Kurstillfälle 3

Afrikas konflikter, diamantgruvor och oljeborrningar.

Det tredje kurstillfället inleddes som vanligt med gemensam genomgång av nya funktioner och med att göra några övningsuppgifter tillsammans. Denna gång jobbade vi inte med material över Finlands kommuner, utan över Afrika. I materialet vi hade var många av länderna uppbyggda av flera olika mindre delar eftersom exempelvis öar var inräknade. När man öppnade en tabell över all information som kartan innehöll var därför en del länder nämnda flera gånger. Det första vi gjorde var därför att kombinera dessa delar så att ett land bara räknades upp en gång i tabellen. Sedan var det även dags att lära sig att importera material i excelformat och kombinera två tabeller i Mapinfo. När detta var avklarat hade vi material över Afrikas internetanvändning, konflikter, oljefält på land och diamantgruvor. Utgående från denna information kan man undersöka korrelation mellan dessa olika faktorer. Finns det t.ex. samband mellan mängden resurser ett land har och mängden konflikter som sker? Har konflikterna startat efter att resursen hittats? Eller kanske först då resursen börjat ge vinst? Därtill kunde man säkert ta reda på om och hur konflikten har framskridit. Det skulle även vara intressant att se om det finns något samband mellan internetanvändningen och de andra faktorerna. Salla Marttila räknar i sin blogg upp några andra frågor som även skulle vara intressanta att undersöka med hjälp av materialet. T.ex. hur ett lands resurser har inverkat på landets bruttonationalprodukt, hur snabbt oljeborrningarna och gruvdriften startats efter att resursen hittats samt hur internetanvändningen har spridits mellan Afrikas länder. (Marttila, S.)

Denna gång var det ställvis lite svårt för mig att hänga med. Detta berodde på att många hade problem med olika saker, vilket ledde till att Arttu sprang omkring och hjälpte dem. Och eftersom jag inte kände för att bara sitta och rulla tummarna eller stirra tomt under denna tid så underhöll jag med annat. Men mitt i allt hade Arttu återgått till sin plats framför klassen och fortsatt med det gemensamma arbetet. Och före jag hunnit titta upp hade han redan hunnit öppna flera olika funktioner och jag satt där i panik och undrade hur han kommit dit. Som tur fanns dock alla instruktioner i ett Word-dokument, så så småningom var jag tillbaka på rätt spår..

Översvämmningsindex och sjörikedom i Finland

Nåja, när det gemensamma arbetet var gjort var det bara att sätta igång med de individuella uppgifterna. Denna gång hade vi som grund en karta över Finlands avrinningsområden (vilka även sträcker ut sig till våra grannländer). Till denna karta skulle vi lägga till områdenas översvämmningsindex och sjörikedom.

Den här gången hade vi  inte all information klar utan måste själva räkna ut just översvämmningsindexet och sedan göra en koropletkarta av det. Även i denna uppgift fanns informationen vi använde i två olika tabeller så vi var tvungna att kombinera dem. Det som för mig ställde till problem var att varje gång man gjorde någon förändring i tabellerna, eller räknade ut nya variabler, måste man spara och öppna på nytt. Om man inte gjorde detta syntes inte förändringarna då man försökte lägga till informationen på kartan. Jag glömde detta flera gånger och undrade över vart allt försvann ända tills min bordsgranne frågade “har du sparat och öppnat pånytt?”, och fick mig att känna mig dum gång på gång.

Till koropletkartan över översvämmningsindexet lade vi sedan till informationen om avrinningsområdenas sjörikedom i form av staplar. Jag höll på i vad kändes som evigheter med att försöka hitta lämplig färg för mina staplar. Till slut nöjde jag mig bara med den mörk-blågröna färgen som syns nedan (Bild 1.) och hoppas att den urskiljs tillräckligt bra från koropletkartans färger.

Järvisyys
Bild 1. Översvämmningsindex och sjörikedom

Från kartan kan tydligt utläsas att kustnära områden har den största risken för översvämmning. Inne i landet är risken betydligt mindre. Korrelationen mellan översvämmningsindexet och sjörikedomen är tydlig, vilket innebär att ju fler sjöar som finns i avrinningsområdet, desto mindre är risken för översvämmning. Orsaken till detta är att vattnet samlas i sjöarna istället för i floderna, vilket minskar flodernas flöde och därmed även översvämmningsrisken. Områdena kring kusten där översvämmningsrisken är störst består av små avrinningsområden med ett flertal floder. I många fall har man även bebyggt områdena i närheten av floderna, vilket ytterligare ökar risken. Dock är sambandet mellan översvämmningsrisken och sjörikedomen inte lika tydlig i Lappland. Detta beror i stor grad på områdets topografi. 

Enligt mig lyckades jag bra med kartan, den är tydlig och någorlunda lättläst. Fast på en del ställen kan det vara svårt att urskilja sjörikedom-procenten. Jag tycker det är bra att kustlinjerna finns med på kartan eftersom det ger en tydligare bild över var avrinningsområdena står i förhållande till kusterna. Det hade kanske varit intressant att ha med Finlands gränser för att visa hur avrinningsområdena sträcker ut sig över dem, men å andra sidan kanske en mångfald av linjer skulle försvåra tolkningen av kartan. Som färger valde jag blåa nyanser, liksom många av kursens andra deltagare även gjorde, eftersom det enligt mig bäst beskrev temat. Ett annat val av färg gjorde t.ex. Jasmiina Myllys som gjorde en karta där översvämmningsindexet är uppbyggt av röda nyanser och sjörikedomen av en mörkblå färg. Valet av den röda färgen beskrev hon som passande för faran som översvämmningsriskens möjligtvis kan åstadkomma. (Myllys, J.)

 

Källor:

Marttila, S. (04.02.2016) KK3: Tietotulvakarttoja <https://blogs.helsinki.fi/sallamar/> läst 06.02.2016

Myllys, J. (03.02.2016) 3. kurssikerta: tietotulva tietokannoista <https://blogs.helsinki.fi/myllyjas/> läst 07.02.2016

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *