Kurstillfälle 2

På andra kurstillfället av “PAK-kursen” fortsatte genomgången av programmet Mapinfos funktioner. Denna gång gick vi noggrannare igenom de olika typers temakartor som kan göras i programmet som t.ex. stapel- och cirkeldiagramkartor, punktkartor (både kvalitativa och kvantitativa), grid-temakarta samt prismatiska och tredimensionella temakartor. De tredimensionella temakartorna kunde man sedan vrida och vända på hur man ville. Eller i varje fall var det meningen att man skulle kunna det.. Men själv tyckte jag det var nära på omöjligt. Så det som Pauli Voipio skrev på sin blogg stämmer nog för mig med: “Jos en muuta, niin opin ainakin sen ettei NASA tule olemaan seuraava työnantajani.” Eftersom Arttu sade att om man lätt förstod sig på vridningen av kartor så kan det löna sig att genast söka jobb på NASA…

Sedan var det så småningom dags för oss att börja göra denna gångs individuella arbete, en temakarta med två olika variabler. Till vårt förfogande hade vi material uppdelat i Finlands kommuner, där det fanns många teman att välja mellan. Dessutom hade vi även möjlighet att ladda ner annat material från Sotkanets hemsidor. Jag valde ändå till slut att bara använda det material vi hade klart eftersom det redan erbjöd tillräckligt många alternativ. Utöver själva valet av material fanns även valet av hurdan sorts temakarta man ville göra. Eftersom vi skulle kombinera två variabler var det viktigt att fundera på vilka typer av temakartor man ville använda. Antingen t.ex. kombinera en koropletkarta med stapeldiagram eller punkter, eller bara kombinera två koropletkartor, en med färg och en med raster. Många val med andra ord, vilket inte är det bästa för någon med allvarliga beslutssvårigheter som mig.. Jag visste dock från början att jag ville göra en karta över bara Nyland och bestämde även fort att som botten ha en koropletkarta över befolkningsmängden. Därefter började jag fundera på vad mitt andra tema kunde vara och testade ändlöst många alternativ. Till slut bestämde jag mig för att fortsätta i liknande tema som förra gången, dvs. med språk, men valde denna gång antal svenskspråkiga i området.

På kartan kan man jämföra antalet svenskspråkiga med hela befolkningsmängden. Från kartan kan lätt utläsas att de kommuner där det finns flest svenskspråkiga är Helsingfors, Esbo, Raseborg och Borgå. Dock bör man komma ihåg att Helsingfors, Esbo och Borgå även hör till den högsta klassen vad gäller befolkningsmängden. Detta leder självklart till att andelen svenskspråkiga av hela befolkningen inte blir så stor. Vid första anblicken kan det verka som att t.ex. andelen svenskspråkiga är mycket större exempelvis i Helsingfors än i Grankulla, men skillnaden i befolkningsmängd är stor. Enligt statistikcentralen var andelen svenskspråkiga i Grankulla 35,9% år 2013 medan andelen svenskspråkiga i Helsingfors under samma år bara var 5,9%. Som tidigare nämnt hör Raseborg till kommunerna med flest svenskspråkiga och eftersom befolkningsmängden här inte är lika stor som de andra kommunerna med stort antal svenskspråkiga, innebär detta att även andelen svenskspråkiga i procent är stor. I Raseborgs kommun var i slutet av år 2013 65,4% av befolkningen svenskspråkiga. (Statistikcentralen)

 

kurssitillfälle2
Bild 1. Befolkningsmängd och antal svenskspråkiga i Nyland

 

 

Källor:

Voipio, P. (28.01.2016) PAK16 blogi – Toinen kurssikerta 26.1.16 <https://blogs.helsinki.fi/vopa/> läst 04.02.2016

Statistikcentralen. <http://www.stat.fi/tup/kunnat/kuntatiedot/235.html> 04.02.2016

Statistikcentralen. <http://www.stat.fi/tup/kunnat/kuntatiedot/091.html> 04.02.2016

Statistikcentralen. <http://www.stat.fi/tup/kunnat/kuntatiedot/710.html> 04.02.2016

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *