiera den man gjort under zoom-mötet kände man sig, till en början, lite borta. Man visste vad man kunde göra (alltså vad vi redan gjort) men kom inte riktigt ihåg hur, och var, man gjorde allt. Det som jag tyckte var rätt så svårt var att bestämma sig för vilka färger, och färgkombinationer, man skulle använda sig av. Antingen tyckte man att två olika objekt (på kartan) hade alldeles för likadana färger eller så passade inte färgen med vad den skulle representera. I bild ett var det i huvudsak  färgen på HELCOM-havsområdet, de olika sjöarna i området, djupkurvorna, men också färgen och storleken på linjerna som skiljer alla polygoner.

I samband med den andra kartan hade jag inte några problem med färggivningen och inte heller med att fixa legend, måttstock eller norrpil. Dock ville jag leta efter statistik som inte redan fanns i materialet. I och med att det snart är kommunalval tänkte jag att det kunde vara intressant att se på valdeltagandet i det senaste kommunalvalet (2017). På Statistikcentralen hittade jag också denna information. Det svåra, och något som tog en evighet, vara att föra samman de två tabellerna. Vi hade inte fått några instruktioner om det förutom att vi skulle använda Join-funktionen. Jag satte en bra stund och försökte få det att fungera innan jag kom på att man kunde använda sig av internet för att hitta hjälp. Med hjälp av ett inlägg av Ujaval Gandhi lyckades jag efter några timmar kombinera tabellerna. Ett annat problem som också uppstod i samband med kombinationen, och drog ut på tiden, var att Statistikcentralen och datan vi hade fått hade lite olika namn på några kommuner. De två jag lade märke till var S.t Michel och S:t Karins, där namnen inte hade kolon i Statistikcentralens data. Det gjorde att valdeltagandet för de kommunerna inte kombinerades. Då fick jag göra om allt på nytt och använda mig av de finska namnen. Som man kan se på bild 2 finns det ändå några kommuner som inte har data (gråa), men det tar jag upp om i tolkningen.

Vad jag lärde mig

Vad lärde jag mig då? Eller vad tycker jag att jag behärskar? En sak jag lärde mig i samband med mina problem gällande Join-funktionen, var att man med hjälp av en csvt-fil kan bestämma vilka kolumner i en tabell, i csv-format, som ska tolkas som text eller decimal. Så nu tror jag att jag skulle kunna kombinera två tabeller. QGIS var annars ett helt nytt program så allt som jag tagit del av hittills är nya saker som jag lärt mig. Bland annat att designa hur kartan ska se ut, att välja vad som syns, och att göra om den till en koropletkarta. Överlag tror jag att jag kunde producera en karta, där materialet är färdigt givet. Alltså så som vi fick materialet för båda uppgifterna. Något som man kunde lära sig vidare är bland annat att helt utan givet material lyckas producera en karta. Att leta reda på data och kombinera data för att få liknande fullständiga projekt som kan öppnas i QGIS. Det vill säga så det finns någon form av kartgrund, koordinater och information för områdena.

Tolkning av kartorna

Vad gäller kartan över kväveutsläpp i Östersjön (bild 1) så ser den ut som vilken karta som helst. Jag anser att den är rätt så lätt läst. Lite bättre kunde den möjligtvis varit med namn för åtminstone HELCOM-länderna. Annars anser jag att den gråa färgen på de länder som kartan (datan) inte angår förtydligar läget på området. Jämfört med om man lämnat dem som vita. Vad man kan tyda ur kartan är att Polen har de största kväveutsläppen, dock skulle kartan inte vara så bra för hållbarhetsanalys eftersom man inte kan tyda hur mycket kväveutsläpp som Östersjön utsätts för. Det enda man kunde säga är att Polen behöver ta i med mest drastiska åtgärder.

Vad gäller kartan över valdeltagandet (bild 2) fungerar den rätt så bra för vad den avbildar. Man ser i vilka kommuner valdeltagandet är som högst och var i landet engagemanget är lägst. Vad man ser är att valdeltagandet överlag är högre i de västra delarna av Finland. Dock för en ovetande om vad som är högt eller lågt valdeltagande får man inte särskilt mycket information. Möjligtvis vad som är höga siffror i Finland. Skulle man istället kombinera Finlands karta med resten av Norden kunde Finlands färger bli betydligt ljusare (Ekman, 2018). Vad man också kan se i den andra bilden är vissa kommuner med grå färg. Jag vet inte med full säkerhet varför de är gråa men jag har några gissningar. Kommungrunden för kartan var från 2015 medan kommunalvalet var 2017. Därför kunde några kommuner ”försvunnit” genom kommunfusioner. En annan orsak kunde vara ifall antalet röster (eller invånare) i en kommun (till exempel på Åland) var lågt, så för att upprätthålla anonymiteten valde man att inte publicera valdeltagandet. Något som i alla fall gjorts i samband med rutdata i rutor med låga invånartal.

Efter att jag läst Ella Kimaris kritik över sina egna kartor insåg jag också att jag inte nämnt undersökningsområdet (Finland) i samband med den andra bilden, vilket är något som ska förklaras i bildtexten (Vad, Var, När). Jag såg också att jag inte satt i källan för statistiken i bildtexten, men i och med att jag nämnt om varifrån jag fått informationen var inte det lika kritiskt.

Källor:

• Statistikcentralen (2017). 5.1 Kommunalvalet 2017, uppgifter om röstning.Hämtad från hemsidan: http://stat.fi/index_sv.html
• Gandhi, U. Performing Table Joins. Hämtad januari den 25, 2021, från https://www.qgistutorials.com/en/docs/performing_table_joins.html
• Ekman, J. (2018, september 12). Varför röstar finländare mindre flitigt än sina nordiska grannar? – “Vi litar på att vår Lipponen ska styra skutan i rätt riktning”. Svenska Yle. Hämtad från https://svenska.yle.fi/artikel/2018/09/12/varfor-rostar-finlandare-mindre-flitigt-an-sina-nordiska-grannar-vi-litar-pa-att
• Kimari, E. (2021, 28 januari). Kolmas kerta toden sanoo. Hämtad från: https://blogs.helsinki.fi/kimariel/ (12.2.2021).