Kurstillfälle 6

Detta kurstillfälle var kanske det roligaste hittills och kändes även ganska lätt i jämförelse med förra veckans oändliga hög av individuella uppgifter. Lektionen började med att vi i grupper gick ut med GPS-apparater för att samla in koordinater om ett valfritt tema. I brist på bättre idéer valde vi att söka upp gröna roskisar. Har aldrig tidigare gjort något liknande men som tur var GPS-apparaten ganska simpel att använda. Dock upptäckte vi rätt så snabbt att höjden som apparaten gav för de första objekten inte riktigt stämde. Den påstod nämligen att det fanns en höjdskillnad på 100 m mellan två roskisar som var på nästan samma höjd.. När koordinaterna var insamlade skulle vi lägga in informationen i Mapinfo och skapa en karta över var roskisarna var placerade. Det visade sig att det inte bara var höjden som var åt skogen med de första objekten, läget var även fel. Men resten av roskisarna var perfekt utplacerade. Men vad man gör med denna information är ju en annan fråga.

I denna första uppgift fick vi öva nya funktioner som t.ex. att från en tabell få punkter utplacerade på en karta. Detta fick vi sedan öva vidare i kursgångens individuella uppgifter. Denna gång skulle vi framställa tre kartor som i teorin skulle kunna användas för undervisning. Som tema kunde vi välja mellan vulkaner, jordbävningar eller meteoritnedslag. Informationen fanns på nätet och skulle sedan öppnas i Excel för att vidare kunna användas i Mapinfo. Jag valde att göra kartor över jordbävningar av olika magnitud efter år 1980.

Den första kartan jag framställde visar jordbävningar med en magnitud på över 8,5 på Richterskalan efter år 1980. Så kraftiga jordbävningar sker inte särskilt ofta, sedan 1980 har det “bara” förekommit sex stycken. En i Chile, en i Japan och fyra stycken i Indonesien eller utanför dess kust. (Se bild 1.)

Jordbävning_över8,5
Bild 1.

Den andra kartan visar jordbävningar med en magnitud på över 7,5 på Richterskalan efter år 1980. Även om det bara gäller en “liten” skillnad i magnitud från föregående karta, är antalet jordbävningar betydligt större. Dock ska man komma ihåg hur Richterskalan fungerar. Precis som Helena Rautakoski skriver på sin blogg är Richterskalan logaritmisk, vilket innebär att en skillnad på en magnitud innebär att jordbävningens styrka ökar eller minskar tiofalt. (Rautakoski, H.)

På kartan börjar även jordbävningsrika områden framträda bättre. (Se bild 2.) Dock blir trenderna betydligt klarare på den tredje kartan.

Jordbävning_över7,5utankant
Bild 2.

Den tredje kartan beskriver jordbävningar med en magnitud på 6-8 på Richterskalan efter år 1980. Mindre jordbävningar sker oftare än kraftigare jordbävningar vilket leder till att antalet jordbävningar är betydligt större här jämfört med föregående karta. Det intressanta med kartan är att man nu tydligt kan urskilja litosfärplattornas gränszoner, eftersom jordbävningarna till stor del sker där. Man ser dessutom tydligt att färre jordbävningar sker i litosfärplattornas divergenszoner än i konvergenszonerna och zoner där plattorna glider längs med varandra. (se bild 3 och 4)

Största delen av jordbävningarna har skett i den s.k. Eldringen som är belägen kring Stilla Havet. Eldringen löper genom Syd- och Nordamerikas västkust via Berings sund vidare söderut längs Asiens östkust genom Japan, Filippinerna och Papua Nya Guinea och fortsätter sedan genom Nya Zeeland. I denna zon sker största delen av världens jordbävningar och där finns även största delen av vulkanerna. Utöver detta sker många jordbävningar vid den Eurasiska plattans södra kant.

Särskilt den tredje kartan skulle bra kunna användas i undervisning för att förklara var jordbävningar oftast sker. Med hjälp av kartan kan man berätta om Eldringen och visa var den är belägen, och dessutom kan man lätt markera ut var litosfärplattornas gränser går. Dessutom kan man peka ut var förkastnings- (transforma), konvergens- och divergenszonerna är belägna och vad de innebär, samt hur man från kartan kan avgöra var de olika zonerna finns. Med hjälp av alla tre kartorna kan man lätt få fram att jordbävningar av lägre styrka sker oftare än kraftiga jordbävningar.

Jordbävningar6-8utankant
Bild 3.
Bild 4. Litosfärplattorna och deras rörelser. Källa: http://www2.sunysuffolk.edu/hornj/ESC102_PlatesAssgnmt_Fig2.jpg

 

Källor:

Rautakoski, H. Kurssikerta 6. Koordinaatteja Kumpulassa, hasardeja maailmalla. (26.02.2016) <https://blogs.helsinki.fi/helenrau/2016/02/26/kurssikerta-6-koordinaatteja-kumpulassa-hasardeja-maailmalla/> Läst 28.02.2016

http://www2.sunysuffolk.edu/hornj/ESC102_PlatesAssgnmt_Fig2.jpg 28.02.2016

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *