Kurstillfälle 4

Under det fjärde kurstillfället behandlade vi material i punkt- och rutformat och gick igenom dess egenskaper. Material i punktformat är mycket exakt och man kan exempelvis se en byggnads exakta läge. Material i rutformat är däremot betydligt mer generaliserat, men beroende på rutornas storlek fås olika grad av noggrannhet.

Så var det självklart dags att sätta igång med det praktiska arbetet. Som material hade vi denna gång klart en karta över Helsingfors, Esbo, Grankulla och Vanda där alla hus var utprickade. Utöver detta fanns även information om varenda ett hus. T.ex. kunde vi lätt få reda på hur många personer av en viss ålder som bodde i ett hus, eller hur många som hade finska eller svenska som modersmål.

Tillsammans gjorde vi en rutkarta över antalet 20-åringar i området och valde för detta rutstorleken 500x500m. Av någon orsak gjorde Mapinfo ändå rutorna hälften mindre, dvs. 250x250m. På grund av detta valde jag sedan för min individuella karta rutstorleken 1000x1000m, vilken sedan i verkligheten bara var 500x500m, alltså det vi ursprungligen velat. Det var intressant att själv studera hur kartan ändrades vid val av olika rutstorlek. Precis som Jasmiina Myllys skriver i sin blogg “Ruututeemakartassa ruudukon koko vaikuttaa huomattavasti kartan ulkonäköön, luettavuuteen ja sen sisältämään tietomäärään.” (Myllys, J) inverkar alltså rutstorleken otroligt mycket på kartans utseende, läslighet och på informationen den innehåller. Den individuella kartan fick beskriva vilken faktor som helst, så jag valde att fortsätta på samma tema som tidigare och gjorde därför en karta över antalet svenskspråkiga i området. Tyvärr sparade jag inte de övriga kartorna med olika rutstorlek utan bara den jag blev nöjdast med (se bild 1). Jon Rikberg har däremot laddat upp kartor med olika rutstorlek på sin blogg, och det är intressant att jämföra utseendet och läsligheten för kartan med rutstorlek 250×250 och kartan med rutstorlek 500x500m. Precis som han själv konstaterar i sin bloggtext kan man ur båda kartorna urskilja trenderna, men kartan med mindre rutstorlek är betydligt svårare att tolka eftersom det lätt blir för mycket information med på kartan (Rikberg, J). Dock är ju självklart kartan noggrannare ju mindre rutorna är eftersom man då även ser små, lokala skillnader. Men självklart måste man som kartritare balansera mellan generaliseringsgrad och lättläsbarhet. En karta som inte alls är generaliserad är högst sannolikt inte särskilt lätt att tolka.

KK4svenskspråkiga2cropped
Bild 1. Antal svenskspråkiga i Helsingfors, Vanda, Esbo och Grankulla. Rutstorlek 500x500m

Utgående från kartan (bild 1) kan man tydligt se att antalet svenskspråkiga gradvis minskar norrut. Koncentrationer finns i Helsingsfors centrum, Grankulla och längs Västerleden i Esbo (t.ex. Westend och Gäddvik). Orsaken till koncentrationerna är i flera fall en större folkmängd i området. Ett undantag är dock Grankulla där även den procentuella andelen svenskspråkiga är hög. Vi valde att inte alls ta med 0-värden vilket leder till områden helt utan rutor. Man bör dock komma ihåg att dessa områden också innefattar grönområden, åkrar, flygfält mm.

 

Källor

Myllys, J. 4 kurssikerta: pisteitä ja ruutuja (12.02.2016) <https://blogs.helsinki.fi/myllyjas/> läst 15.02.2016

Rikberg, J Kursgång 4: Ristin rastin med rutor och raster (11.02.2016) <https://blogs.helsinki.fi/jrikberg/> läst 15.02.2016

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *