Categories
Geoinformatiikan menetelmät

De självständiga uppgifterna

Till den här veckans uppgifter hörde en del självständiga uppgifter. Alltså vi fick uppgifter där vi hade material och frågor tillhörande materialet. Hur vi kom fram till våra svar var själva uppgiften. Vi skulle på egenhand fundera ut hur man med hjälp av QGIS kan besvara frågor och analysera material.

Uppgifterna

Till den här veckans uppgifter hörde också en del repetition och självreflektion, genom att man fick se vad man kunde. Jag hade inte problem gällande att jag inte visste vad jag skulle göra. Utan en hel del av uppgifterna gjorde jag med funktioner för att välja objekt inom ett material. Oberoende om det då var med free-hand, expression, location verktyget så tyckte jag att det gick riktigt bra. Jag har dock tolkat uppgifterna och känner att jag borde förklara mina tankar så man förstår hur jag kommit fram till mina resultat.

Till först vet jag inte hur andra ritade sina banor för flygplatserna, jag valde att rita dem med polygon och sedan laga en buffert runt dem, vilket kunde ge varierande resultat baserat på hur man ritat dem. Och beroende på hur många segment man använde sig av för bufferten, vilket är fallet i en hel del av uppgifterna, så kunde de valda objekten variera. Jag använde mig av 5 (det automatiska) segment i samband med flygplatserna, medan för stationerna använde jag mig av 360. Jag testade på uppgiften för stationer att ha olika antal segment och såg att med färre antal segment kunde vissa bostäder exkluderas.

Jag kom också på att jag gjort ett fel i samband med 65 dB bullerzon-uppgiften. Jag hade nämligen analyserat alla byggnader som låg inom 65dB zonen, medan gällde de byggnader som låg inom ett två kilometers avstånd från flygbanan (och i 65dB-zonen). Därför hamnade jag att göra om den hela och fick en lägre andel.

Vad gäller undantagsriktningen över Dickursby så tänker jag inte påstå att jag vet något om Dickursby. Därför såg jag på gränser på Vanda kartservice och valde att undersöka alla de bostäder i Stordistriktet Dickursby som skulle utsättas för åtminstone 60 dB buller. Lite lättare kunde man antagligen gjort det för sig själv genom att leta efter ett material var gränserna fanns. Det vill säga så jag inte manuellt med free-hand verktyget valde de bostäder som hörde till Dickursby stordistrikt. Överlag var det den sista uppgiften för Helsingfors-Vanda flygplats som jag hade flest problem med. Jag är inte helt säker om jag gjorde rätt. För att skapa buffertzonen förlängde jag flygbanan med en 6 kilometer lång linje och skapade en buffert (på 1km) för den. Med den bufferten valde jag sedan att välja alla de bostäder som överlappade. Och med statistik verktyget kunde jag då se hur många som bodde där.
I den andra självständiga uppgiften behövde jag kolla upp vad som hör till skolåldern (på wikipedia gavs 7-16). Men för att motsäga dessa regler så använde jag ett annat tillvägagångssätt i uppgift 3. Här, för enkelhetens skull, antog jag att datan gällde för ett årsskifte. Alltså så att alla som är födda samma år är lika gamla. Så för skolåldrar använde jag mig då av åldrarna 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14 och 15 (eftersom 16-åringarna då redan gått ut grundskolan och 6-åringar börjar det kommande året).

Mina resultat för de utförda uppgifterna kan man se i tabellerna. Dessutom hörde det till uppgiften (4:e) om simbassänger och bastur att skapa en karta som visualiserade de simbassäng-rikaste delområdena i huvudstadsregionen. Så i samband med det fick jag fräscha upp minnet över hur man gör stapeldiagram och koropletkartor. Dock gav uppgiften inte mig några större problem, så efter lite trial-and-error så fick jag en karta som går att tolka.

Bild 1. Antalet simbassänger i huvudstadsregionen per stadsdel.

Som man ser, och som jag skrev så är Laauttasaari området det med mest simbassänger. Jag valde också att bara inkludera de områden som hade simbassänger i koropletkaratan för annars ville den bara koppla noll med en. Så för att den skulle bli lättare att förstå kopierade jag lagret och satte det under. Man kan överlag se att de flesta bassänger befinner sig nästan i en ring runt Helsingfors centrum. Problemet är kanske att man inte ser vilka områden det är frågan om, men med texter för varenda så skulle kartan blivit svår att tyda.

Jag anser att jag ganska bra klarade av att välja objekt på olika sätt och att med de valda objekten analysera. Skapandet och analys med hjälp av buffert tyckte jag också gick väldigt smidigt och näst intill smärtfritt. Till det behändigaste verktyget den här veckan vill jag nominera statistik-panelen, med vilken man kan se statistik för de valda objekten samt för hela det ursprungliga materialet. Slutligen tyckte jag att den här veckans uppgifter var en rolig variation och intressanta, för man fick implementera lite matematik (genom att räkna andelar) och annars behandla siffror, vilket är något jag gillar (hoppas då att jag inte gjort några slarvfel bara).

Här i slutet vill jag också hänvisa till Roni Kurvinens blogg, från vilken jag tog iden om att ha en annorlunda mall på den korta beskrivningen.

Tabeller

Källor

Kurvinen, R. (2021, februari 12). Neljäs kurssikerta 12.2.2021. Hämtad från: https://blogs.helsinki.fi/ronikurv/ (25.2.2021).

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *