Kurstillfälle 1

GIS-datainsamling, -analys och kartografi-kursen inleddes med en snabb genomgång av allt som kommer göras under kursen. Dessutom repeterade vi skillnaden mellan geografisk information i vektor- och rasterformat.

När det var gjort gick vi rätt så grundligt igenom programmet Mapinfos basfunktioner. Mapinfo används i huvudsak till att visualisera, analysera, editera och presentera geografisk information. Med uttrycket geografisk information menas all information, oberoende vad för funktion eller fenomen den beskriver, som innehåller en hänvisning till en specifik plats eller geografiskt område. (Lantmäteriverket). Ofta är det besvärligt att lära sig att använda nya program, så vi satte ner ganska mycket tid på att gå igenom olika verktyg och var de hittas samt hur man öppnar olika material och kan behandla dem. För detta hade vi klart olika övningsmaterial vi kunde använda för att leka med de olika lagren och verktygen. När vi så småningom lärt oss detta gjorde vi tillsammans en koropletkarta över andelen svenskspråkiga i Finlands kommuner. Inte helt oväntat visade resultaten att kommunerna med störst andel svenskspråkiga finns i Nyland och Österbotten samt på Åland.

Programmet Mapinfo är fortfarande rätt så obekant och känns därför lite besvärligt att använda. Å ena sidan är Mapinfo ganska annorlunda än programmet CorelDraw som vi lärde oss använda i “Tiedon hankinta, analyysi ja kartografia”-kursen och som vi då använde mycket för att framställa kartor. Men å andra sidan fungerar båda med samma basidé, att man bygger upp olika lager som man kan editera ett i taget. Dessutom finns många basfunktioner i Mapinfo som är bekanta från andra program. Med övning borde man nog lära sig använda programmet mer smidigt.

Efter mycket teori och övning fick vi sätta igång med att göra en egen koropletkarta över valfritt ämne. Jag valde att göra en karta över hur stor andel av befolkningen i Finlands kommuner år 2015 som hade andra språk än finska och svenska som modersmål (se bild 1). Av kartan framgår tydligt att största andelen personer med andra modersmål finns allra längst norrut i landet där givetvis samiskan är vanlig. Dock är även invånarantalet lägre än i övriga delar av landet där vilket gör att mängden procentuellt blir högre. Exempelvis kan man utgående från kartan få reda på att hela 49,4-49,5% av befolkningen i kommunen Utsjoki har annat språk än finska och svenska som modersmål. I kommunen bor dock bara lite över 1000 invånare. Utöver detta finns även kommuner med högre procenter i  Helsingforsregionen, runt Vasa och Åbo i.o.m. att mängden utlänningar där är högre.

Enligt mig lyckades jag rätt så bra med kartan, symbolförklaringen är tydlig och färgskalan likaså. Dock borde jag nog ha ändrat symbolförklaringens språk till svenska och även satt in årtalet för när informationen var insamlad. Valet av färgskala är viktigt med tanke på kartans läsbarhet, om färgkontrasterna är för små är det svårare att gestalta kartan. Jag valde en färgskala som gick från rött till gult eftersom den enligt mig var tydligast och passade bäst till temat. Vad gäller färgskalan finns dock alltid flera olika möjligheter. Ett helt annat val gjorde t.ex. Mitro Müller, som använde en färgskala som gick från grönt till rött. I detta fall var kartan ändå rätt så tydlig, men det kan kanske löna sig att vara försiktig då man använder olika färger för att beskriva samma faktor. Problemet kan annars bli att karttolkaren inte genast uppfattar vilken färg som använts för att beskriva högre tal och vilken för att beskriva lägre tal. Men självklart fanns symbolförklaringen till karttolkarens hjälp.

muunkielisten osuus
Bild 1. Andel personer med andra språk än finska och svenska som modersmål år 2015 (%)

 

Källor

Lantmäteriverket. Helsingfors. 30.01.2016 <http://www.maanmittauslaitos.fi/kartat/kartoitus/paikkatiedot>

Müller, M. (2016) Ensimmäinen kurssikerta ja ensikosketus paikkatieto-ohjelmistoon. <https://blogs.helsinki.fi/mcmitro/> Läst 30.01.2016