Denna vecka gick vi djupare in i hur man kan undersöka data i QGIS. Vi testade att jämföra data med varandra, lägga till data från ett excel-dokument och använda det med data från en annan fil.
Under kursgången övade vi statistik och korrelation genom en Afrika-uppgift, där vi tittade på statistik kring konflikter, diamantfynd och olja. Jag håller med Wirén (2024) om att denna uppgift gav en bra grund för hur man utför dessa uppgifter på programmet. Det var även en intressant uppgift, främst genom att studera sambanden för att se varför konflikter uppstod, men gav även insikt i att specifik statistik inte kan förklara alla samband. Exempelvis att olje- och diamantfynd möjligtvis kunde vara en bakgrund till länder med många konflikter, men det fanns ändå länder med mycket konflikter utan större fynd.
Det var ganska svårt, men visade att mycket av arbetet med data i QGIS kräver väldig noggranhet. Om man gör ett minsta lilla fel så kan man inte använda data. Som tur finns det vägar runt det. Jag omvandlade till exempel inte textdata till nummerdata, vilket gjorde att jag inte kunde visualisera datat ordentligt först, men det visade sig att man kunde använda ett kommando för att omvandla det. Tyvärr kraschade mitt QGIS varje gång jag försökte omvandla det, så jag behövde börja om från början med delar av denna uppgift hursomhelst.
Bild 1. Översvämningsområden
Uppgiften var att undersöka översvämningsområden i Finland, samt se hur stor del är “järvisyys” och hur stor del “maa-ala”, vilket visas på pie charts på bilden ovan. Ett någorlunda förutsett problem var att som huvudsakligen svenskspråkig är det ofta svårt att hänga med dels exakt vad det är vi undersöker, men även i att förstå instruktionerna precis, vilket ofta utgör ett hinder i finslipningen.
Det känns däremot som att man sakta men säkert börjar bli lite mera säker på att använda QGIS och jag börjar komma ihåg mera och mera kommandon som vi gått igenom, vilket är roligt.
Wirén, Greta. (2024) Gwiren blogg. https://blogs.helsinki.fi/gwiren/