Artikel 1

Anna Leonowicz berättar i sin artikel “Two-variable choropleth maps as a useful tool for visualization of geographical relationship” om koropletkartor med två variabler samt deras användbarhet, då man vill jämföra två geografiska fenomen. Artikeln behandlar därtill en undersökning som gjorts för att jämföra kartor med en respektive två variabler. Som Theresia Molander skriver i sin blogg illustreras de två variablerna med en koropletkarta som med hjälp av färgläggning av variablerna kan presentera två olika fenomen (Molander, T.). En koropletkarta med två variabler förmedlar mer information än en karta med bara en variabel, men den kräver dock mer av karttolkaren. För att en koropletkarta av denna typ ska vara tillräckligt lättläst bör det inte finnas fler än nio olika klasser (3×3), dessutom bör färgerna eller rasterna skilja sig tillräckligt mycket från varandra. Legenden består av en kvadrat med så många rutor som det finns klasser på kartan (helst inte fler än nio sammanlagt) och på x- och y-axeln finns de två variablerna. Båda variablerna har en färgskala och när dessa blandas bildas legenden över den bivariabla kartan.

Jag har inte stött på koropletkartor av detta slag tidigare, men jag fattade genast tycke för dem. Det kanske tar lite längre att tolka dem, men det är ändå betydligt lättare än att jämföra två olika koropletkartor med en variabel var. Detta är kanske en av de största fördelarna med koropletkartor med två variabler, dvs. att de så bra beskriver sambandet mellan två faktorer eller fenomen. Men etersom särskilt legenden var av helt annat slag än jag är van med krävdes mer koncentration för att få ut allt av kartan. I slutet av artikeln fanns exempel på två olika symbolförklaringar, en med 3×3 rutor och en med 4×4. Men en koropletkarta med 16 klasser skulle nog vara helt för svårtolkad, vilket även Leonowicz skriver i sin artikel.

I slutet av artikeln finns ett exempel på en bivariabel koropletkarta i vilken sambandet mellan den rurala befolkningen i procent och andelen personer under 18 år beskrivs. Legenden består av 3×3 rutor, x-axeln beskriver den förstnämnda variabeln med blåa färgskala och y-axeln den andra variabeln med ljusröda nyanser. För att förenkla legendens läsbarhet har även varje värde placerats ut som en prick i rutsystemet. Trots detta är denna typ av legend snäppet svårare att tolka än en vanlig symbolförklaring och kräver därför mer av läsaren.

Hittills har vi inte gjort kartor av denna typ, men det är säkert möjligt i programmet Mapinfo. Jag tror dock utmaningen i skapandet av en bivariabel karta är att välja rätta färgnyanser samt att klassificera materialet på bästa sätt i.o.m. att legenden (och därmed även hela kartan) lätt kan bli alltför otydlig. Mapinfo känns fortfarande lite besvärligt att använda, så ifall jag fick uppgiften att göra en bivariabel karta skulle jag säkert hinna tänka många tankar på att ge upp innan jag (förhoppningsvis) kommit fram till ett acceptabelt resultat.

 

Källor:

Leonowicz, A. (2006) Two-variable choropleth maps as a useful tool for visualization of geographical relationship. Geografija  42: 1, 33-37

Molander, T. (10.02.2016) Artikel 1 <https://blogs.helsinki.fi/theresia/> läst 11.02.2016

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *